Denna lathund är i första hand tänkt att informera om vilka avdrag och ersättningar som gäller enligt våra avtal och hur dessa är anpassade till lagstiftningen. Om du vill ha en utförligare information om de lagstadgade ersättningarna vid sjukdom, föräldraledighet, etc, så har Försäkringskassan broschyrer som informerar om det mesta. I Folksams "Vår Trygghet" (som regel tillgänglig på våra fackexpeditioner) finns också utförlig information.

SJUKDOM

Den 1 juli 1992 togs arbetsgivarinträdet bort ur våra avtal, vilket innebär att vi som statligt anställda fick, vad sjuklönen beträffar, ungefär samma regler som anställda på den privata marknaden.
  Dessa regler innebär att vi ändock behåller en typ av arbetsgivarinträde under den första delen av en sjukperiod. Enligt Sjuklönelagen (Sjll), som trädde i kraft vid årsskiftet 91/92, betalar nämligen arbetsgivaren sjuklön under sjuklöneperioden, utan att få någon ersättning från Försäkringskassan (vilket var fallet i det statliga arbetsgivarinträdet). I gengäld sänktes den arbetsgivaravgift, som finansierar sjukförsäkringen.
  När sjuklöneperioden är slut tar Försäkringskassan (FK) över och betalar sjukpenning. Eftersom avtalet (ersättningar vid sjukdom regleras i PVA § 12) innehåller kompletterande ersättningar till lagen behåller man under en viss tid en del av lönen samtidigt som man får sjukpenning; se nedan.

Den 1 april 1993 ändrades - återigen - ersättningarna i sjukförsäkringen. En karensdag infördes vid sjukledighet och ersättningsnivåerna sänktes till 80 procent från 91:a dagen. Ersättningen vid arbetslivsinriktad rehabilitering sänktes till 95 procent vid samma tid punkt. Fr o m 5 juli 1993 sänktes så ersättningen till 70 procent fr o m 366:e dagen.
  Den 1 januari 1996 ändrades (som regel: sänktes) ersättningen på nytt, så att den i samtliga försäkringar uppgick till 75 procent (utom under karensdagen).
  När sjuklönelagen infördes omfattade sjuklöneperioden fjorton dagar. Fr.o.m den 1 januari 1997 utsträcktes den till 28 dagar. Den 1 april 1998 kortas sjuklöneperioden så att den återigen blev 14 dagar.
  Fr.o.m. den 1 januari 1998 höjdes sjuklönen och sjukpenningen från FK till 80 procent. Till det kommer sedan de tillägg (oftast 10 procent) som avtalet ger i vissa fall.
  När sjuklönelagen infördes omfattade sjuklöneperioden fjorton dagar. Fr.o.m den 1 januari 1997 utsträcktes den till 28 dagar. Fr.o.m. den 1 april 1998 förkortades sjuklöneperioden så att den återigen blev 14 dagar.
  Den 1 juli 2003 förlängdes återigen sjuklöneperioden till 21 dagar. Samtidigt sänktes sjukpenningen till 77,6 procent.
  Den 1 januari 2005 kom så en ny "återställare". Sjuklöneperioden kortades till 14 dagar och ersättningen höjdes till 80 procent.
  Den 1 juli 2006 höjdes gränsen för SGI från 7,5 till 10 prisbasbelopp
  Den 1 januari 2007 sänktes gränsen för SGI tillbaka till 7,5 basbelopp. Samtidigt sänktes SGI:n från 1,0 till 0,989.
  Den 1 januari 2008 sänktes SGI:n ytterligare till 0,97.
Den 1 juli 2008 genomfördes flera förändringar i sjukförsäkringen. Den nya grundregeln innebär att sjukpenning betalas ut under högst 365 dagar (inklusive karensdagen) under den senaste 450-dagarsperioden. Även under dessa 365 dagar är sjukpenningen villkorad. Ens arbetsförmåga ska efter 90 dagar prövas även mot annat arbete hos den egna arbetsgivaren, och, om denna inte kan erbjuda sådant, mot arbete på övriga arbetsmarknaden. Efter 180 dagar ska behovet av sjukpenning prövas mot hela arbetsmarknaden. Endast om det finns särskilda skäl får man behålla sjukpenningen utan att söka annat arbete.
  Efter 365 dagar kan man, om det finns synnerliga skäl, beviljas fortsatt sjukpenning i högst 550 dagar. Ersättningen sänks till 75 procent (egentligen 72,75 procent p.g.a. den sänkta SGI:n).
  Den 1 juli 2008 ändrades även sjukersättningen. Den tidsbegränsade ersättningen tas bort.
  Den 1 januari 2012 genomförs – som följd av en ihållande kritik mot de regler som infördes 2008 – en del justeringar i regelverket om ersättningar vid sjukdom:
  • Sjukpenning i särskilda fall till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller har låg SGI införs
  • Boendetillägg till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning införs
  • Det blir möjligt att få ytterligare ersättning från sjukförsäkringen för den som fått maximal tid med sjukpenning eller sjukersättning om det på grund av den försäkrades sjukdom är oskäligt att inte betala sjukpenning.
  • Det blir möjligt att få sjukpenning i fler än 914 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmågan även om den bara till en fjärdedel beror på godkänd arbetsskada
  • Det blir möjligt att få sjukpenning på normalnivå i fler än 364 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmåga om den till minst en fjärdedel beror på en allvarlig sjukdom
  • Ersättning för resor till och från arbetet istället för sjukpenning ska från årsskiftet inte räknas som förbrukade dagar i beräkningen av hur länge en försäkrad kan ha rätt till sjukpenning

  Med "lagen" menas här Lag om allmän försäkring (AFL) , som är den "stora" lag som reglerar ersättningar mm vid sjukdom, föräldraledigheter och rehabilitering. Sjuklönelagen (Sjll) , som jag nämnde ovan, kan sägas vara ett komplement till denna lag.
  Branschavtal med postcentrala tilläggsavtal (här förkortat till PVA) kompletterar och anpassar i sin tur dessa och (även några andra) lagar till vårt avtalsområde.
  Vid arbetsskada gäller reglerna i Lag om arbetsskadeförsäkring (LAF) , kompletterad med Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA).

Rätt till sjuklön: de första 14 dagarna

I normalfallet gäller under de första 14 dagarna sjuklönelagen (Sjll) med följande villkor:

T o m den 14:e kalenderdagen (per sjuktillfälle) får man sjuklön från arbetsgivaren, vilket innebär att man får sin vanliga månadslön minus följande avdrag:

Sjuklön dag 1 - 14 3)

För varje (arbets)timme görs sjukavdrag enligt följande:

Löneavdrag (arbets)dag 1

100% x månadslön 1) x 12
52 x at 6) = 0% ersättning

Löneavdrag (arbets)dag 2 - 14

20% x månadslön 1) x 12
52 x at 6) = 80% ersättning

Fr o m den 1 januari 1996 görs våra sjukavdrag per timme.

OBSERVERA 1: Trots att SjLL gäller under 14 kalenderdagar (= sjuklöneperioden) görs avdrag enbart för arbetstimmar under denna period.
OBSERVERA 2: Sjuklöneperioden börjar alltid på en arbetsdag; sjukanmäler man sig på en fridag så börjar inte perioden löpa förrän första arbetsdagen (SjLL § 7, F-med 17/91).
OBSERVERA 3: De regler som redovisas på följande sidor gäller för lön upp till 7,5 basbelopp. Vad som gäller därutöver, se not 3!
OBSERVERA 4: Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad gäller rätten till sjuklön först när man påbörjat anställningen och varit anställd i fjorton kalenderdagar i följd. Det här kan bli aktuellt för t.ex. jul- och sommaranställda och andra kortare tidsbegränsade anställningar. I dessa fall får man sjukanmäla sig hos Försäkringskassan from första sjukdagen och fr.o.m. andra sjukdagen få sjukpenning från dem.

Rätt till sjuklön: ersättning från 15:e dagen

Istället för lön får man fr o m den 15:e sjukdagen ersättning från Försäkringskassan, sk sjukpenning.
  Fram t o m den 90:e dagen får man dock behålla 10% av lönen (så att man kommer upp till 90% i sjuklön; FK:s sjukpenning är ju 80 under denna period)

Fr o m den 1 januari 1996 finns en spärr för hur länge man kan få de tio procenten i sjuklön från Posten. Man har rätt till sjuklön i högst 90 dagar.

Avdrag fr o m dag 15

Löneavdrag per kalenderdag dag 15 - 90

90% x (månadslönen 1) x 12) 3)
365 = 90% avdrag

Löneavdrag per kalenderdag fr o m dag 91 -

100% x (månadslönen 1) x 12) 3)
365 = 100% avdrag

När sjukavdraget fr.o.m. dag 91- omfattar hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. Gäller fr.o.m. 2006-01-01.

Ersättningar fr o m dag 15

Lön och sjukpenning dag 15 - 90

10% av lönen från arbetsgivaren
80% sjukpenning = 90% ersättning

Sjukpenning dag 91 t.o.m. 365 sjukdagen inom en ramtid på 450 dagar

80% sjukpenning = 80% ersättning

Fr.o.m. den 366:e sjukdagen sänks sjukpenningen till 75% ersättning.

P.g.a. ändringarna i SGI:n är sjukpenningen egentligen 77,6 procent; se inledningen)

Ingen rätt till sjuklön

Om man är ledig pga av sjukdom men inte har rätt till sjuklön görs följande avdrag:

Ingen rätt till sjuklön

För varje (arbets)timme görs avdrag enligt följande:

Löneavdrag t o m 14:e kalenderdagen

100% x månadslön 1) x 12
52 x at 6) = 100% avdrag

Löneavdrag fr o m 15:e kalenderdagen

100% x månadslön 1) x 12
365 = 100% avdrag

Föräldraledighet - Graviditetspenning

Om man byter föräldraledighet med föräldrapenning eller graviditetspenning mot sjukledighet får man ingen sjuklön från Posten de första 14 dagarna. Istället får man en kalenderdagsberäknad 80 - procentig sjukpenning från FK redan från andra dagen.

De första 14 dagarna gör Posten 100-procentigt avdrag enligt tabellen ovan, "Ingen rätt till sjuklön", men där "at 6) " byts ut mot "365". Fr o m den 15:e dagen görs avdrag enligt "Rätt till sjuklön, ersättning från 15:e dagen", se ovan.

Smittbärarpenning

Om man inte får arbeta p g a risk för överförande av smitta har man rätt till s k smittbärar penning. Om man uppbär smittbärarpenning gör Posten ett 100-procentigt arbetstimbaserat löneavdrag de första 14 kalenderdagarna. Därefter görs löneavdrag enligt reglerna ovan: Rätt till sjuklön, ersättning från 15:e dagen.
  Dessa regler innebär att man enbart får smittbärarpenning från Försäkringskassan de första 14 dagarna, vilken uppgår till 80 procent. Fr o m den 15:e dagen får man dessutom 10 procent i sjuklön från Posten; samma som vid sjukdom.

Försäkringskassans sjukpenning

Försäkringskassans sjukpenning beräknas på följande sätt:

Försäkringskassans sjukpenning

Dag 2 - 14: timberäknad sjukpenning

årsinkomsten (grundlön inkl tillägg) x 0,97 7) x 80 5) %
årsarbetstiden 6) (-timmarna)

Fr o m 15:e dagen: kalenderdagsberäknad sjukpenning

årsinkomsten (grundlön inkl tillägg) x 0,97 7) x 80 5) %
365 dagar

Fr.o.m 366 sjukdagen (inom en ramtid på 450 dagar), under förutsättning att man beviljats förlängd sjukpenning:

årsinkomsten (grundlön inkl tillägg) x 0,97 7) x 75 5) %
365 dagar

(NB! När man uppger årsinkomst till FK multiplicerar man månadslönen (grundlönen inkl fasta och rörliga tillägg) med 12,0. Fr o m den 1 juli 1994 ska man anmäla ändrad inkomst till FK senast i samband med att man gör anspråk på sjukpenning (motsvarande). Sänkningen av SGI från 1,0 till 0.97 trädde i kraft 1 januari 2008 och gäller i samtliga de fall SGI används i socialförsäkringarna)

I några fall betalar Försäkringskassan kalenderdagsberäknad sjukpenning vid sjukdom även under de första 14 dagarna:

• Om man är arbetslös och anmäld på arbetsförmedlingen
• Om man byter havandeskaps- eller föräldrapenning mot sjukpenning

Ersättningsprocenten (0/80 procent) är densamma som ovan.

NOTER:

1 = Med månadslön menas fast kontant månadslön och ev fasta lönetillägg.
Desutom tillkommer det s.k. sjuklönetillägget, vilket är lika med det månatliga genomsnittet av de rörliga lönetillägg som man tjänat in under föregående år, uppräknade med löneutrymmet enligt branschavtalet för resp. kalenderår. Med rörliga tillägg menas t ex ob-tillägg, fridagstillägg, semestertillägg, mertidstillägg. Däremot ingår inte övertidstillägg.
  Sjuklönetillägget uppgår till 1/365 av underlagssumman.
  Underlagssumman för sjuklönetillägg angavs tidigare på januari månads lönespecifikation. Numera får man begära ut underlagssumman hos sin lönerapportör. Observera att underlagssumman skall räknas upp med löneutrymmet innan tillägget beräknas.
  Sjuklönetillägget redovisas separat och samma avdrag görs på det som på den "vanliga" månadslönen och ev. fasta lönetillägg.

2 = Dagslön = månadslönen beräknad per dag.

3 = Dock högst 7,5 x prisbasbeloppet, 2014 = 333 000 kr (=27 750 kr/mån). För den del av årsinkomsten som överstiger detta belopp gäller följande regler:
  För den del av lönen som överstiger 10 prisbasbelopp betalar Posten fr.o.m. den 15:e sjukdagen 90 procent i sjuklön. Eller omvänt så blir avdraget för dessa lönedelar 10 procent.
  Fr.o.m. den 91:a dagen betalar Posten 80 procent i sjukpension (enligt ITP-P) på den del av den pensionsmedförande lönen som överstiger 10 inkomstbasbelopp.

5 = Sjukpenningen utgör 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) enligt följande tabell:

6 = at = genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

När man anmäler sin inkomst till Försäkringskassan skall man uppge sin genomsnittliga årsarbetstid i timmar. Några exempel:

7 = Gäller fr.o.m. 1 januari 2008.

När man är ledig pga sjukdom är det som regel bara den kalenderdagsberäknade sjukpenningen (fr o m dag 15 -) som blir aktuell.
  Den timberäknade sjukpenningen (dag 1 - 14) används vid bl a ledighet för tillfällig vård av barn, ledighet med graviditetspenning och vid närståendevård; se respektive avsnitt. Men den tillämpas också i de fall där sjuklönelagen (Sjll) inte gäller, se sid 6.

Mer om karensdagen

Återinsjuknanderegel
Om man insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den gamla, vilket innebär att man slipper karensdagen.

Högrisksskydd - förhöjd sjuklön

Allmänt högriskskydd
Antalet karensdagar begränsas till högst tio under en tolvmånadersperiod räknat från den första karensdagen.

Särskilt högriskskydd
Den som har en omfattande korttidsfrånvaro pga sjukdom (allergier mm) kan slippa karensdagen och få sjuklön med 80% fr o m första dagen.
  Man ansöker om det särskilda högriskskyddet hos Försäkringskassan. Om de beviljar det får arbetsgivaren ersättning från Försäkringskassan för sina "extra" sjuklönekostna der.

(PVA §12 mom 4.1)

Karensdagsavdrag vid koncentrerad tjänstgöring och avdrag vid sjukledighet del av karensdagen
Fr.o.m den 1 juli 1996 gäller ett tilläggsavtal som reglerar avdraget i dessa fall. Innehåller redovisas här!

Övriga ersättningar vid sjukdom

Ersättning vid läkarvård
Ersättningen för läkarvård uppgår till 95 kronor.
  Förutsatt att man har remiss från läkare utgår samma ersättning vid psykologbehand ling.

Vid annan sjukvårdande behandling (t ex sjukgymnastik) som sker i offentlig vård eller hos privatpraktiserande vårdgivare som tillämpar av regeringen fastställd taxa, utgår ersättning med 55 kronor per behandlingstillfälle.

Prisnedsatta, receptbelagda läkemedel som skrivs ut i samband med sjukdom ersätts helt av arbetsgivaren.
  Fr.o.m 1 januari 1997 måste man, för att få ersättning från Posten för läkarvård och läkemedel, visa upp respektive högkostnadskort.

Fr o m den 1 januari 1992 får den som blir inlagd på sjukhus en räkning från sjukhuset/landstinget, som man själv måste betala. Mot uppvisande av kvitto ersätter arbetsgivaren enligt avtalet sjukhusvård med 70 kr/dag (oavsett den verkliga kostnaden, som idag är något högre än 70 kr/dag).

Från och med 1996 beskattas dessa ersättningar. Eftersom de flesta av oss betalar ca 30 procent i skatt innebär det att värdet av ersättningarna sänkts med 30 procent.

Observera att förmånerna upphör fr o m första dagen vid en tjänstledighet som omfattar mer än en månad.

(PVA § 12 postcentralt tilläggsavtal)

Reseersättning
Man får ersättning för resekostnader i samband med besök pga sjukdom hos läkare eller annan vårdpersonal, sjukhusvård, preventivmedels- och abortrådgivning, besök på vårdin rättning för behandling av sjukt barn under 16 år (gäller anhörig), mm.

Man får ersättning för lämpligaste färdmedel. Om man på grund av hälsoskäl eller annan orsak måste åka taxi, får man ersättning för detta.

Från och med 1 januari 1992 gäller att man får ersättning för resor genom sjukvårdsområdet (resan till vårdgivaren) eller vårdcentralen/sjukhuset (från vårdgivaren). Det är dit man skall vända sig med sina krav på ersättning, inte till Försäkringskassan. Grundregeln är också att man för hemresan skall köpa en sjukresebiljett på vårdcentralen/sjukhuset.

Sjukanmälan - sjukintyg

Sjukanmälan
När man blir sjuk anmäler man detta snarast till arbetsgivaren. När försäkringskassan tar över efter fjorton dagar så är det arbetsgivaren som är skyldig att anmäla ens sjukledighet dit.

(Sjll § 12, PVA § 12 mom 3)

Sjukintyg - förstadagsföreläggande När man återgår i tjänst är man skyldig att lämna en sjukförsäkran. Arbetsgivaren har enligt lagen rätt att hålla inne med lön tills dess man lämnat en försäkran.
  Är man sjukledig i mer än 7 dagar skall man dessutom styrka sjukdomen med ett läkarintyg.
  Om "särskilda skäl" föreligger kan arbetsgivaren kräva att även kortare sjukdomsfall ska styrkas med läkarintyg, s k förstadagsföreläggande. Arbetsgivaren har i det sammanhang et också rätt att begära att intyget ska utfärdas av en viss läkare. Ett beslut om första dagsföreläggande får inte omfatta längre tid än ett år. Enligt SEKO:s uppfattning ska arbetsgivaren förhandla med facket före ett sådant beslut (i enlighet med MBL §11).

(Sjll §§ 8 - 10, PVA §12 mom 3)

Samordnings- och inskränkningsregler
I det nya PVA finns några sådana regler.

Om man får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika över kompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som gäller enligt avtalet. (Gäller inte ersättningar från Försäkringskassan eller enligt kollektivatal, t ex TFA)

Om man pga arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid som man har rätt till sjuklön, ska sjuklönen istället för avtalets regler utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Om man har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare än Posten eller i samarbete med egen rörelse, ska Posten betala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om Posten särskilt har åtagit sig detta.

Man förlorar sin rätt till sjuklön om man

• ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som man har dömts för genom dom som vunnit laga kraft
• medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

Tvister

I huvudsak två olika typer av tvister kan uppstå kring de första fjorton dagarna där arbetsgivaren är skyldig att enligt Sjuklönelagen betala ut sjuklön.

Den första varianten är att arbetsgivaren anser att man inte varit sjuk, och därför inte vill betala ut någon lön under ledigheten. I det fallet kan man antingen vända sig till Försäkringskassan och begära att man får sjukpenning från dem under den tid man varit sjuk. Om de accepterar det så blir det sedan de som driver frågan gentemot arbetsgivaren. Om de däremot har samma uppfattning som arbetsgivaren, eller om man inte vill vända sig till FK, så är det andra alternativet att facket driver frågan som en lönetvist gentemot arbetsgivaren. Då blir det en sedvanlig tvisteförhandling (där Försäkringskassan enligt Sjll är skyldig att yttra sig i fallet om så krävs) som i sista hand går till Arbetsdomstolen för avgörande. (Tvister gentemot Försäk ringskassan, t ex om sjukpenningens storlek, avgörs (fr o m 1995-07-01) av länsrätten. Ärendet kan därefter föras vidare till kammarrätten och i sista instans till regeringsrätten. Försäkringsöverdomstolen togs bort vid samma datum).

Den andra varianten är en ren lönetvist, dvs man är inte oenig om sjukledigheten i sig men väl om hur stor sjuklönen skall vara. Även här blir det fråga om en tvisteförhandling som i sista instans avgörs i Arbetsdoms tolen, men utan att FK har någon skyldighet att uttala sig.

Pga arbetsgivarens ovilja att sluta ett rimligt avtal om hur sjuklönen mer i detalj ska beräknas så innehåller våra avtal några svaga punkter som kan ge upphov till tvister.
  Enligt Sjll skall ersättningen vid sjukdom uppgå till 0/80 procent av lönen. Vad gäller grundlönen inklusive de fasta tilläggen är detta inget problem. Problemet gäller de rörliga lönetilläggen. Dessa kompenseras genom sjuklönetillägget.
  Det är bara det att sjuklönetillägget baseras på lönetilläggen under föregående år. Om man t ex byter till en tjänst där det ingår mycket ob-tillägg i lönen så får man med nuvarande system ingen ersättning för detta vid sjukdom förrän nästa år. Det är först då som denna inkomst räknas in i den underlagssumma som ligger till grund för sjuklönetillägget. Ett annat problem gäller övertidsersättning. Den räknas inte alls in underlagssum man för sjuklönetillägg. Viss övertid berättigar dock till sjuklön enligt lagen (och de tolkningar som Försäk ringskassan gjort).
  För den som av de här anledningarna anser att man fått en felaktig sjuklön återstår att med hjälp av facket driva en tvist gentemot arbetsgivaren. Hur detta skall gå till beskrives närmare i ett meddelande till avdel ningarna 1992-02-20 (från Ulf Svensson, förhandlingsavdelningen)
  Ytterligare en anledning som kan ge upphov till en tvist är arbetsgivarens möjlighet enligt avtalet att kräva förstadagsintyg.
  Eftersom frågan är avtalsreglerad (PVA § 12 mom 3) kan den som råkar ut för ett förstadagsföreläggande begära hjälp med en tvisteförhandling. Observera dock förbundets uppfattning att arbetsgivaren i enlighet med MBL §11 är skyldig att förhandla med facket innan ett förstadagsföreläggande utfärdas.

(Sjuklönelagen §§ 20 - 24, MBL §35, Huvudavtalet 6 kap § 14, PVA § 12)

Om ersättningar vid sjukdom mm, se även Förbundsmeddelande 17/1991, 5/1992 med kompletterande Meddelande till avdelningarna 1992-02-20, 11/1992, Avdelningsmeddelande nr 28 (1992-03-30), F-med 7/1993, Meddelande till avdelningarna 1993-08-24. I Förbundsmeddelande 13/1995 redogörs för vad som gäller vid rättslig prövning och förbundets rättshjälp i tvister som rör AFL och LAF. Förbundsmeddelande 1/1996, 12/1996, 3/1997. Sjuklönelagen finns intagen i PA-fakta Lön/Arbetstid.

Åter till index för Lathunden Fortsätt till Lathundens del 2!

---

SEKO Stockholm Klubb Årsta postterminal