Artiklar om Posten och postpolitiken - 18




Ska Posten återigen rädda CityMail?

Pressen rapporterar återigen om att CityMail har ekonomiska bekymmer. Det gäller det bolag som sysslar med utdelning i Stockholm, Göteborg och Malmö.
  Samtidigt diskuterar ledningen i Posten hur man - mot bakgrund av ständiga ekonomiska bekymmer - ska kunna sänka Postens "fasta kostnader". Vad man tänker på är bl.a. att göra sig av med egen personal och istället lägga ut verksamhet på entreprenad.
  Ska det alltså än en gång bli så att Posten går in och räddar CityMail; den här gången genom att låta dem ta över (en del av) brevbäringen? Låt oss inte tro det, men det finns varningstecken i skyn.
  Facktuellt publicerar här ett utdrag ur vad SEKO Postens ordförande Åke Kihlberg skriver i det senaste månadsbrevet.

Jan Åhman


"Postens ambitioner att sänka fasta, och öka rörliga kostnader
Posten har med utgångsläge av den besvärliga ekonomiska situationen uttalat en ambition att sänka de fasta kostnaderna för att i stället låta de rörliga kostnaderna öka. Postens fasta kostnader består till en väldigt stor del av personalkostnader och dessa är av naturliga skäl störst i Servicenät och Produktion, vilket måste föranleda oss att förbereda oss på vad arbetsgivaren kommer att göra för att genomföra denna ambition.
  Det är ju en sak att som "räknenisse" föreslå en sådan åtgärd i ett för företaget besvärligt ekonomiskt läge, men det är något helt annat att omsätta det i praktiken i ett personalintensivt företag som Posten.

Entreprenad
Som jag ser finns det uppenbara risker att Postens ambition kan krocka rejält med ett antal av våra fackliga hjärtefrågor där förslag om att lägga ut det vi uppfattar som Postens kärnverksamhet på entreprenad blir allt vanligare. Mycket tyder på att vi och Postens ledning har olika uppfattningar om vad i Posten som är att betrakta som strategiska resurser och kärnverksamhet. Vi måste därför skapa en facklig beredskap för att försvara ett antal för grundläggande och avgörande fackliga principer.

Brevbäring på entreprenad?
Några dagar efter att Lennart Grabe hade kallat in ett stort antal chefer fick vi en första indikation på ambitionerna att lägga ut brevutdelning på entreprenad. Det var visserligen i detta läge bara en "Iokal hjälte" som hade dessa idéer, och efter att vi fått signalerna från de lokala fackliga företrädarna stoppade vi detta efter kontakter med Servicenätets ledning. Vi ska dock inte tro att frågan är borta från arbetsgivarens agenda bara för att vi i detta läge stoppade en lokal chefs yviga planer. Tvärtom så är nog frågan högaktuell i såväl Postens som Servicenätets ledningar.

Ordentlig strid
Jag tror att vi måste vara beredda att ta en ordentlig strid för att Posten utvecklas mot det som vi står för.
  Det är ingen hemlighet att det finns krafter "högt upp" i ledningen som vill utveckla Posten till ett s.k. kunskapsföretag, som upphandlar produktion och serviceverksamhet i stället för att äga dessa. Att det inte är någon önskesituation för våra medlemsgrupper inser alla eftersom upphandling naturligtvis syftar till att pressa kostnaderna och därmed också de anställdas löner och villkor.

Åke Kihlberg"





Problem för CityMail

Enligt uppgifter i nr 28 av LO-tidningen blöder CityMail Sweden AB, det bolag som numera bedriver utdelningsverksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bolaget ägs till 66 procent av Royal Mail och 33 procent av CityMail Group.
  Ingen på CityMail vill uttala sig om läget, inte heller de lokala fackliga representanterna. Enligt SEKO:s förbundskontor befinner sig bolaget i ett "allvarligt läge".
  CityMail Group är noterat på börsen. Aktien har länge varit en frimärksaktie med ett värde under 10 kronor. De senaste tiden har den sjunkit ytterligare till idag ca 7 kronor. CMG berörs inte direkt av en eventuell konkurs i CityMail Sweden, men indirekt eftersom CMG:s utrikesaffärer bygger på ett samarbete med CityMail Sweden.

Jan Åhman





Nya huvudkontoret sålt redan innan det är byggt

Posten har slutit ett avtal med AP-fastigheter (som förvaltar AP-fondernas fastigheter) om Postens nya huvudkontor som ska byggas i Solna. AP-fastigheter bygger huset - investeringskostnad 1 miljard - och Posten hyr. Hyreskontrakt har skrivits på 18,5 år.
  Huset kommer att ligga i backen mellan Tomtebodaterminalen och f.d. Polisskolans lokaler, som Posten också äger. Bygget börjar i höst och vara klart för inflyttning 2003. Byggentreprenör är Arcona.
  Den gamla huvudkontorsbyggnaden på Vasagatan ska enligt uppgifter i pressen stanna kvar i Postens ägo.

Jan Åhman





Postens halvårsresultat
Postpolitiken och lekstugorna resulterar i nya miljonförluster

Postkoncernens nettoomsättning uppgick till drygt 12 miljarder under första halvåret i år, en svag minskning jämfört med samma period föregående år.
  Resultatet efter finansiella poster och efter skatt sjönk från +360 miljoner till -61 miljoner, en försämring med 421 miljoner. Drar man ifrån Postgirots vinst (233 miljoner) slutar de röda siffrorna för första halvåret 2001 på -294 miljoner. Och nu handlar det inte längre om extraordinära avsättningar till pensionsåtaganden eller avvecklingspengar utan förluster i rörelsen.
  Det försämrade resultatet förklaras dels med lägre volymer (som dock varit förutsägbara eftersom man i delårsrapporten hänvisar till höga volymer av engångskaraktär under föregående år), dels "framåtriktade satsningar", som man kallar det. Bland annat avser man introduktionen av det nya servicenätet.
  - Med anledning av det kraftigt försämrade resultatet ... har beslut fattats om att genomföra besparingsprogram för att åstadkomma besparingsprogram för att åstadkomma betydande kostnadsminskningar på kort och lång sikt, heter det i ett pressmeddelande i samband med rapporten. Ingenting sägs om vad man menar med det.

Postpolitiken
Vad är då orsaken till det urusla resultat som uppnåtts - trots att det inte skett några större oförutsägbara volymförändringar. Och trots alla de rationaliseringsprogram som nu under flera års tid drabbat de tiotusentals postanställda som varje dag ser till att posten faktiskt kommer fram? Och det i världsklass.
  Man redovisar inte längre resultatet för breven respektive paketen, vilket försvårar en analys.
  En viktig orsak är utan tvekan den socialdemokratiska regeringens fortsatta postpolitiska strypgrepp. Ersättningen för kassaservicen är ännu inte avgjord. Men ännu viktigare är att den snedvridna marknadssituation som omregleringen av postmarknaden lett till. CityMail/Consignia (=fd Royal Mail) tillåts att fortsätta dumpa marknaden på de mest lönsamma volymerna medan Posten har ansvaret att sköta hela den övriga distributionen. Posten har gång på gång anklagats för att dumpa priserna men i själva verket är det ju tvärtom: CityMail har hittills alltid gått med förlust med den prissättning som bolaget tillämpar. Idag redovisas inte längre deras resultat, men med största sannolikhet handlar det fortfarande om stora förluster inom brevutdelningen. Regeringens tvehågsna inställning till paketrörelsen är en annan faktor som faktiskt äventyrar hela den verksamheten. I det getingbo som denna bransch utgör finns det inte plats för falska ägarrepresentanter av Göran Perssons och Björn Rosengrens typ. Även utförsäljningen av Postgirot innebär sannolikt en försvagning.
  Till sist ska man också - som Grabe så riktigt påpekar i ett av sina uttalanden (har han läst Facktuellt?!) - komma ihåg att Posten har försvagats av de enorma avsättningar som bolaget tvingas göra till pensioner och Futurum. Pengar som staten borde ha betalat när man genom bolagiseringen och avregleringen helt ändrade förutsättningarna för det tidigare affärsverket Posten. Även detta skurkstreck ska läggas nuvarande och tidigare regringar till last.

Lekstugor
En andra orsak är den lekstuga som tycks råda inom huvudkontoret. Det börjar faktiskt bli dags att fråga sig (och få ett svar!) vad alla dessa "koncernprojekt" egentligen har kostat? Och hur många miljoner i lönekostnader drar alla de nya tjänster som tillsätts på denna nivå; senast 61 (sextioen!) "logistiksamordnare".
  På Tomtebodaterminalen tvingas sorteringspersonalen tränga ihop sig bl.a. för att tio nya "logistiksamordnare" ska få plats i ett av lunchrummen!

Det dåliga resultatet och de nya "besparingsprogram" som detta leder till skärper ytterligare den politiska frågan, vad det är för politik och politiker som styr det här landet, men också den företagsledande: gärna en vision till, men först ett slut på alla lekstugor inom servicenät och affärsenheter och allt vad f-n det heter.

Jan Åhman





CityMail på plus?

CityMail Group (CMG) redovisar första halvåret 2001 en omsättning på 80,2 miljoner och ett resultat på + 6,7 miljoner i den dominerande del av "gruppen" som kallas för International. Det är ju ett fantastiskt resultat för att komma från CityMail.
  Nu är detta inte hela sanningen. Sammantaget redovisar CMG efter jämförelsestörande poster i sedvanlig ordning en förlust, dock enbart 9,5 miljoner den här gången. Förlusten härrör sig framför allt från nedskrivningar i dotterbolaget Real Logistics, som ursprungligen var ett samarbetsprojekt med ASG, ASG Direct. När tyska Postens dotterbolag Danzas köpte ASG var de inte längre intresserade av samarbetet med CityMail, som då tog över hela ägandet. Med mindre lyckat resultat; bolaget sattes i vanlig CityMail-ordning i konkurs någon dag efter publiceringen av halvårsrapporten.

Utdelningen
CMG äger fortfarande en mindre del av det som de flesta förknippar med CityMail, utdelningsverksamheten i Stockholm, Göteborg och Malmö, som numera går under namnet CityMail Sweden. Consignia (= f.d. brittiska Royal Mail) äger merparten i det bolaget och de kommer att lösa in CMG:s resterande ägarandel.
  Tyvärr sägs ingenting om resultatet för utdelningsbolaget i CMG:s rapport.

Cross-border
CityMail International sysslar dels med s.k. cross-border mail eller "avg utrikes" på vanlig postsvenska, dvs försändelser som ska skickas från Sverige eller andra europeiska länder över gränsen till ett annat land. CMG samarbetar med G3, som är ett joint venture mellan holländska TPG, brittiska Consignia samt Singapore Post.
  Dessutom gör CityMail Group affärer med "inbound mail" eller ankommande utrikes. Utdelningen i Sverige köper CMG i första hand av CityMail Sweden.
  Till sist så ska man också ge sig in på att i Storstockholm distribuera osorterad kontorspost. Även här samarbetar man med CityMail Sweden.
  Cross-border mail är än så länge den största verksamheten inom CMG med en omsättningsökning på 25 procent mellan första och andra kvartalet i år. Håller den trenden i sig innebär det minskade volymer för Posten.

Jan Åhman





Nya HK försenas?

Solna kommun hade redan godkänt planerna för Postens nya Huvudkontor som skall byggas ett stenkast från Tomtebodaterminalen.
  Så hoppade en ledamot i den moderatledda falangen i fullmäktige av till sosse-blocket och plötsligt fanns det en majoritet för en mer kritisk hållning. Enligt uppgifter i lokaltidningen är det inte själva huset som ifrågasätts, men däremot trafiklösningarna runt det. Solna är ju redan idag en av de värst drabbade kommunerna i landet vad gäller trafikstörningar. Den nya majoriteten begärde en omprövning, som, om den verkställs, kommer att i bästa fall försena processen med minst en månad - troligen mer.
  Därefter kom nästa akt. Nu hoppar en ledamot i sosse-blocket (en miljöpartist) över till moderaterna och vips så är ordningen tillbaka till det gamla. Nu återstår att se om den nya majoriteten river upp och återställer det upprivna beslutet!
  Däremot fortskrider enligt uppgift ombyggnationerna i Tomtebodaterminalen enligt plan. Grabe beräknas flytta in i sina nya lokaler på plan 5 i augusti-september.

/JÅ
2001-06-28





Öppet brev angående läget på Postmarknaden:

Återreglera Postmarknaden!

Högre tempo i produktionen, stressigare och tyngre arbetsmiljö, ändå försämras Postens möjligheter till ett bra resultat och, av den sämre lönsamheten, en försämrad möjlighet till reallöneutveckling för oss anställda.
  - Hur går det ihop?
  Hur kan det bli så här? Rationaliseringar, nya arbetsmetoder, kundanpassning, tidsanpassning, - borde inte all denna produktivitetshöjning leda till ett bättre ekonomiskt resultat för Posten?

Portot för privatpersoner och småföretag har stigit medan kunder med stora mängder på en gång, "massbrev" / reklam har fått relativt sett billigare porto. De kunder vi alltså kunde tjäna pengar på tar vi allt mindre betalt av.
  Tar Posten inte tillräckligt betalt för sina tjänster? - I så fall varför?

EU-direktiv
Sverige är idag det mest avreglerade landet i Europa vad gäller Posthantering. Här har den hyllade Konkurrensutsättningen som, sägs det, ska gynna effektivitet och rationalitet, gått längst.
  Nu tas nya EU-direktiv om ökad avreglering och konkurrensutsättning och detta på initiativ av Sverige! Tyvärr sade vår näringsminister, Björn Rosengren så här i inledningen av Sveriges ordförandeskap i år; "- Sverige kommer som ordförandeland … att driva frågan om en ändring av postdirektivet för att ytterligare öka konkurrensen inom EU:s postsektor."
  Att Sveriges förhandlare vill ha en "öppnad" Postmarknad i Europa är kanske inte "företagsekonomiskt" konstigt eftersom Royal Mail och Deutsche Post är inne på Sveriges avreglerade marknad och tar för sig, medan deras egen marknad är skyddad. Men för oss ute i "produktionen" ser vi bara att man alltså vill att övriga EU-länders postarbetare också ska få känna av den avreglerarmedicin vi fått i Sverige; med hårdare villkor för personalen och sämre och dyrare service för de flesta kunder.
  I England, Canada, Frankrike har de anställda protesterat mot avregleringar och privatiseringar. Till och med en talesman för brittiska Posten klagade förra året över EU - kommissionens allt snabbare avreglering av brevmonopolen så här: " Vinsterna försvinner, det kommer inte att finnas några pengar kvar att investera för."
  Tyska Posten däremot som bevakat sitt eget monopol, samtidigt som man lagt under sig postföretag i andra länder är av annan mening: "Deutsche Post skulle värdesätta en deadline för den fullständiga avregleringen". I framtiden kommer det bara att finnas fyra super - posts" spår den holländska Posten (TPG): s styrelseordförande.
  Kanske är det framtiden? Men varför inte då en enda "EU-Post" eller en "världspost"? Frågan är bara vem ska betala priset för förändringarna?

Vad är rationellt?
Frågan är också: Vad är det för rationellt med att det springer två eller fler brevbärare i samma trappuppgång? Vore det inte smartare att en brevbärare tog allt på en gång?, när han ändå är där? Som vi idag tar med oss reklam, när vi ändå är där och delar post? Eller hur smart är det att flera chaufförer åker till samma adress, precis efter varandra?
  Varför är den tyngsta Posten billigast, när den tar mest tid och kraft av oss som ska utföra jobbet? Är det smart att flera lastbilar kör post och paket, när ett tåg kunde ta allt på en gång?

Samhället, alltså både privatpersoner och företag, i stort borde tjäna på en rationell och enkel, kassa- och brevservice, men ändå verkar det som att djungelns lag skall härska på Postmarknaden.

Vi ska konkurrera om allt sämre betalda "uppdrag". I förlängningen innebär det att vi som jobbar inom Postsektorn, tvingas att "springa allt fortare" för en sämre lön, för att inte "slås ut i konkurrensen".

Så vem tjänar på utvecklingen? De företag, myndigheter, som skickar mycket post, betalar allt mindre för arbetet; "om ni inte pressar priset går vi till konkurrenten".
  Vi anställda betalar med sämre löner och tuffare arbetsmiljö.

- Det är dags att vända utvecklingen!

Vi vill ha en reglerad postverksamhet, i offentlig regi, en postverksamhet som ges förutsättningar att ge både bra och effektiv service åt våra kunder och en bra och rättvis lön till oss anställda.

Styrelsen SEKO Post, Klubb Södermalm
Stockholm den 6 juni 2001

Enligt uppdrag av årsmötet





Nya minus

Postens delårsrapport för första kvartalet redovisar ett resultat på 155 miljoner. När Postgirot (som ska säljas) dragits ifrån återstår en förlust på 29 miljoner.
  Tyvärr redovisar man inte längre resultat för de olika delarna i koncernen: Brev. Paket, Service osv.
  Resultatet (-245 miljoner jämfört med samma period förra året) har utlöst nya krispaket. Och ännu fler (dyra) koncernprojekt (fast nu heter de "program").
  Lokalkostnaderna ska ner (Tomteboda går i spetsen!) Och administrationen bantas med 25 procent (gäller inte Tomteboda??)

/JÅ





Postpolitiken och Grabes visioner

Även postpolitiken kom upp till en - som vanligt alltför kort - diskussion vid Verksamhetskommitténs majmöte.
  Jag skrev i höstas en elak artikel med anledning av SEKO:s koncernråds Öppna brev till Postens ledning och den kritik mot Grabe som där framfördes. Rubriken löd: Det gäller att ta skydd och jag sammanfattade SEKO:s officiella handlande på följande sätt:

SEKO:s koncernfack inom Posten har i en del sammanhang kritiserat postpolitiken, men under senare år har det i mycket handlat om att springa med i loppet mot den omreglering som kallas avreglering. Ofta har det varit ett principlöst eko av postledningens ansträngningar att "gilla läget" och göra svenska Posten till en svensk tiger bland de andra postkapitalen. Det har gått så långt att man fronderar mot det internationella fackets linje i dessa frågor.

Uppskattat
Jag har ju ända sedan början av 90-talet kritiserat avregleringspolitiken och utförligt motiverat varför den är så skadlig. För oss. Många läsare har uppskattat dessa artiklar men uppifrån har man antingen tigit ihjäl dem eller viftat bort dem som "tyckande", vilket senast inträffade vid Verksamhetskommitténs möte i Borås.
  Nu rapporterade Verksamhetskommitténs två ledamöter i Koncernkommittén, PO Brandeker och Sune Sjödin, om den tveksamhet som börjar råda inom ledande SEKO-kretsar inför ägarnas och Grabes agerande.
  Kritiken mot ägarna, regeringen och Näringsdepartementet, gäller bl.a. deras hanterande av kassaverksamheten, men också frågetecknen kring pakethanteringen och Poståkeriet.

Håller visionen?
Kritiken, eller frågorna som börjar ställas, är om Grabes visioner (att bygga ett nytt Posten med bara två ben: brev och paket) håller när ägarna varken vill finansiera den utlovade kassaservicen eller tycks vara intresserade av en stark paketrörelse i Postens regi. SEKO-höjdarna hänvisar till att även chefer, både direkt och indirekt, framför kritik mot Grabe inför fackliga öron.

Insnärjd i partipolitiken
Jag avslutade min artikel i höstas med följande kommentar:

Det är glädjande att SEKO:s koncernfack äntligen ger uttryck för det missnöje som hela tiden funnits bland medlemmarna mot denna politik. Även om man långt ifrån gjort sig av med "visionerna": "det är inte uteslutande negativt att Posten åläggs ett samhällsansvar", heter det exempelvis i det öppna brevet.
  En skrivning värdig den som sedan lång tid suttit insnärjd i ett nära partipolitiskt samarbete med det regeringsparti som bär ansvaret för avregleringspolitiken!
  Det påstås om ormarna att de känner av en jordbävning i förväg och därför hinner ta skydd. Kanske är det så: det blåser snålt kring Grabe och då gäller det att söka lä!
  Men så kan det väl inte vara!

Det var kanske litet elakt skrivet, men framför allt var jag som vanligt litet för tidigt ute. Nu börjar det som antyddes i höstas sägas i klartext. Men frågan är om man har förstått!

-- Hur kan det komma sig att detta företag inte tjänar pengar - trots att alla jobbar stenhårt?, frågade till exempel en av de nämnda koncernrådsledamöterna vid sammanträdet. Detta mot bakgrund av det besvärliga ekonomiska läget med hot om nya krisåtgärder.

Strukturella problem
Mitt svar på mötet liksom i denna artikel är mycket enkelt: avregleringspolitiken. Visst finns det strukturella postala problem som minskade kassatransaktioner, viss nedgång i brevvolymerna och hårdnande konkurrens på paketmarknaden. Men poängen är att företaget på grund av avregleringen inte har kunnat hantera dessa överkomliga problem på ett normalt sätt. Och inte heller kommer att kunna göra det. Eländesresan fortsätter därför. Och det vore ju glädjande om även SEKO:s ledning börjar begripa vad det är för typer vi har att göra med. Och då syftar jag inte på Grabe; han är bara en vanlig direktör som tagit ett spännande jobb som han trodde att han kunde göra något vettigt av. De jag syftar på är naturligtvis regeringen och de andra avreglerarna i riksdagen och uppdragsgivarna bakom dem!

Återreglering
Sammanfattningsvis: Det går inte att bedriva utdelning i den omfattning och med den kvalitet vi upprätthåller om man inte har någon form av "skalskydd". Någon form av återreglering vore förnuftigast. Det går inte att bedriva en paketrörelse av den omfattning som Posten gör och på den hårda marknad det gäller om man inte har ägarnas stöd för det. Och ska man bedriva paketverksamhet så är Postgirot ett stöd för paketverksamheten och inte motsatsen. Och sist men inte minst: Vårt bästa stöd för en förnuftig postpolitik och goda arbetsvillkor åt dem som utför den är allmänheten - inte partikoryféerna inom (s).

Jan Åhman





Lönsamt att vara VD i Posten

Avregleringspolitikens verklighet bakom "visionerna"

I samband med Postens bolagsstämma den 26 april publicerades också årsredovisningen för år 2000. Bland alla andra siffror och kommentarer finns där också ett litet avsnitt om Ledande befattningshavares anställningsvillkor.
  Grabes lön uppgick förra året till 3,6 miljoner eller 300.000 kronor/mån. 300.000 kronor är 50 procent mer än en genomsnittlig årslön för en sorterare på Tomteboda.
  Av de 3,6 miljonerna utgjorde 0,3 miljoner bonus. Det innebär att Grabe fick 79 gånger så hög bonus som oss!
  VD liksom övriga i koncernledningen har 60 år som pensionsålder. Sammanlagt betalade Posten in 7,9 miljoner till pensionsförsäkringar åt dessa tio personer under år 2000.

Räkneexempel
Låt oss nu göra ett litet räkneexempel. Om vi slår ihop VD:s lön (3,6 miljoner), lägger på de sociala avgifterna (3,6 * 44,7 procent) och till sist plussar på årets kostnader för hans pensionsförsäkring (1,9 miljoner) så blir det 7.109.000 kr.
  Om vi så tar en genomsnittlig sorterares årslön (16.700 * 12 = 200.400) och lägger till de sociala avgifterna (200.400 * 44,7 procent) så blir det 289.979 kronor.
  Som avslutning dividerar vi VD:s lön med sorterarens (7.109.000 / 289.979) och får då siffran 24,5.
  Uttryckt på annat sätt innebär det att VD-lönen är 24,5 gånger så hög som sorterarens.

Dahlstens lön
Minns ni bråket om Dahlstens lön?. 1994 hade han som VD en lön på 90.000 kr i månaden; när den skulle fördubblas blev det ett j-vla liv. En öpj på Tomteboda hade på den tiden en lön på 14.500 kr. Det innebär att skillnaden mellan VD:s lön och sorterarens på den gamla goda tiden var ungefär 1:6. Idag är den, om vi enbart räknar med lönen 1:18. I praktiken är skillnaden större, eftersom även pensionsförmånerna har förbättrats för höjdarna (för oss har de som bekant försämrats. I det gamla goda Postverket kunde en sorterare gå med en skaplig pension vid 60 år - idag har man vänt på steken så att produktionspersonalen måste gå till 65 (eftersom det inte går att leva på den pension man får vid 60) och höjdarna kan sticka redan vid 60!).
Här ser vi ett av de tydligaste exemplen på drivkrafterna bakom och resultaten av avreglerings- och bolagiseringspolitiken. Glöm alla visioner och politiska slagord och annat löst prat! Det är det här det handlar om: mer åt dem i toppen och mindre åt oss härnere!

Jan Åhman