Artiklar om brevnätet - 8




"Regnar det på prästen så stänker det på klockaren"

Gratifikation på 4.000 kronor för USK:en

Senaste numret av Facktuellt innehöll en redogörelse över de stora gratifikationer som tilldelats ett antal chefer inom Brevs Riksnät med hänvisning till USK-utmärkelsen.
  Regnar det på prästen, så stänker det som bekant på klockaren. Bo Alerfelt, chef för Posten Produktion, beslöt den 23 februari, efter en samverkansförhandling, att avsätta 25 miljoner "till de anställda inom Produktion Brevnätets terminaler, som genom sina arbetsinsatser medverkat till att Produktion Brevnätet erhållit Utmärkelsen Svensk Kvalitet".
  Pengarna fördelas till terminalerna utifrån antalet årsanställda den 31 december 2000. I underlaget medräknas inte anställda vid gruppreklamscentralerna, men dessa kommer ändock att få del av gratifikationen.

4.000 kronor
Tomteboda får drygt tre miljoner. Beloppet är en bruttosumma, innan utbetalning sker ska arbetsgivaravgifter på 44,7 procent dras ifrån. När det är gjort återstår 2,2 miljoner. Per person blir det knappt 4.000 kronor före skatt.
  Detta belopp får den som är heltidsanställd och varit i tjänst hela tiden mellan 1/7 2000 och 31/12 2000.
  För att överhuvud taget få några pengar så måste man ha varit anställd den 1 juli förra året och fortsatt varit anställd på Tba och GRMC den 28 februari i år. Om man under "de senaste månaderna" (det står så i protokollet) övergått till annan enhet inom Posten omfattas man dock av gratifikationen (gäller exempelvis dem som flyttat över till Arlanda utrikes).
  Deltidsanställda får ett belopp som motsvarar anställningsprocenten. Den som haft förhöjda åtaganden får även tillgodoräkna sig den tiden.

Avdrag
  Semester, vård av sjukt barn, ledighet med föräldrapenning samt facklig ledighet berättigar till ersättning. Vid annan ledighet, t.ex. studier och sjukdom etc görs avdrag för den tid man varit frånvarande. Även kompledighet ger avdrag, men å andra sidan tillgodoräknas mertid och övertid (upp till full tid). Detta är i enlighet med de regler som gällde för bonusen häromåret (men då fick inte tid för föräldraledighet med föräldrapenning medräknas).
  Till sist så ska den anställde betala skatt på det belopp man får, för de flesta av oss drygt 30 procent.
  Målsättningen är att gratifikationen ska betalas ut på marslönen.

Inget alternativ
Enligt det centrala beslutet skulle det också erbjudas ett alternativ till kontant betalning. Poängen med detta skulle vara att man till exempel kan göra något för pengarna utan avdrag för arbetsgivaravgift och personlig skatt. Man måste i sådana fall emellertid hålla sig inom skattelagstiftningens ramar och exempelvis anordna en konferens. Samverkansgruppen på Tomteboda har beslutat att inte erbjuda något alternativ till kontantbetalning. Dels för att inte försena de kontanta utbetalningarna, som vi tror att de allra flesta kommer att välja, dels för att det skulle innebära stora administrativa resurser/kostnader.

Jan Åhman

  • Läs om bakgrunden!
  • Kommentar från SEKO:s Verksamhetskommitté inom Posten Produktion





    Skam på torra land...

    ... och Grabe tvingas be om ursäkt för gratifikationerna

    Uppfattningen om bonus går isär, såväl hos arbetsgivaren som inom den fackliga rörelsen. 1999 infördes en bonusmodell inom Riksnätet; den blev inte någon större succé, om man så säger. Resultatet stannade på mellan 600 - 1800 kr inom Brevs Riksnät. För hela året!
      Förra året fanns inget bonussystem inom Brevs terminaler (däremot hos Logistik - i Luleå fick de 18.000 kronor! Per skalle!).
      Undertecknad är ingen varm anhängare av bonus, så därför kan vi för min del lika gärna vara utan. En rejäl lön ska det vara - att klara kvaliteten ingår faktiskt i jobbet! Bonus påminner om de individuella löner, som förespråkas på vissa håll. Prissumman är densamma, det är bara det att lotteriet ger vinstlott åt vissa och nitar åt alla andra; resultatet blir att fältet dras sönder och skapar kiv och split. Vad säger man exempelvis på de Logistikterminaler där man i år inte får några 18.000 kronor?

    Avslag
    Nu gick ju Brevs terminaler och vann USK:en år 2000. Samtliga fackföreningar skrev därför - och med hänvisning till avsaknaden av bonussystem - till Grabe och föreslog en gratifikation till personalen.
      Grabe avslår begäran i sitt svar:

    "Vi har helt enkelt inte det ekonomiska utrymme som gör det möjligt för oss att dela ut en gratifikation till var och en som är berörd av utmärkelsen. Det blir helt enkelt för stora belopp. Däremot vet jag efter mina samtal med Bo Alerfelt i den här frågan, att varje terminalchef kommer att - var och en på sitt sätt - se till att positiva insatser görs som kommer medarbetarna till del och som kopplas till kvalitetspriset"

    Bifall
    Det är ju faktiskt en motivering som man kan ha respekt för. Är pengarna slut så blir det svårt att dela ut extra belöningar. Och kassan är fortfarande skral på grund av avregleringspolitiken.
      Nu slutar dock inte historien med detta. Ungefär samtidigt med Grabes nej-svar till personalen sipprade det ut att det visst skulle betalas ut gratifikationer, men inte till vem som helst:
    -- Vi har nu nåtts av rykten om att en mindre krets (runt 20?) personer erhållit avsevärda femsiffriga engångsgratifikationer. Våra chefer har på fråga bekräftat att så skett, skriver SEKO:s verksamhetsråd inom Posten Produktion den 29 januari i en en rundskrivelse.

    Ursäkt
    Vad det handlar om är att ett antal högre chefer inom Posten produktion och Posten Service ska ha fått en "gratifikation" på upp mot 75.000 kr. Vilka som har fått och hur mycket har inte offentliggjorts. SEKO:s koncernfack träffade Postens ledning på kvällen den 12 februari.
      Man krävde då bl.a. "att koncernledningen ska ta sitt ansvar för att de anställda i Posten, oavsett vad de arbetar med, uppskattas efter prestation och inte efter position" och "att hemliga belöningar inte ska förekomma i Posten. Eventuella gratifikationer ska användas mycket restriktivt och alltid redovisas öppet".
      Dagen därpå bad Grabe om ursäkt för beslutet om gratifikation till vissa medarbetare:

    " Många medarbetare känner sina egna insatser förringade. Detta har givetsvis aldrig varit vår avsikt. Vi har hanterat frågan på ett olämpligt sätt. Vi beklagar detta och kan konstatera att Posten saknar en sammanhållen policy för hur vi på olika sätt ska kunna belöna för goda insatser utöver lön och resultatbonus.
      Vi kommer omgående tillsammans med de fackliga företrädarna att ta fram en sådan policy för hur vi i framtiden ska hantera dessa frågor."

    Omregleringen
    Det inträffade understryker än en gång den omregleringspolitik som är förhärskande. Jag har tidigare skrivit bl.a. om hur toppcheferna tjänat enorma pengar på den s.k. avregleringen av postmarknaden i Sverige; här ser vi ännu ett exempel på att det är en omreglering det handlar om. Reglerna avskaffas inte, de skrivs bara om så att vi får sämre villkor och hårdare arbete än vad vi hade i Myndigheten/Affärsverket Posten - medan cheferna får högre löner och större förmåner än vad de hade på den tiden.
      Sedan kan man ju alltid kasta in en ursäkt i efterhand.
      Alltså, än en gång: åt h-e med "avreglerarna" och omregleringspolitiken!

    Jan Åhman

  • SEKO:s Koncernfacks kommentar den 13/2 efter överläggningar med Posten





    Varje år genomförs numera i Europa en internationell Postexpo, Förra året hölls den i Hamburg, i år i Geneve i Schweiz. På mässan visar maskinleverantörerna upp sina varor och samtidigt hålls seminarier kring olika postala teman, alltifrån E-posten är vår framtid och avancerade storbrevsmaskiner till den afrikanska utmaningen.
      SEKO:s företagsfack inom Brevs Riksnät brukar skicka några representanter till expon. Facktuellt rapporterar.


    Besök i Lausanne
    Samma maskiner där som här
    - men något färre.

    Under Expo 2000 gavs tillfälle till ett snabbesök på postterminalen i Lausanne, grannstad till Geneve.
      Schweiz har 13 sorteringsterminaler som är utrustade med vardera minst en GSM, FSM och SSM.
      Terminalen i Lausanne ligger mitt i stan, i ett gammalt hederligt (men något opraktiskt?) Centralposthus bredvid Centralstationen. I huset finns både sortering, brevbäring, kassaverksamhet och administration. Kanske fanns där också paketsortering, det hann vi aldrig kolla. Sorteringen var inrymd på femte våningen i huset. Sammanlagt arbetar 1.200 personer i huset, 800 heltid och 400 deltidare. Genomsnittslönen för en sorterare uppgavs ligga på ca 255.000 kronor/år, vilket kan jämföras med snittlönen på Tomteboda, som uppgår till ca 200.000 kr/år. Vi hann aldrig jämföra skatter, socialförsäkringar, hyror och sådana faktorer, som också måste tas med om man ska kunna göra en rättvis jämförelse.


    Samling kring BRM:en


    Personalomsättning
    Terminalarbetet har ingen särskilt hög status och man hade, enligt Gigon Michel, distrikstchef för Lausanne, problem med personalomsättningen.
      Terminalen betjänar ca 200.000 kunder och sorterar ca 1 milj brev per dygn. Ungefär 20 procent är A-brev och resten ekonomi. Terminalen hade föredömligt nog järnvägen i källaren; samtliga terminaler uppgavs ha järnvägsanknytning. Merparten av mellanområdestransporterna går med järnväg och resten med lastbil. Stopptiden i uppsamlingssorteringen är 21.00 i Lausanne.

    Inga lådor
    Den maskinella utrustningen består av 1 BRM, 2 GSM, 3 FSM samt 1 SSM. Dessutom några rembanor och hissar; inga LTP eller liknande. Man har ännu inte börjat maskinell finsortering i Schweiz.
      BRM:en var en NEC-maskin med CFC-funktioner, culling-facing-cancelling. Dvs i princip samma som våra maskiner, men utan den GSM, som våra är ihopbyggda med. Istället lade man ut breven i fyra staplar: A-brev manuellt, A-brev maskinellt, B-brev manuellt respektive maskinellt.
      Man använder överhuvudtaget inga lådor som lastbärare mellan terminalerna utan allt buntas (och säckas i slutänden). Inom terminalen används vagnar och/eller större lådor, liknande de "slakterilådor" som vi använde tidigare.


    Vid buntmaskinen


    Alcatel-SSM
    De två GSM:arna och tre FSM:arna var AEG-maskiner. SSM:en var samma Alcatel-maskin som vi har, men utan den automatiska lådläggningen. Istället plockade man för hand ur SSM:en, och buntade. SSM:en hade tre inmatningar på ena sidan och ytterligare tre på motsatta sidan. Dessa tre inmatningar var samtidigt kodplatser för SSM:en. Till GSM:arna fanns ca 12 videokodningsskärmar i ett särskilt rum.
      Den manuella storbrevssorteringen låg intill SSM:en medan den manuella småbrevssorteringen låg en bit vid sidan om.
      Arbetstiden för heltidare är 42 timmar/vecka med fem veckors semester. Åtminstone heltidarna arbetar som regel efter ett treveckorsschema, med fm - em - natt. Bara enstaka arbetade extremnatt. För deltidarna överväger kvällsarbete, men åtminstone en av de kvinnor vi pratade med (hon hade 70 procent), arbetade dag ena veckan och em-kväll den andra..


    En hederlig gammal säckring!


    Säckar
    All avgående post buntas och säckas. Man hade två säckringar, en för uppsamlingen och en för spridningen, båda med drygt 80 riktningar i varje.
      Golven i sorteringshallen såg ut ungefär som dem vi har i Tomteboda, med någon form av tunn matta på golvet (inga råa betonggolv alltså). Däremot fanns inte en enda mjuk matta vid maskinerna eller andra ställen där man står mycket. I postöppningen och vid säckringarna hade man ett gammaldags knarrande trägolv. Riktigt snyggt - men kanske inte så praktiskt när man ska dra tunga vagnar på dem.

    Flest kvinnor
    Vi fick ingen uppgift om könsfördelningen bland personalen, men den tid vi var där (kl.17 - 19.00) var det flest kvinnor som arbetade. Man har en arbetsorganisation, som innebär att man roterar mellan de olika maskinerna och manuella sorteringarna. Vi hann aldrig undersöka hur den såg ut mer i detalj; inte heller hur ledningsorganisationen är uppbyggd.

    Jan Åhman