Dagboken
En bild och några ord, som regel hämtade från Facebook, men ibland utvidgade.
Utsikt över Hersby, 3 maj 1986.
1841/42 års karta.
Philip Bernhard Hebbe.
Lodjurets spår.
Video från demonstrationen
Bilden. George Washington håller, i likhet med alla kommande presidenter, en skyddande hand över New York Stock Exchange.
Förhandstitta och beställ här!
Dror Feilers tal
Dror Feiler.
Tal av representant för Venezuelaföreningen.
Lorena Delgado Varas.
Sigyn Meders tal
PS. I morgon lördag 13 december återigen möte och demonstration till stöd för palestinierna, i Stockholm samling 13:00 på Odenplan!
Det jag skrev 2021 finns HÄR! och HÄR!
Möten på sjön Hersen.
“Den 21 December 1787 klockan tio förmiddagen foro Hr Cardon och jag från Östanå till Hertsby”, skriver Philip Bernhard Hebbe (1764 - 1834) i sin “Berättelse öfver en resa till Herstby hemman”. Man hade gett sig av med häst och släde på morgonen från Östanå slott som familjen Hebbe köpt några år tidigare. Man for förbi Rumsättra, Exarby, Skrattby och kom så småningom fram till Hersby, eller Hertsby, som Philip skriver; i husförhörslängden från samma tid heter det “Hartsby”. “Hertsby hemman ligger vackert mellan åker och äng samt sjö och skog; men har ingen landsväg til sig, så at man om sommaren ej kan komma dit om man ej vil gå som är mycket besvärligt”. Ännu 1986 när Björn Berglund och jag satt på berget söder om gården en kväll i början av maj och lyssnade efter morkullan låg gården öppet ovanför sjön; något år därefter planterades åkrarna igen och den vackra utsikten var borta. 1986 fanns det väg till stället och frågan är om det inte fanns det redan 1787. Bönderna hade tidigare varit tvungna att åka den här vägen till kvarnen i Bromseby och klagat över att den var så besvärlig. “Vi besågo alle husen vid Hertsby som voro några nya och några gamla”, noterar Hebbe, men han säger inget mer om vilka hus som fanns på gården. Femtio år senare, 1841, ritar lantmätaren en karta över gården och dess ägor och där kan vi se att husen var många och troligen såg det liknande ut när Hebbe kom dit. Idag, däremot, återstår bara en manbyggnad och vedboden och dasset. Hebbe vet berätta att “bonden gör 24 läster kohl samt 400 kärfvar löf alla år till Mälby”; det var väl arrendet, eller en del av det. Mälby gård hade också köpts av Hebbes och lagts samman med Östanå till det fideikomiss som bestod långt in på 1900-talet. Bonden själv var inte hemma när de kom men när de kom ut på Hartsens is möter de honom. Han hette Anders Andersson och var född 1742 i Riala s:n, hustrun Caisa var född 1841 i Rö s:n. De skulle komma att flytta därifrån 1791. Nu var Andersson på väg hem från Mälby, kanske hade han levererat en del av arrendet. “Vi talte något med honom, och bad honom säga, oss vägen till Sättermossa bondehemman”, avslutar Philp Bernhard mötet med bonden, där ute på isen. Nu var Philip dövstum så det bör ha varit hans sällskap “her Cardon” som förde talan.
Tvåhundra år senare, vintern 1987, sitter vi med barnen och grillar korv på Hertsby udde, där båtsmanstorpet en gång låg, när Bengt Johansson i Kastvreten i Rumsättra kommer körande på Hersens is med sin nordsvenska häst. På väg till Tärnholm som han och hustrun Eva arrenderade vid den tiden. Det var antagligen den sista i en lång rad av foror som kört på isarna i den här trakten, som regel med timmer ner till sågen och kolmilorna vid Östanå.
Nu är det år 2026 och det är 239 år sedan Hebbes for förbi här, på samma sjö – men idag troligen något sänkt – och samma is, eller nästan!, och kanske såg skogen likadan ut så som jag har riktat min kamera mot den denna januaridag, mot Starbyskogen. Nu är den nygallrad och till stora delar kalhuggen, men då var den antagligen hårt betad och mycket hade gått till kolningen. Jag möter inga människor på isen denna gråmulna januaridag och allra minst en bonde, de är få numera i den här trakten. Däremot följer jag lodjurets spår längs strandkanten, alltid lika spännande, så vackert! Även på Philip Hebbes och Anders Anderssons tid fanns här säkert både lodjur och varg, Hebbe skriver om vargen litet längre fram i sin reseberättelse. På sockenstämman i Garn 1849 rapporterades om gällande skottpengar. För en dräktig lohona skjuten efter 1sta april betalades 13 riksdaler och för en varghona hela 30 riksdaler; det var mycket pengar. För tillfället finns det inga vargar i trakten men däremot lodjur. Tyvärr har man i år beviljat jakt på fyra lodjur i vårt län, bara för nöjets skull vill jag påstå. I den här delen av länet verkar det vara en bra balans mellan rådjur och lo; det finns plats för båda.
Vi slutar där och vill man läsa hela Hebbes reseberättelse så finns den med mina kommentarer (som pdf-fil) HÄR!
Palestina 31 januari.
Några bilder och en video från dagens Palestinamanifestation i Stockholm. USA/Israels mördande och markstölder fortsätter, varje dag - trots det s.k. fredsavtalet. Och våra politiker tiger och låter det ske - däremot reagerar de blixtsnabbt på protesterna i Iran: Nya sanktioner och förberedelser för ett nytt krig mot landet. Men inte mot Israel - de ska vi istället sjunga tillsammans med och regeringens ledande politiker åker dit och utlovar fortsatt stöd.
Förutom lördagsdemonstrationerna genomförs det många andra aktiviteter till stöd för Palestina, i Palestinagruppen Stockholms kalendarium finns en hel del listat.
Frågor i tårar.
Skratta eller gråta? Ja, det är frågan när man nu ser våra politiker och journalister fara omkring som yra höns och vet varken ut eller in när Trump leker med dem – det påminner alltför mycket om när man ser katten leka med en mus. I över en timme stod karlen i Davos och skrävlade och hotade och ljög inför den samlade politiker- och finans”eliten”. Och belönades med en applåd! “Frågor i tårar” kallar nobelpristagaren Peter Handke sin bok om Natos krig mot Jugoslavien och alla lögner som rättfärdigade det kriget. Så det får nog bli tårar trots allt. En tår för Mette Frederiksen, till exempel. Så upprörd, med all rätta, när bäste vännen, USA, hotar med att ta Grönland ifrån henne. Men jag minns hur hon och hennes parti och Danmarks regering deltog aktivt i bäste vännens erövringskrig mot Afghanistan, så ock våra svenska regeringar. Därför en tår även för dem, de stackarna. Och hur var det med Libyen? En tår för Khadaffi, hotade inte även han vår säkerhet? Och därför måste krossas. Vilket också skedde! – och det gjorde vi tillsammans med och under ledning av den bäste vännen. Och Palestina. Både den danska och svenska regeringen deltar i den bäste vännens och den bäste vännens allra bästa väns erövring av Palestinas territorium. Och slaktar befolkningen på vägen dit. Det är ju rätt, eller hur – så varför då inte låta bäste vännen ta hand om Grönland också? Med hårda metoder, om så skulle behövas! Och även om bäste vännen tar ihjäl hela Grönlands befolkning så är de färre än dem som han och bäste vännens bäste vän har dödat i Palestina. Och hur länge ska ni låta Ukraina blöda för att kunna fortsätta ert och bäste vännens krig mot Ryssland? Många tårar för detta prövade ukrainska folk. Jag tänkte förslå en liten tår även för de ryssar som stryker med men det tar jag tillbaka, annars hamnar jag på EU:s sanktionslista och får mina konton spärrade. En tår också för Maduro, var det rätt eller inte att bäste vännen angrep Venezuela, bombade ihjäl några hundra och kidnappade landets president? Det funderar våra politilker fortfarande på. Kanske hämtar han in Mette också? Och då är väl det rätt, eller nästan i alla fall. Det var ju nästan rätt med Maduro, men våra journalister är säkra på sin sak och de kör vidare på Trumpspåret. Så som de gör med Iran. De sitter vid gränsen och kokar ihop sina storys kryddade med rapporter från de “oberoende källor” som längtar tillbaka till shahens tid. En tår även för dessa journalister. Och de iranier som nästa gång kommer att falla offer för bäste vännen och bäste vännens allra bäste väns utomrättsliga avrättningar.
Många tårar är det, och fler kommer det att bli. Än så länge är hemmagråten uthärdlig, den är värst hos de andra: Palestina, Sudan, Ukraina, Minneapolis; men vänta bara! Gråten smittar av sig och då är det även vår tur, vi är ju trots allt 60-70-80 procent som har förtroende för dem som vill att vi ska krypa allt närmare bäste vännen och är beredda att ge honom allt, eller i alla fall nästan allt!
Skratta eller gråta, det är frågan!? (2026-01-22)
Vem kan man lita på?. 2025 i text & bild.
OBS! att man ofta kan beställa med 30-40% rabatt, kolla på Blurbs förstasida. Du kan också läsa hela boken gratis här på nätet, klicka på "Prewiew"!
Äntligen skidor!.
Äntligen! Vinterns första skidtur, som traditionen bjuder på Brollsta golfbana i Össebygarn. Det ryker över ån, numera ett dike, där Ådra kvarn låg en gång i tiden. Det finns en sorglig, nästan tragikomisk historia från 1773, om den kvarnen:
"På 1770-talet hade ägaren till Ådra rusthåll i Brottby uppfört en mjölkvarn på sina ägor (där Brollsta golfbana ligger idag).
“Mjölnaren vid denna kvarn har genom sin skicklighet och mångsidighet dragit till sig nästan hela kringliggande allmoges mälder, men sådant kunde mjölnaren Petter Törnqvist vid Qvarn i Bromseby, Danviks hospital tillhörig, icke fördraga ... han går därföre natten mellan den 15 och 16 januari till Ådra Qvarn som ligger en mil från Qwarn i Bromseby, och med tillhjälp af swafwel och näfwer tänder eld i Ådra Qwarn, som, utan att någon blef det warse, brann hel och hållen upp”.
Nu var det dock januari och snö så när Ådramjölnaren upptäcker olyckan ser han också karlspår som leder honom till kvarnen i Bromseby. Kronobetjänten tillkallas och när de kommer fram till Bromseby frågar de först Törnqvists hustru “som utan uppehåll bekände förloppet av denna gärning”. Även Törnqvist själv erkänner brottet “den han föröfwat till hämnd öfver sin förmente lidne förlust af mälden Han blef genast införder till Smedjegårds häckte, hwarest han under fängsligt förwar afwacktar sin dom“, avslutar tidningen sitt referat. (Nya Dagligt Allehanda 28 januari 1773)."
Ur min bok "Hersbyön och Skogsrotens gårdar i Vallentuna" (2025-01-05)
Palestina - Venezuela 3 januari.
Några bilder och videos från årets första Palestinademonstration i ett snöigt Stockholm. Som också präglades av nattens USA-anfall mot Venezuela där man i sedvanlig USA-Israelisk anda kidnappade den politiska ledaren för det anfallna landet. “Maduro har förlorat all legitimitet”, kommenterade vår svenska utrikesminister och därmed är det, enligt henne och Trump, legalt att anfalla det land han är vald att leda och att röva bort honom. SvT valde att direktsända USA/Trumps göebbelska propagandatal där han försvarade och berömde det ur alla avseenden folkrättsvidriga angreppet och kidnappningen. Får nu det angripna landets lagliga representanter lika stort utrymme? Varken den nuvarande eller den tidigare moderata utrikesministern förmår ta klar ställning till om USA:s agerande är ett folkrättsbrott eller inte, men glädjande nog fick en professor i folkrätt i kvällens Rapport slå fast att så är fallet.
Vad gäller Palestina så fortsätter USA/Israel mördandet och stölderna, både i Gaza och på Västbanken. Nu förbjuder man dessutom de flesta hjälporganisationerna att verka i Gaza. Frågan är då vem som ska distribuera de 800 miljoner som vår svenska regering säger sig bidra med? Antagligen via de USA/Israeliska organisationer där de hjälpsökande skjuts ihjäl. På tal om vår skamlösa Tidöregering kan också noteras att de snabbt erbjöd sig att ta emot skadade från diskotekbranden i Schweiz – men hittills vägrat att ta emot och ge vård åt ett enda av tusentals lemlästade palestinska barnen. Sådana är de, våra ledande moderater, sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler. De påminner alltmer om de österrikare som stod och flinade och såg på när nazisterna tvingade Wiens judar att sopa gatorna med tandborstar! (2026-01-03)
Tal av representant för Venezuelaföreningen
Lorena Delgado Varas tal
Från demonstrationen
Några bilder och video från Palestinaamnifestationen i Stockholm den 20 december 2025.
En andra talare vid manifestationen
Från demonstrationen
Miljarder.
På Nyheterna meddelas att EU:s ledare i natt har beslutat att låna upp "90 miljarder" till Ukraina. Man säger bara "90 miljarder", vilket i sig är stora pengar för en vanlig dödlig men kanske tror man/vill man få oss att tro att det handlar om 90 miljarder svenska kronor. Nej, här är det 90 miljarder euro, dvs = 1.000 miljarder koronor = en biljon kronor som ska "lånas ut" till Ukraina. De kommer naturligtvis inte att kunna betala tillbaka och därför tänker man sig att ryssarna ska stå för notan. Vilket de knappast lär göra -- varför ska de det när den andra stormakten och dess stormtrupp, USA och Israel, aldrig betalar några skadestånd? Till slut lär det bli vi vanliga svenska skattebetalare som får betala, på samma sätt som vi redan har pungat ut med 120 miljarder (kronor!) till kriget. Varför går Kristersson och de andra sju partiledarna med på det här? Därför att Wallenbergarna har ringt dem och beordrat detta, fortsätt kriget mot Ryssland, till varje pris! Så som samma kapitalintressen beordrar sina politiker, USA:s, Tyskland:s, etc samma sak. Vi tjänar stor pengar på det här kriget, fortsätt! Och dessutom, som dessert, kan vi i bästa fall komma över de ryska naturtillgångarna! Sedan kan man paketera biljonerna till kriget med vackra ord om att "hjälpa ukrainarna", "ryssarna står snart vid våra gränser därför stoppar vi dem i Ukraina", "försvara demokratin" osv, osv. Allt detta är såklart bullshit, man ska inte tro på att dessa människor har blivit snälla, hjärtnupna änglar när de i samma andetag som de säger dessa vackra ord slaktar 100.000 palestinier och berövar dem deras hem och förbjuder åsikter av den typ som jag skriver här. Nej, FRED och inte en krona mer till detta krig -- och sluta upp med att leka med elden och dra in oss i ett ännu större krig! Se istället till att få en någorlunda acceptabel kompromiss, även om det kan bli svårt när man har spelat bort sina kort. Och låt miljarderna stanna i vår svenska välfärd -- men skicka gärna pengar även till ukrainarna bara de går med på att sluta låta sig vara kanonmat i stormakternas krig. För den delen några kronor även till vårt eget försvar, det kan behövas till skydd mot stormakterna, Ryssland, Tyskland, USA, snart kanske även Kina! -- bara man först kastar ut amerikanarna och upphör med att vara deras legotrupp, här hemma och på andra håll i världen. (2025-12-19)
Vem kan man lita på?
“Stormakterna skriver fredsfördrag, lille man skriv ditt testamente”, skaldade Bertold Brecht.
Kanske är det så, även om man inte vill tro det. Lönar det sig att ens skriva något längre om tillståndet i Sverige och världen? 13-åringar ska sättas i fängelse. De som har flytt från Sveriges, ja Sveriges!, krig mot Afghanistan, mot Syrien, etc, och med hårt arbete nu har skapat sig ett nytt liv i vårt land ska kastas tillbaka till de länder de en gång tvingades fly ifrån. Liksom de gamla kungarna hade sina handkassor ur vilka de tog pengar för “nådigt ändamål” plockar vår nuvarande regering ur statens kassa för att betala tvivelaktiga ledare i fjärran länder för att de ska ta emot några invandrare som det fascistanstuckna stödpartiet vill göra sig av med. De behöver inte ha gjort något avvikande, det är bara det att stödpartiets ledare har gjort karriär genom att – i likhet med Hitler – peka ut en viss grupp människor och rikta allt hat mot dem. Samma ledare stöder följdriktigt också den israeliska folkmordspolitiken. I nyhetssändningarna idag slank det igenom att läskunnigheten i Gaza var bland de högsta i världen – före Israels pågående krig. Därför bombar det barbariska Israel sönder allt vad skolor heter för att återställa anafalbetismen. I ett annat nyhetsinslag framgick att våra allierade Israel inte bara bombat bort sjukhus, skolor, bostäder, kyrkor, moskéer – även kyrkogårdarna har fått sig en omgång: dem schaktar man bort med sina grävskopor. Låt oss därför hedra de tappra israelerna genom att sjunga en schlager med dem! Det ska vi dock INTE göra tillsammans med ryssarna. De är våra dödsfiender och ska behandlas som sådana. Journalisten i morgonens nyhetssändning i P1 tog därför Patrik Oksanen, denna oväldiga sanningssägare, till hjälp för att skriva om historien om andra världskriget. Det var det finska hjältemodet som räddade oss inte bara från ryssen utan också från nazismen. Det är nämligen, påstod Oksanen – helt oemotsagd av vår hjältemodiga journalist, inte en kritisk fråga – ryssarna som nu sprider propaganda att Finland skulle ha samarbetet med tyskarna. Vilket de alltså, om vi återvänder till verkligheten, bort frå Oksanens sagoberättande, faktiskt gjorde. Under flera år stred den finska överheten tillsammans med de tyska kapitalisternas Hitlerregim mot dåvarande Sovjetunionen. Och slaktade därigenom tusentals finska arbetare och bönder och förödde stora delar av landet. Det finns anledning att granska, och kanske ompröva!, den finska hjälteglorian och värdera i synnerhet den svensk-finska överklassens politik liksom de ledande socialdemokraterna. Kanske är det mot den bakgrunden inte så konstigt att de nuvarande finska ledarna är bland de mest ivriga när det gäller att offra ukrainska arbetare och tjänstemän i ett nytt krig mot Ryssland?! Det är ju vad som nu pågår i Ukraina och Ryssland, ukrainarna är ett bondeoffer i stormakternas kamp om världsherraväldet. Och profiterna! Frågan nu är bara om våra ledare verkligen tänker utvidga kriget. Kanske står det och väger, det är många intressen som ska vägas samman. De ovilligas koalition med Tyskland, Storbritannien och Frankrike med Sverige i släptåget har kastat bort hundratals miljarder av våra skattepengar som vi trodde skulle gå till våra pensioner, skolor, sjukvård – klarar de av att försvara det om resultatet blir en fredsuppgörelse som går stick i stäv med det de utlovat? Eller kommer de då äntligen att få gå, dessa för vår del sämsta politiker som vi har sett sedan den allmänna rösträtten genomfördes?
Och det är dit jag vill komma till slut i denna betraktelse, kvällen innan Lucia kommer med alla sina tända ljus: Finns det något alternativ till krigspolitiken och krigspolitikerna? Magdalena Andersson har ju redan slutit en pakt med djävulen och tillsammans med Kristersson fört in oss i Nato och nu vill hon gå vidare med nya pakter med honom och hans hangarounds för hårdare tag på alla fronter. Och liksom dem hållit och håller käften om folkmordet mot palestinierna, accepterar tyst återigen nya övergrepp mot Venezuela (de stödde ju den förre kuppmakaren, Guaido; vart har han tagit vägen, förresten, kanske Margot Wallström vet?).
Man kan därför avsluta med Hoola Bandoolas berömda refräng: Vem kan man lita på?
Men kanske ändå inte ge upp utan hänga med ett tag till! Vi säger så. (2025-12-12)
Tärnan.
Ljusare än så här blev det inte igår, Tärnan vid Blinkarby.
Bilden med den vackra gamla eken vid Tärnholm får mig att tänka på den diskussion som utbröt här i juni 1935 när Skogsvårdsstyrelsen genomförde en exkursion på Danvikens marker. Den avslutades här i “betesfållan” som herrarna kallade platsen. Arrendatorn ville av “estetiska skäl” bevara några träd i hagen vilket ogillades av konsulenten B. Wallin från Betes- och vallföreningen. Han ansåg att “det hör inte riktigt bra ihop med en ändamålsenlig betesvård”, rapporterade DN-journalisten som var på plats. Det hade börjar regna och reportern konstaterade med en viss ironi att det inte bara förhindrade en skarpare diskussion om saken samtidigt som “de ensamstående träden i Tärnholms betesfålla skyddade mot det värsta regnet”!
Jag skriver om detta och mycket, mycket mer i min bok “Hersbyön och Skogsrotens gårdar i Vallentuna”. Den finns att låna på Karby bibliotek i Brottby och den kan läsas gratis i sin helhet på Blurb. Länk HÄR! Jag har några få exemplar till försäljning för 500 kronor. Jan.ahman@telia.com.
(2025-12-01)
Pang i bygden.
Anslutningen av vårt land till Trump-regimens NATO och överlämningen av våra militärbaser till honom och det sätt som det genomfördes på är naturligtvis en skandal. Men inte bara det – det är det sämsta och för Sverige farligaste politiska beslutet sedan Gustav IV Adolfs tid, Vi är ett litet land som ska hålla oss borta från stormakternas kamp om marknaden. Vi behöver ett eget starkt försvar och, som sagt, vara alliansfria för att om möjligt hålla oss neutrala när det på allvar brakar loss. Vilket det kanske är på väg att göra. Det talas bara om krig, krig och åter krig. Mera vapen, vapen, vapen. Behöver de fattigaste några kronor till finns det inga pengar, tvärtom, vi ska ta ifrån dem av det lilla de har. För att inte tala om sjukvårdens behov av miljoner, då finns det inga pengar. Men när NATO behöver mer och Ukrainakriget går dåligt då öppnas plånböckerna (våra plånböcker! de förmögna bidrar med mindre och mindre!) och miljarderna rullar iväg. Den gamle socialdemokraten Tage G. Peterson sade redan på fredskonferensen i Degerfors 2016 att “alla talar om krig, men ingen om freden”. Så rätt han hade. Hela det offentliga samtalet handlar om krig, mera krig. Mot palestinierna. Mot oss som protesterar mot palestinakriget. Mot iranierna. Mot Kina. Och, framför allt, mot Ryssland. Karl XII:s ättlingar har kommandot i alla media och alla politiska församlingar. De hycklarna påstår att de ömmar för ukrainarna, men det gör de inte. Lika litet som de bryr sig om palestinierna, eller syrierna, eller afghanerna, eller vietnameserna eller vilket folk som helst som står i vägen för stormakternas intressen. Det är ämmeligt att höra på dem, vi har de sämsta politikerna och de sämsta journalisterna sedan den allmänna rösträtten infördes.
Men kanske finns det ändå en liten underström av motstånd mot denna krigens och förtryckens politik? Birger Schlaug åker land och rike runt och talar kring sin bok “Ett jävla tjat om fred” och han berättar att han gör det inför fullsatta hus. Det finns ett intresse att höra om ett alternativ. Teater Tribunalen ger i höst en “beredskapsfars” som man kallar det, “Pang i bygden”. Den är en dramatiserad berättelse om hur det kan gå för den som villkorslöst ansluter sig på USA:s villkor. Vi såg den i förra veckan, återigen fullsatt. Nu har man satt in två extraföreställningar i kommande helg, 22-23 november. Passa på, om det finns biljetter kvar. Det är en sevärd – och tankeväckande – föreställning! (2025-11-20)
Lämnar passet.
År 2021 pågick en drevjakt inom Svenska Jägareförbundet där bytet var det bästa passet, ordförandestolen. Under kuppartade former lanserades och valdes Peter Eriksson. Han har därefter suttit som ordförande och omvaldes i år, 66 år gammal, för ett år till.
I samband med 2021 års stridigheter kommenterade jag att “när man en tid har följt jägareföreningarna på Nätet får man ett intryck av att här har vi en del av missnöjesreserven, ja, jag skulle nästan vilja säga en hangaround till Jimmie och Ebba och Ulf och deras trollfabriker”. Så rätt jag hade! Missnöjet då (som nu) gällde vargen, där man har en daglig rapportering om de 3-400 vargarnas göranden och låtanden. Det är besvärligt för dem som jagar med hund i de områden där det finns varg – men samtidigt negligerar man den mycket större skada som de av jägarna introducerade och underhållna hundratusentals grisarna liksom de snart nästan lika många hjortarna gör. Jägaraktivisterna har nu fått med sig regeringen på en kraftig avskjutning av vargstammen – men grisarna och hjortarna lever i fred. Efter det högerextremistiska terrordådet i Örebro tvingades regeringen att skärpa vapenlagarna genom att ingripa mot det militärliknande vapen som gärningsmannen använt sig av och som ditintills varit lagligt att använda vid jakt. Man förbjöd nyförsäljning och beslöt att tvångsinlösa de vapen som redan beviljats tillstånd. Det förnuftiga beslutet väckte vrede, i synnerhet som man länge agerat för att tvärtom lätta på reglerna kring vapenlicenserna – och fått löfte från högerregeringen att gå dem till mötes. Till slut har nu regeringen backat och låter dem som redan har vapnen behålla dem och fortsättning lär följa.
Så kom plötsligt beskedet i början av november att Peter Eriksson beslutat att lämna passet med omedelbar verkan, mitt under pågående jakt. Han hade bestämt sig för att – som han själv beskriver det – för första gången i sitt liv engagera sig partipolitiskt. Till en början nämndes inte vilket parti det var frågan om men så småningom kröp det fram att det är Sverigedemokraterna. Han har av Jimmie Åkesson utlovats en valbar plats på nästa års riksdagslista och få ansvaret för de landsbygdspolitiska frågorna inom SD. Det skvallras också att de är kompisar även privat och har semestrat tillsammans utomlands. Det är väl bra med det, vi behövar alla en kompis och någon som hjälper oss fram här i livet. Det är ju bara det att Åkesson inte är vilken kompis som helst, han är en högerextrem demagog och sådana bör man hålla på armlängds avstånd. Minst. Den nära kopplingen mellan dessa båda herrar belyser det jag skrev för fyra år sedan om den sd-liknande agitation som förbundet drev och driver i vissa frågor. Det gäller nu inte bara vargarna utan även frågor som relationen till Världsnaturfonden, WWF, till jaktkritikerna, den s.k. vapengarderoben och fjälljakten där skriverierna i förbundets media påminner om SD:s antisamiska politik.
Patron ur! (2025-11-20)