Halvårsrapporten: Nollresultat vid vägs ände
SEKO Postens kommentarer till Koncernstyrelsens beslut.
Långsiktiga affärsinriktningen
Vi delar styrelsens uppfattning att Posten långsiktigt skall fokuseras mot logistik- och meddelandeområdet. Vi har ju under en lång tid drivit frågan om en utveckling mot att Posten skulle kunna bli egen bank. De förslag som SACO presenterade för några dagar sedan med ett samarbete mellan Postgirot och SBAB har vi för ca ett halvår sedan presenterat för ägaren tillsammans med andra varianter av ”postbank”. Ägaren har dock visat sig totalt kallsinnig inför alla förslag till att Posten eller Postgirot skulle ges fullständiga möjligheter att konkurrera på bankmarknaden. Att fortsätta att jobba med bankspåret gynnar inte längre våra medlemmar utan känns
mer som att slåss mot väderkvarnar.
Omvandling av affärsområdet Posten försäljning
De beslut som nu fattats om en omvandling av Posten försäljning till en återförsäljarorganisation känns naturlig mot ovanstånde långsiktiga utveckling av Posten, SEKO har ju under en lång period ansett att Posten haft en alldeles för stor administrativ kostym, exempelvis har det funnits dubbla funktioner inom affärsområden och kundsegment. Ett annat skäl till att slopa Posten Försäljning som affärsområde är att man har varit oerhört beroende av andra affärsområden och att de resultatkrav som presenterats inte haft en relevans i verkligheten. Detta har fått till följ att de krav som ytterst ställt på postkontorens lönsamhet inte byggt på verkliga kostnader och intäkter. Vi vill vi påstå att det förhållandet drabbat medlemmarna på postkontoren på ett orättfärdigt sätt.
Koncern och affärsområdesstaber samt supportenheter ses över
De nuvarande systemet med efterfrågestyrd administration har hittills inte visat tillräcklig effektivitet. Detta har vi vid ett flertal tillfällen påpekat för företagsledningen och vi ser nu den beslutade översynen som nödvändig. Metoden som tidigare tillämpats att med osthyvel skära i administrationen kommer nu att överges och ersättas med att hela verksamheter omprövas. Detta är helt i linje med våra krav och väl förankrat i vår organisation.
Lokaliseringen av HK
I en situation med kostnadsbesparingar känns det naturligt att ompröva lokalkostnader. Under förutsättning att de beräknade kostnadsbesparingarna uppnås, (där har vi vissa tveksamheter mot bakgrund av tidigare projekt) anser vi detta vara en riktig åtgärd och en logisk utveckling
Postgirot framtid och Nordbanksavtalet
Vid ett extra styrelsemöte den 28 september kommer Postgirots framtid och Nordbanksavtalet att behandlas. Eftersom den nu fastlagda affärsinriktningen kommer att få stora konsekvenser för kontorsnätet är nu vår primära uppgift att agera så att personalen tas om hand på bästa sätt.
En eventuell försäljning av Postgirot måste ske på ett sådant sätt att omställningen av personal underlättas. Det finns två metoder för detta, den ena är att postkontor följer med i köpet och det andra är att köpeskillingen använs till omställningsåtgärder.
Nordbanksavtalet är idag en dålig affär för Posten och om ett bättre avtal inte kan åstadkommas bör det avvecklas. Det kan inte vara rimligt att Postens personal skall svara för en betydande del av Norbankens vinst,
Förhandlingarna med Tyska posten om ASG fortsätter
Den ägarsituation som idag råder i ASG med Svenska posten som en nästan 40% ägaren men med kontrollen liggande i Tyska posten, är på sikt orimlig. Därför är det nödvändigt att komma till en lösning som stöder den av koncernstyrelsen fastlagda verksamhetsinriktningen för Posten.
SEKO postens fortsatta agerande
När det gäller betalningsområdet kommer vi att i nära samarbete med berörda företagråd ta fram våra krav som vi skall driva dels på styrelsemöten i Posten och i direktkontakt med ägaren. Vårt agerande i ASG affären kommer vi fortlöpande stämma av med berörda företagsråd inom logistikkoncernen
500 miljoner ska sparas
Huvudkontoret flyttas till Tomteboda!
Postens koncernstyrelse beslöt den 9 september om åtgärder som på sikt sägs spara 500 miljoner. Konsultkostnaderna ska minskas, 150 administratörer ska bort och (det låter som ett aprilskämt!) huvudkontoret flyttas till Tomteboda. (Brev har ju redan tidigare beslutat att flytta till fd Polisskolans lokaler vid Tomteboda.)
Frågan om Postgirots framtid liksom kontorsnätet kommer att behandlas vid ett extra styrelsemöte den 28 september. "Eftersom vi ska koncentrera oss på logistikmarknaden skall vi i först hand titta på en försäljning av Postgirot", säger Grabe i en intervju i SvD. Regeringen ska ha besked om hur Posten ser på saken senast 10 oktober. Hela kontorsnätets framtid är osäker efter detta och andra uttalanden i samband med att åtgärdsprogrammet offentliggjordes. "Vi lämnar nu helt den finansiella sektorn som blivit olönsam", lyder ett av Grabes uttalanden. Om detta innebär att alla bankaffärer ska upphöra vid postkontoren, eller om det är ett utspel i de förhandlingar som pågår med Nordbanken om ett nytt avtal, lär visa sig inom kort.
Ingenting sägs om Brev och Logistik från dagens styrelsesammanträde, annat än indirekt: i pressmeddelandet hänvisas till att "styrelsen har redan tidigare beslutat att Postens verksamhet ska renodlas och fokuseras på att utveckla meddelande- och logistikmarknaderna".
JÅ/1999-09-09
SEKO:s koncernfack uttalar sig om åtgärdsprogrammet och Postens framtid
Postens halvårsrapport:
Nollresultat vid vägs ände?
Åtgärdspaket aviserat till den 9 september
Postens rörelseintäkter under första halvåret i år uppgick till ca 12 miljarder - ungefär samma siffra som motsvarande period 1998. Vinsten däremot krympte från 444 miljoner till 30 miljoner. Då är ändå de realisationsvinster som fastighetsaffärerna med pensionsstiftelsen genererade förra året (436 miljoner) borträknade. Årets resultat har belastats med 190 miljoner för "förtida pensioner, avgångsvederlag samt engångskostnader". Till "engångskostnaderna" får väl antagligen förlikningsersättningen (beloppet hemligt) till CityMail hänföras. Exklusive dessa "merkostnader" skulle resultatet ha uppgått till 220 miljoner. Det är en halvering av vinsten jämfört med föregående år.
Resultatet för de olika delarna inom koncernen ser ut på följande sätt:
Rörelse
intäkter Result Result
jan-jun jan-jun jan-jun
1999 1999 1998
Posten Brev 7 371 666 875
Posten Logistik 1 744 -77 -71
Posten Utrikes 1 147 10 48
PostNet 116 -28 -11
Postgirot 1 903 33 114
Posten Försäljning 1 844 -532 -445
Postfastigheter 250 56 53
Reavinst 436
Gemensamt 1 522 -98 -119
Koncernintern
försäljning -3 979
SUMMA 11 918 30 880
Vägs ände
Mycket talar för att vi nu är framme vid vägs ände. Halvårsrapporten kan sägas sätta siffror på det jag skriver om postpolitiken på annan plats i tidningen: En dubbelbottnad varning från EU-kommissionen
Avregleringspolitiken börjar ge avsedda resultat. Den har sprängt sönder Posten så att vi i praktiken har flera olika "företag i företaget": Brev/Utrikes, Logistik samt Postgirot är de stora. Försäljning ska ju serva de andra delarna i Posten men eftersom dessa inte är särskilt intresserade av ett gemensamt ansikte utåt (i varje fall inte av att betala för det) så syns problemen tydligast där. I synnerhet när det som skulle vara "egen" verksamhet består av underbetalt legoarbete åt Nordbanken.
Medvetna beslut
Det är medvetna politiska beslut - regeringarnas färg har inte spelat någon större roll - som i första hand har lett fram till dagens situation. Det finns också allvarliga strukturella förändringar som påverkat utvecklingen, mest Försäljning och Postgirot, men den politiskt beslutade avregleringspolitiken har betytt mest. Än finns - tack vare personalens uppoffringar - en rikstäckande brev-, betalnings- och lättgodsservice. Servicen fungerar som regel sämre idag än vad den gjorde före avregleringen, och framför allt har den blivit dyrare för privatkunder och andra "mindre" kunder. De styrande planerar nu att gå vidare i samma riktning. De har inget intresse i att Posten ska få fortsätta som "ett Posten"; ett samhälleligt "servicecenter" för brev- paket och betalningstjänster.
Därför kommer Postgirot med största sannolikhet att säljas till privata intressen. Det har man redan skaffat sig fullmakt för. Det handlar ju trots allt också om att ge profitörerna det de vill ha! Posten Försäljning kommer att hårdhänt skäras ner, så fort som möjligt. Koncentrationen kommer - säger Grabe - att ske kring brev och paket. Men vad är det som säger att Logistik blir kvar i Posten? Och när det gäller brevservicen kan man konstatera att EU:s direktiv om posttjänster ålägger Sverige att upprätthålla en viss kvalitet på denna - men direktivet säger inte att det är Posten som ska sköta den.
Krisprogram
I vilken ände som Postens ledning fått order att börja, klargörs den 9 september. Då offentliggörs det "åtgärdsprogram" som följer på en rapport av det här slaget, lika säkert som ett brev på Posten.
Det hela är avskyvärt, och mycket sorgligt. Det Posten som vi - och de flesta kunder med oss - lärt oss att älska (trots att både vi och kunderna blivit så illa behandlade på senare år) är på väg att försvinna.
Jan Åhman
SEKO Postens kommentarer till Postens planerade sparprogram
Postens halvårsbokslut fick stor uppmärksamhet i media under gårdagen. Resultatet är naturligtvis djupt oroande, och det är knappast förvånande att vd Lennart Grabe aviserar särskilda sparprogram med anledning av resultatet.
Posten undviker att ge någon detaljerad information om innehållet i det man kallar sparprogram innan styrelsemötet 9 september. Vår uppfattning är dock att innehållet i det knappast är några extra ordinära insatser, utan det handlar i huvudsak om kostnadsbilden inom Posten Försäljning. Frågan om inriktingen för ett framtida servicenät har sedan länge varit en punkt på dagordningen för det kommande koncernstyrelsemötet och arbetet med det har bedrivits i projktetform under namnet NORA.
Vi kan naturligtvis inte utesluta att också andra enheter får skärpta krav på sig med anledning av det svaga halvårsresultatet, men i så fall kommer det att hanteras av respektive enhet i Posten och av våra företagsråd/kommittéer.
Beträffande innehållet i det planerade sparprogrammet så råder det fortfarande oklarheter om en mer defintiv inriktning för ett framtida servicenät. Frågor som Postgirots framtid och vad som händer med betaltjänstutredningen är fortfarande pusselbitar som saknas. Helt klart är dock att Posten har ambitioner att i större utsträckning skilja på servicenätet för försändelse-affärerna(Brev och Logistik) och för de finansiella affärerna. Det planerade åtgärderna innehåller också stora förändringar av strukturen för affärsområde Posten Försäljning där man räknar med kraftiga kostnadsbesparingar på den centrala nivån. Man förutsätter också stora förändringar i samarbetet med Nordbanken vilket också kommer att påverka både den centrala nivån och privatrådgivare ute i försäljningsområdena. Vi kan också förvänta för oss negativa förslag om arbetsorganisation där Posten Försäljning förväntas höja ambitionsnivån i att öka andelen deltidsanställda och således minska andelen heltidsanställda. Här måste vi enligt vår uppfattning tydligt markera vår inställning som enligt våra mål i verksamhetsplanen går i motsatt riktning mot Postens förväntade förslag.
I de diskussioner som förts med Postens ledning har vi konsekvent lyft fram frågan om ett aktivt och långsiktigt omställningsarbete där särskilda resurser ska avsättas. Vi kommer självklart att fullfölja dessa krav också vid styrelsesammanträdet
Vi återkommer med mer information efter 9 september.
Åke Kihlberg
Affe Mellström
CityMails halvårsrapport: Ökad omsättning och minskade förluster
CityMails omsättning uppgick under första halvåret 1999 till 192,1 miljoner, en ökning med 22,7 procent jämfört med samma period föregående år. Resultatet förbättrades från - 29,4 till - 14,7 miljoner under samma period. Soliditeten sjönk dock från 52,7 till 27,4 miljoner. Anledningen är att bolaget fortfarande går med förlust och inga nya medel har tillförts genom nyemissioner eller liknande.
Bolaget redovisar inga volymer i halvårsrapporten. Däremot anges att produktiviteten fortsatt öka till ca 1.000 per CityMan och dag. Antalet årsanställdauppgår till 960, en ökning med 50. Nu framgår det inte av rapporten om man använder samma begrepp i båda fallen, och vad som menas med per dag men om vi antar att de gör det och dessutom antar att ca 900 av de anställda sysslar med utdelning så skulle det innebära att företaget i snitt distribuerar ca 900.000 försändelser per dag.
Förlikningen
Förlikningen med Posten träffades under andra kvartalet. "En viss positiv nettoeffekt har uppkommit under andra kvartalet", heter det i rapporten. Dock går det inte att läsa ut vilken summa det rör sig om.
Snittintäkten per försändelse ökade med 2,5 procent och förväntas öka ytterligare under resten av året. Man planerar att sänka personalkostnaderna genom förändringar i utdelningsschemana. Förändringarna kommer att genomföras under fjärde kvartalet, efter "vederbörliga fackliga förhandlingar", som det står i rapporten.
Bolaget planerar för att expandera genom utdelning till ytterligare 600.000 hushåll i Göteborg och Malmö. Den 4 oktober startar hemleverans av paket i Storstockholm i samarbete med ASG Direct.
Optimistisk chef
VD Bror Anders Månsson är mycket optimistisk i sitt slutord. Dels naturligtvis därför att bolaget åtminstone tycks vara på väg mot ett nollresultat. Men också mot bakgrund av utvecklingen på den svenska och internationella postmarknaden. "Den nya lagstiftningen, förlikningen med Posten samt tillkomsten av en ny ledning i Posten har inneburit att våra relationer till svenska Posten nu normaliserats på ett hälsosamt sätt", skriver han. Bror Anders Månsson tycks också läsa samma publikationer som Facktuellts redaktör och med gillande citerar BAM de uttalanden från Hubert Ungerer, som jag kommenterar i min artikel på annan plats i Facktuellt (En dubbelbottnad varning....)
"Inför kommande internationella förändringar står Sverige och CityMail som enda fungerande exempel på hur en avreglerad postmarknad fungerar", skriver BAM, och avslutar med: "Grunden är lagd för internationell expansion. Nu står vi redo att skörda frukterna av våra investeringar".
Jan Åhman
En dubbelbottnad varning från EU-kommissionen
I dessa de yttersta av tider har som bekant även den grundläggande samhällsservicen åter gjorts till en handelsvara. Det kan gälla sjukvård likaväl som kollektivtrafik och energiförsörjning - och snart också postutdelningen. Franska kapitalintressen har köpt tunnelbanan och en stor del av busstrafiken i Stockholm har sålts ut till ett brittiskt bolag. Hur det ska gå med tunnelbanan får vi väl se; klart är i alla fall att uppställningsplatserna för kollektivtrafikens bussar alltmer kommit att likna de bilskrotar som man annars brukar skymta bakom vingliga plank ute i Roslagsskogarna. Så ser upphandlingspolitikens frukter ut.
Posten åt tyskarna?
Fransmännen och britterna har tagit sitt; så varför inte posten åt tyskarna?! De har ju redan köpt våra terminalbyggnader och är på god väg att lägga under sig paketmarknaden. Enligt den brittiska tidningen Post-express den 30 juni ryktas det i branschen om att Deutsche Post tänker lägga ett bud på CityMail. Om ryktena talar sanning (CityMail dementerar) skulle de därigenom skaffa sig ett fotfäste på den svenska marknaden inför den utförsäljning/entreprenadisering av brevbäringen som Brevs ledning planerar för: "Min vision är att tio procent av utdelningen ska läggas ut på entreprenad eller franchising inom 24 månader", sade Alerfeldt i februari i år.
Den svenska postmarknaden är den mest avreglerade i Europa. EU:s direktiv om posttjänster ger medlemsländerna rätt att åtminstone fram till och med år 2002 upprätthålla nationella monopol på distribution av normalbrev och andra grundläggande tjänster, för att därigenom finansiera en samhällsomfattande posttjänst. Bl.a. Tyskland, Storbrittanien och Frankrike utnyttjar denna möjlighet - samtidigt som de dammsuger marknaden på bolag i andra länder.
Dubbel natur
EU:s politik är på detta liksom på andra områden av dubbel natur.
Å ena sidan har EU:s postdirektiv lagt fast att medlemsländerna är skyldiga att upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst med vissa minimikrav; denna får finansieras med monopol och/eller en kompensationsfond.
Å andra sidan säger man öppet att postmarknaden ska avregleras ytterligare och att detta ska ske senast den 1 januari år 2003. Meningen var att man senast vid kommande årsskifte skulle ha beslutat om hur denna "liberalisering" (man kallar det så) skulle se ut. I och med att den tidigare EU-kommissionen tvingades avgå i förtid har arbetet försenats.
Aggressiva uppköp
Samtidigt reagerar kommissionens talesmän i postala frågor på den aggressiva uppköpspolitik som de ledande europeiska postföretagen bedriver. Man ifrågasätter om inte exempelvis Deutsche Post finansierar sina uppköp med pengar som man tjänat tack vare det inhemska postmonopolet. "Jag skulle inte bli förvånad om Kommissionen tvingas ompröva deras monopol", säger Hubert Ungerer, chef för den postala enheten inom Kommissionens konkurrensavdelning, citerad i Postal express. "Shoppingfesten reser frågetecken", säger han i samma artikel och varnar för att det "postala landskapet" förändras så snabbt att marknaderna kan tvingas att öppnas utan föregående lagstiftning. Han uppmanar postföretagen att själva arbeta för en liberalisering av marknaden så att de därigenom har fria händer att fullfölja sina affärsstrategier utan att behöva bekymra sig för antitrustlagstiftningen. "Det skulle inte förvåna mig", avsluta Ungerer, "om företagen själva kommer att begära en snabbare avreglering".
För att ytterligare komplicera bilden bör man också känna till att de ännu större USA-baserade post- och paketföretagen naturligtvis ligger på EU med krav om en fullständig avreglering. De vill ha fritt tillträde till den europeiska marknaden.
Framtiden
Hur ser då framtiden ut? En gissning kan se ut så här.
Den nya EU-kommissionen lägger (ett år försenat eller så) fram ett förslag till revidering av postdirektivet.
Å ena sidan föreslår man servicekrav som (i princip!) alla medlemsländer ska leva upp till. De blir mer långtgående och detaljerade än de krav som finns idag, men knappast på den nivå som Sverige och några andra länder redan tillgodoser.
Å andra sidan förbjuds de postala monopolen och marknaden släpps fri och dansen kring guldkalven kan börja på allvar. I praktiken innebär det i länder som Sverige att staten blir tvungen att upphandla den service som EU-direktivet förutsäger och - i alla fall till en början - kanske något mer. Svenska Posten får vara med och slåss på samma villkor som CityMail, Deutsche Post, US Post och de andra bolag som kan tänkas vara intresserade. Jag tror - befarar! - att det i mycket kommer att likna de upphandlingar som tillämpas inom kollektivtrafiken.
Inte säkra
Och vi på terminalerna kan inte känna oss säkra: det finns ingenting som säger att man inte kan tänkas lägga ut dem på entreprenad. Tvärtom så skulle det på många sätt vara enklare än att sälja ut ett brevbäringskontor.
Det är en dyster vision som jag målar upp. Poängen med avregleringspolitiken är ju att den leder till en sämre service för folk i allmänhet och till sämre villkor för dem som gör jobbet. Däremot har den hittills varit lönsam för kapitalägarna och deras närmaste män (och några få kvinnor!). Och än så länge rullar den på, i allt högre takt.
I det längre perspektivet är den dock ohållbar, av det enkla skälet att den drabbar det stora flertalet av människor i världen. De som tjänar på den är väldigt få, och vi andra är väldigt många. Man bör ha också det perspektivet i tankarna i dessa besvärliga tider. Det är här som den fackliga och politiska sammanhållningen inom arbetarrörelsen kommer in i bilden. Det krävs enhet inte bara inom våra svenska led utan också internationellt. I det krig som återspeglar sig i ASG-affären kommer den internationella solidariteten inom arbetarrörelsen att återigen sättas på hårda prov.
Står i vägen
De fackföreningsledare och arbetarpolitiker som står i vägen genom att själva driva på avregleringspolitiken och chauvinistiskt heja fram "sina" kapitalister bör knuffas åt sidan! Annars kommer det ännu en gång att gå riktigt illa!
Och glöm inte de positiva signalerna: UPS-strejken i USA för två år sedan och vår egen bussförarstrejk visar att folk inte bara börjar ledsna på avregleringspolitiken - utan också är beredda att göra något åt den!
Detta är mina tankar. Vad tycker du? Skriv gärna ett inlägg till Facktuellt och klubbens hemsida!
Jan Åhman
(Facktuellt 6/1999)