Dagboken
En bild och några ord, som regel hämtade från Facebook, men ibland utvidgade.
Storslättens västra del.
Adam och Eva vid Storslätten 20 maj 2015.
Årets grankottar vid Långgärdet vid Skorven.
Skorven från Norstugans skifte. Här blommar myskbrodden vid den här tiden på året.
Östra delen av Storslätten från söder (ovan) och från sydost (nedan).
Vejde.
Humleblomster.
Vårärt och lundslok.
Pimpinella.
Lilla Horns löväng.
Kottlasjön.
Stefan Lindgren talar på Södermalmstorg på Segerdagen 9 maj 2026.
Segerdagsfirandet på Södermalmstorg.
I Kungsträdgården firade historierevanschisterna.
På Sergelstorg pågick en EU-kritisk manifestation. Här talar Medborgerlig Samling.
Demonstrationen.
Mer text och många fler bilder!
Bilder från Storslätten.
Storslätten brukades tidigare under Klubben i Anderssvedja men ligger på Rosättra bys marker. Ägs idag av Ulf Johansson. Ägaren verkar ha hyggesplöjt en del av åkern i dess västra del. Åkern ligger obrukad sedan flera år och de fina lövskogsbackarna som omger växer igen när de inte längre betas. Här växte tidigare Adam och Eva men igenväxningen och grisarna verkar ha tagit död på dem. (2026-05-20)
Björken.
Den krokiga björken, där den står i strandskogen vid den sörmländska sjön, vet en del om världen. Nyss stod drillsnäppan och vaggade på berget intill och knölsvanen ligger enträget med rumpan i vädret i bastuviken och betar på sjöbotten. Två människor var nere en stund och tog ett kvällsdopp efter en svettig dag. Nu är det nästan tyst igen, bara fiskmåsarna hörs där de jagar insekter över vattenytan. Björken är lyckligt ovetande om de hemskheter som pågår i människornas värld - eller vet den något...
På Norrmalmstorg i Stockholm samlas man varje måndag och kräver fortsatt krig, mera krig, ta ännu fler miljarder från skolan och vården och köp vapen! Visst deltar där människor som ängslas för ukrainarna, men de tongivande är mera av Karl XII:s ättlingar och följdriktigt jublar de över det sämsta och för Sverige farligaste politiska beslutet sedan Gustav IV Adolfs tid: Natoanslutningen. Här finns inget sinne för kompromisser, här är det död åt ryssen som gäller, kosta vad det kosta vill: Nu låter baltstaterna de ukrainska drönarna flyga över deras territorium för att komma åt S:t Petersburg - inser de vad det betyder?
Jag undrar om björken vet vad israelerna sysslar med? Den har väl inte tillgång till Facebook där vi idag kunde se en video med israeliska soldater som låter sig filmas när de skövlar ett vackert kyrkorum i södra Libanon; för att bara nämna ett av alla deras illdåd, och långt ifrån det värsta.
Jag vet som sagt inte hur mycket björken vet om detta, den har en mjuk och känslig bark - men den ska veta att varje lördag i snart tre års tid samlas också människor på ett annat torg i staden, på Odenplan, och kräver: Fred! Där vill vi, ja, jag brukar vara med där ibland, till skillnad från dem på Norrmalmstorg, ha ett slut på kriget! Det krig som i det här fallet har pågått i snart åttio år! Vi vill ha fred trots att det innebär fortsatta kompromisser. Det är skillnaden mot Karl XII på Norrmalmstorg: Palestinierna är beredda att låta israelerna bo kvar trots att de till största delen lever på stulen mark som de mördat sig till. Skulle palestinierna följa Norrmalmstorgkrigarnas politik skulle de kräva att israelerna lämnar tillbaka ALL den mark som de har stulit/ockuperat. Det kräver de inte och det är skillnaden. Hycklarna i Washington, London, Berlin - återigen Berlin! - Rosenbad och Sveavägen och Hökmark och Malm på Norrmalmstorg ställer orimliga krav som de inte begär av de andra, Israel och USA, och därför, om de tänker fullfölja dem, kommer det att sluta med ett kärnvapenkrig. Uppriktigt sagt så skiter dessa människor i ukrainarna (och oss med för den delen), dem låter man dö på slagfältet och landet deras ruineras; köp Gripen av Wallenbergarna, det är det avgörande. Det är vad kriget mot Ryssland ytterst handlar om: Marknaderna. Och råvarorna.
Den sörmländska björken må vara krokig men på något vis är den ändå mera rakryggad än de svenska politiker och mediafolk som sjunger krigets lov och pungslår oss för att vara Wallenbergarna och Trump och Netanyahu till lags. Och kanske också Putin: även där finns det folk som tjänar på de eviga krigen!
Vi andra, och björken med gissar jag, kräver: Fred nu! (2026-06-04)
Den blå färgens växt.
"Där fingo vi se ibland själva stenarna som lågo såsom stenrössja längs utåt stranden, en växt som fordom av professor Tillands på en öe i Finland blivit observerade, den rätta och veritabel Isates se Glastum eller vejde, den för Sverige och och våren fabriker så högst nödige växten, varmed alla blå kläder till soldatesquen färgas.
Vi viste den åt våra följeslagare bönderen och rummet var hon växte. Vi önskade att deras sterile åkrar stode fulla av denne växten, som så dyrt köpes årligen utifrån. Vi voro blinde om vi tvivlade numera att denna kan planteras i Sveriget sedan vi själva sett henne växa vilt. Då man tuggar på henne smakar hon som kål, men efteråt såsom bitter salso."
Det är Carl von Linne som för pennan i dagboken från hans Öländska resa 1741.
Han såg växten på norra Öland och där växer den ännu. Det blev väl aldrig något av med hans förslag att odla den i stor skala för att slippa importera den blåa färgen från odlingarna nere på kontinenten - - och så småningom konkurrerades den ut av indigon.
Men här växer hon i klapperstensfältet utanför huset där vi bor i Sandvik på norra ön. Den blommar nu och lyser i gult där den tagit sig upp ur stenskravlet, stor och ståtlig. Vi räknar till ett tjugotal exemplar och intill den växer också Bellmans Pimpinella och tusentals överblommade fältsippor lyser i det starka motljuset när solen är på väg ner över Kalmarsund.
Kort sagt en fin dag som inleddes med en vandring genom en av Ölands allra vackraste platser, Lilla Horns löväng. Mer om det en annan gång! (2026-05-25)
Bilder från morgonpromenaden, 6 maj 2026.
Segerdagen.
Segerdagen. Ordet känns så främmande idag, när det ena kriget avlöser det andra och Trump har dragit ordet “fred” i smutsen genom att gång efter annan proklamera fred – för att i nästa ögonblick fortsätta och eskalera kriget.
Den 8 eller 9 maj (beroende på i vilken tidszon man bor) 1945 kapitulerade Tyskland och andra världskriget var (nästan) slut. Segerdagen har sedan dess årligen firats i Europa. Inom EU har man dock omvandlat den 9 maj till en “EU-dag”, det EU som står för allt annat än fred, senast manifesterat i det 1.000 miljarder stora stödet till fortsatt krig mot Ukraina och Ryssland. Den riktiga Segerdagen firas dock fortfarande på sina håll i Europa. I exempelvis Tyskland strejkade den 8 maj 50.000 elever och krävde ett slut på krigen, de krävde fred! I Moskva firar man det förstås, segern i det Fosterländska kriget, även om det i år sker något nedtonat på grund av det pågående kriget mot USA-Ukraina-Storbritannien och Sverige med flera stater. Inom EU har man skrivit om historien och förnekar idag det dåvarande Sovjetunionens avgörande roll i kampen mot de tyska kapitalisternas nazistiska regim. Man suddar ut sitt eget ansvar för att man släppte fram Hitler och man förnekar den avgörande roll som segern mot fascismen hade för de sociala förbättringarna i efterkrigstidens Europa. Kapitalägarna var – liksom efter Oktoberrevolutionen – livrädda för att den goodwill som det socialistiska Sovjeunionen erövrat skulle leda till nya “oktoberrevolutioner” och därför använde de både piskan och moroten för att förhindra nya revolutioner. Nu är det nya tider och nu kastar man morötterna; nu är det piskan som gäller. Krig som redan pågår och tusentals miljarder till vapen inför de kommande än större krigen, men också de inskränkningar i demokratin som de anser nödvändiga för att kunna driva krigspolitiken. Och dessutom har man återigen satt de bruna och svarta kommandona på fötter, den fascism som Dimitrov karaktäriserade “som den mest reaktionära, chauvinistiska och imperialistiska formen av finanskapitalets diktatur”. Vi ser det här hemma i Sverigedemokraterna, senast manifesterat i deras totala förakt för riksdagen (samtidigt som de partier som borde försvara demokratin flaxar runt som yra höns, uppbackade av media; också det en likhet med Dimitrovs tid) – och deras trupper som marscherar på sociala medier men när som helst kan ta steget ut på gatorna. Men Wallenbergana och skiktet runt dem spelar på flera strängar genom politiker av Busch och Kristerssons typ med deras förakt för mänskliga rättigheter och internationell folkrätt. “Israel har gjort världen en tjänst” proklamerar Busch; hon och regeringen stöder fortsatt förstörelse och folkmördande. Även i och mot Ukraina, de gör allt – med våra skattepengar – för att även där förhindra ett slut på kriget.
Firandet av Segerdagen blev mot den här bakgrunden tyvärr en blygsam historia i Stockholm. Men det blev en manifestation på Södermalmstorg där bland andra Stefan Lindgren talade; talet bifogas.
Första maj i Nyköping.
Internationalen sjungs.
Helena Dahlströms tal.
Jerk Ohlson Westins tal (del av)
Valborgsfirande vid Mölnastranden på Lidingö (2026-04-30)
Fackeltåget anländer.
Brasan!
Kören sjunger "Sköna maj"
Kören sjunger "Uti vår hage"
Här grillas marshmallows!
Backsippan blommar på Vadakullarna i Össebygarn (2026-04-20)
