Artiklar och uttalanden om postpolitiken - 19




Postens bokslut för 2001
Nya förluster och nya löften

Vid en första anblick kan Postens resultat för förra året se alldeles lysande ut: plus 3,4 miljarder och en förbättring jämfört med föregående år på 4,5 miljarder!
  Nu är tyvärr inte läget så ljust. Rörelseresultatet, exklusive försäljningen av Postgirot och Postfastigheter och de extra avsättningar som gjorts, uppgår till minus 150 miljoner, en försämring med drygt tre hundra miljoner kronor jämfört med år 2000. Brev- och paketverksamheterna påstås ha gett ett överskott på 174 miljoner förra året medan kassaservicen gjorde en förlust på 324 miljoner, netto minus 150 miljoner. Det är ett minst sagt magert resultat i ett företag som förra året omsatte 21,7 miljarder (exklusive Postgirot).

Väl rustade?
De rykten som cirkulerade ett tag under förra året med innebörden att Posten tvingades låna för att kunna betala ut lönerna, var inte helt utan grund. Soliditeten vid förra årsskiftet (200-12-31) var negativ; vid senaste årsskiftet (2001-12-31) hade den förbättrats och uppgick till 19,1 procent. Räddningen heter försäljningen av Postgirot och Postfastigheter samt ytterligare några fastigheter. Sammanlagt har dessa försäljningar inbringat närmare 7 miljarder i likvida medel. 3,3 miljarder av dessa pengar har dock redan förbrukats. En ny avsättning till pensionsstiftelsen har gjorts med 2,3 miljarder för att trygga resterande pensionsförpliktelser och köprundan i paketbranschen har hittills kostat 1 miljard.
  -- Postens ekonomiska utveckling går åt rätt håll. Vår fokusering på kärnverksamheten och försäljning av andra delar av verksamheten gör att vi står väl rustade för framtiden, påstår Grabe i en kommentar till bokslutet.

Som CityMail
Så ska det väl heta i en bokslutskommuniké - men stämmer det? Tidigare år redovisade man miljardvinster på breven - vinster som då påstods ätas upp av kassaverksamheten. När nu breven och paketen (nästan) står på egna ben så blir vinsten bara 174 miljoner. Det väcker frågetecken. Nu förklarar man det dåliga resultatet för breven med att utrullningen av det nya Servicenätet kostar stora pengar (sammanlagt 900 miljoner). När den investeringen är tagen så ska pengarna rulla in...närmare bestämt 200-250 miljoner per år. Och rationaliseringarna inom administrationen ska ge en besparing på en miljard per år...
  Grabe får ursäkta, men detta börjar låta som den visa CityMaildirektörerna sjunger varje gång de lämnar ännu en rapport med röda siffror!
  Vi får hoppas att likheterna bara är en tillfällighet.

Jan Åhman





Årets Norgehistoria
Norska Posten köper CityMail

Bakom varumärket CityMail döljer sig numera två bolag, dels CityMail Group AB (CMG), dels CityMail Sweden AB.
  CityMail Group är börsnoterat; aktien noteras i frimärksklassen med en 8-9 kronor per aktie. CMG:s huvudsakliga verksamhet bedrivs genom CityMail International, som köper och säljer utrikespost (och konkurerrar med Postens International Mail). CityMail Group omsatte förra året 169 miljoner och gjorde en vinst på 1,1 miljoner. Målsättningen för den internationella verksamheten är att bolaget ska nå en omsättning på 300-400 miljoner år 2003-2004. Huruvida det målet kommer att nås får väl framtiden utvisa; noteras kan att omsättningen låg still på drygt 40 miljoner/kvartal förra året.

Samma trappor
CityMail Sweden är det CityMail som de flesta av oss känner till; det är deras brevbärare som springer i samma trappor som Postens i Stockholm, Göteborg och Malmö.
  I maj 2000 köpte brittiska Posten (Consignia) 67 procent av CityMail. CityMail Group behöll 33 procent, men Consignia hade option på att köpa resten av bolaget senast 2006. CityMail var då återigen konkursmässigt, men räddades av affären med britterna. Ett och ett halvt år senare blev det problem igen. Men nu var det Consignia som hade stora problem på hemmamarknaden och därför inte längre hade råd att stoppa in mer pengar i det svarta hålet CityMail. Consignia sålde därför tillbaka sina 67 procent till Bror Anders Månsson i december 2001.

Norrmännen går in
Under tiden som Consignia var huvudägare redovisades inte den ekonomiska ställningen för CityMail Sweden. I CityMail Groups bokslut för 2001 kommer siffrorna fram på nytt och vad vi får se är det gamla vanliga CityMail: omsättningen låg på 380 miljoner och resultatet en förlust på 138 miljoner eller 36 procent av omsättningen! Nu täcktes detta underskott med pengar från Consignia, men hur länge håller det - undrade jag i en första kommentar till CMG:s bokslut i slutet av februari.
  I tre månader, visade det sig! Den 22 mars meddelade CityMail Group att de säljer sina 33 procent till - norska Posten. Försäljningen sker i två steg: knappt hälften av CMG:s aktier säljs nu och resten år 2006. Bror Anders Månsson säljer även han merparten av sina aktier. Samtidigt som försäljningen i år görs en riktad nyemission som tecknas av norska Posten. Nyemissionen tillför CityMail 50 friska norska miljoner (= ca 57 miljoner SEK) - räddningen för den här gången. Efter aktieförsäljningen och nyemissionen kommer norrmännen att äga 57 procent av CityMail Sweden, City Mail Group 14 procent och Bror Anders Månsson 29 procent.
  Vilket gäng!

Jan Åhman





Fråga för skriftligt svar

den 12 december

Fråga 2001/02:410 av Stig Eriksson (v) till näringsminister Björn Rosengren om Postens service

Posten AB har tidigare för att renodla sin verksamhet sålt Postgirot och postfastigheter vilket endast får en engångseffekt i ekonomin. Posten AB:s ledning har nu startat ett koncernprogram för att minska sina kostnader väsentligt. Receptet för att uppnå tänkta besparingar heter outsourcing. Därför vill ledningen outsourca IT @ produktion, löneservice, ekonomisupport osv.

Mina farhågor är att Posten AB med detta program i stället blir leverantörsberoende, får ökade kostnader, tappar kompetens, får utvecklingssvårigheter och minskad flexibilitet.

Dessutom har Posten AB minskat andelen hushåll på landsbygden som har möjlighet till daglig post, detta är föremål för granskning av PTS.

Dessa ageranden sammantaget menar jag hotar möjligheterna till att upprätthålla det av riksdagen beslutade samhällsansvaret för en bra postservice till enhetliga priser i hela landet.

Jag vill fråga näringsminister Björn Rosengren:

Kommer näringsministern att vidta några åtgärder med anledning av Posten AB:s agerande?


Svar från Rosengren:

den 20 december

Svar på fråga 2001/02:410 om Postens service

Näringsminister Björn Rosengren

Stig Eriksson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder med anledning av Posten AB:s kostnadsreduceringsprogram samt förändringar av utdelningen av post till vissa hushåll på landsbygden.

Frågeställaren menar att möjligheterna till att upprätthålla samhällsansvaret för en bra postservice till enhetliga priser i hela landet är hotade på grund av det ovannämnda.

Jag delar inte denna uppfattning. Posten AB har fått sitt tillstånd att bedriva postverksamhet förenat med en skyldighet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst.

Av postlagen och tillståndsvillkoren framgår att den samhällsomfattande posttjänsten ska vara av god kvalitet och erbjudas i hela landet till enhetliga priser.

Post- och telestyrelsen har till uppgift att övervaka att de uppställda kraven på posttjänsten efterlevs. Post- och telestyrelsen har inte hittills anmärkt på de förändringar som Posten AB genomfört inom t.ex. lantbrevbärarservicen.

Jag vill även framhålla att det är styrelsen och ledningen i Posten AB som har ansvaret att bedöma och fatta beslut om åtgärder som leder till en så bra och kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Jag förutsätter att de beslut om kostnadsreduceringar och andra förändringar som Posten AB fattar innebär att bolaget fortsatt efterlever de krav som följer av lag och tillståndsvillkor samt leder till verksamhetens fortlevnad och utveckling. Mot bakgrund av detta ser jag i dag inga skäl att vidta åtgärder. Jag kommen dock att följa utvecklingen mycket noga.





SEKO:s koncernfack säger ja till outsourcing

SEKO Posten inleder sitt månadsinfo för november med att beskriva läget inom Posten Service. Det är ingen vacker bild som ges, vare sig det gäller arbetsmiljön, chefsskapet eller vilka prioriteringar som ledningen gör. Nu faller bekymren inom Posten Service något utanför ramen för denna tidning så vi ska inte fördjupa oss mer i det utan avsluta med att vi känner solidaritet med kassafolket och brevbärarna. Vi sitter alla i samma skröpliga båt.

Solidaritet
Jag skulle också vilja utsträcka min solidaritet till de löneassistenter och kontobevkare som nu riskerar att outsourcas. Det är med stor förvåning som jag läser att koncernfacket "principiellt sagt ja" till denna ledningens senaste utförsäljning. Administrationen ska naturligtvis bantas när verksamheten i företaget krymper. Så har inte heller skett i den utsträckning som är nödvändig. De vidlyftiga koncernprojekten är ett tecken på detta. Men trots allt behövs det folk som räknar ut löner och håller reda på debet och kredit. Varför ska dessa människor (för det är ju de som får gå - projektnissarna lär bli kvar, de ska ju administrera outsourcingen!) utsättas för avregleringspiskan och skyfflas hit och dit mellan olika arbetsgivare? De är ju faktiskt människor - även om de flesta av dem tillhör ett annat fack.

Stannar här?
Och vem är så dum att hon tror att outsourcingen stannar här? Det är faktiskt lika enkelt att lägga ut ett brevbäringskontor eller en terminal på entreprenad, om man nu ska slå in på detta spår.
  Jag har hundra gånger varnat för att omgleringspolitiken innebär fortsatt elände. Vi ser här ännu ett exempel. Det är därför med sorg i hjärtat som jag konstaterar att koncernfackets verksamhetsplan för 2002 inte med ett ord nämner grunden för Postens problem, omregleringspolitiken.

Jan Åhman





Postens delårsrapport
226 miljoner i förlust

377 miljoner minus om reavinsterna dras ifrån

Postens nettoomsättning (exklusive Postgirot) uppgick jan-sept till 15,8 miljarder kronor, ca 100 miljoner mindre än motsvarande period förra året. Resultatet efter finansiella poster och skatt stannade på -226 kronor. Jämfört med förra året är det en försämring med 443 miljoner men ändock något bättre än halvårsresultatet i år som uppgick till -294 miljoner. Men å andra sidan ingår realisationsvinster på försålda fastigheter med 151 miljoner i resultatet för jan-sept; utan dessa hamnar vi på -377 miljoner.
  Tråkiga siffror; underskottet hanteras temporärt tack vare de pengar som fastighets- och Postgiroförsäljningarna drar in. Men sedan, när allt är sålt? Program har startat för att bli av med lokalytor och kostnaden för administrationen ska sänkas med 1 miljard under tre år. Fr.o.m 2002 fördubblas antagligen (riksdagsbehandlingen är inte klar än) anslaget från staten till kassaservicen till 400 miljoner per år.
  Utöver detta väntar besparingsprogram på alla områden, även hos oss.

Jan Åhman





CityMail:
Vinst i utrikesaffärerna - men utdelningen går dåligt

CityMail Group (CMG) redovisar en förlust på 8,5 miljoner för årets fösta nio månader. Räknar man bort några förlustaffärer av engångskaraktär (?) gick bolaget med en liten vinst. CMG:s kärnverksamhet bedrivs numera genom CityMail International, som handlar med utrikespost.
  Utdelningsverksamheten i Stockholm, Göteborg och Malmö såldes förra året till brittiska Royal Mail, som idag äger 66 procent av CityMail Sweden. CMG äger än så länge resterande tredjedel av aktierna i detta bolag.
  CityMail Internationals omsättning uppgick till 124,9 miljoner under januari - september i år och vinsten blev 10,5 miljoner. Man räknar med en fortsatt ökad omsättning och hoppas nå 400-500 miljoner om ett par år (Posten Utrikes omsatte för samma period förra året 1,6 miljarder). Samtidigt kan noteras att omsättningen legat still på 40 - 45 miljoner per kvartal sedan fjärde kvartalet 2000. Nu utlovas dock nya kunder kring årsskiftet och under nästa år.
  Inga siffror redovisas för CityMail Sweden, men det framgår att bolaget har det bekymmersamt. Bolaget "har haft svårigheter att följa den upplagda planen för volymtillväxt /.../ och bolaget kommer för sin verksamhet behöva ytterligare kapitaltillskott", heter det i rapporten.

Jan Åhman





Av ett lönsamt företag skapades två olönsamma

Så kan den rådande postpolitiken sammanfattas, sett ur ett de rosa sidornas perspektiv. Och även vårt, eftersom det är vi som jobbar i Posten som till stor del fått betala kalaset så här långt.
  Lennart Beijer från vänsterpartiet ställde den 23 oktober i fjol en interpellation i riksdagen med anledning av Postens bergäran om att få höja portot. Interpellationen - som ställdes till näringsminister Rosengren - berör kärnfrågan i den svenska postpolitiken:
  - Sedan 1991 har Posten sänkt portot för stora sändningar över 20g från ca 5 kr till dagens 3 kr, påpekade Beijer, och fortsatte: Samtidigt har segmentet enstaka försändelser höjts från 5 kr till 8 kr. Denna skillnad mellan de olika postsegmenten är ganska speciell för Sverige. Det normala i övriga Europa är att portot för de olika segmenten är relativt lika.

Sargat företag
Beijer sätter fingret på den främsta av de faktorer som har lett till att Posten - trots att man har pressat ur så mycket mer ur personalen - idag är ett sargat företag med en mycket svag ekonomi. Omregleringen har lett till en osund och fixad konkurrens på det lönsamma segmentet, vilket har resulterat i att båda företagen - Posten och CityMail - går dåligt. Omregleringsivrarna brukar just peka på sänkta porton som ett bevis för att deras politik är rätt. Och det stämmer - så länge vi håller oss till de stora kunder och kapital som gynnats av omregleringen. Alla vi andra har förlorat.
  -- Posten kan snabbt förbättra sin lönsamhet genom att höja portot för stora sändningar, tipsade Beijer i sitt anförande. Det är riktigt; enbart några öres höjning av priset på alla rabatterade sändningar, skulle ge stora pengar. Problemet är bara att då får CityMail större svängrum och kan ta volymer och så är vi tillbaka på minusrutan igen.

Pratministern
Istället vill Posten nu höja portot för de redan kraftigt prishöjda "enstaka försändelserna", dvs det som privata kunder och småföretag skickar. SEKO:s officiella postpolitiker bör se upp och inte okritiskt stämma in i den kören.
  De bör istället upprepa den fråga som Beijer ställde till Rosengren:
  -- Kommer ministern att vidta några åtgärder med anledning av att Posten AB höjer priset på privatbrev och använder dessa intäkter till att sänka portot för företag?
  Pratministern ville först inte svara på Beijers fråga, utan avfärdade snorkigt hans interpellation som "spekulationer". Till slut kom emellertid ett besked från Rosengren att "det blir ingen portohöjning". I alla fall inte "för närvarande" och inte "inför nästa år". I grundfrågan backade han däremot inte en millimeter. Socialdemokraterna är fortfarande för - och driver inom EU - en fortsatt omreglering. På samma sätt som när det gäller exempelvis tele- och elmarknaderna.

Fortsatt omreglering
Det är också någonting att tänka på inför nästa års val! En röst på socialdemokraterna är en röst för fortsatt omreglering.
  Omregleringsblocket i riksdagen (socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och kanske även miljöpartiet) kommer att fortsätta att driva en politik som leder Posten till konkurs och/eller en kraftigt försämrad postservice och än sämre villkor för oss i personalen.

Jan Åhman

Not 1. Portot för enstaka försändelser är enligt Postförordningen från 1993 kopplat till Konsumentprisindex, KPI. Eftersom detta de senaste åren nästan legat stilla så har Posten inte fått höja detta porto. Postens förslag är att portot för dessa försändelser istället ska kopplas till ett särskilt "postindex" som tar hänsyn till andra faktorer än KPI.
  Grunden till portobekymren är att portot momsbelagdes när Posten blev bolag. Den kraftiga prishöjning som detta innebar intecknade portohöjningarna för flera år. Glöm inte heller att borttagandet av de tidigare rabattfrimärkena sommar och jul också inneburit en fördyring för privata kunder och småföretagare.
Not 2. Portouppgifterna i Beijers interpellation är inte exakta. Portot för ett inrikes normalbrev som väger 100 gr är idag 10 kr (inkl moms). Portot för en sändning (storstad, sorterat, minst 75.000 försändelser) är enligt uppgift på Postens hemsida som lägst 2,73 kr (exkl moms).
Not 3. Den första faktor som närapå fört Posten fram mot konkursens rand är som nämnts det avskaffade brevmonopolet. En andra faktor är att Posten vid bolagiseringen tvingades överta hela pensionsskulden och kostnaden för de uppsägningar som blev följden av kassarörelsens avveckling. En tredje är momsbeläggningen av portot. Man kan lägga till en fjärde faktor, de dyra koncernprojekten. Detta är nog delvis ett gängse svinn i alla större företag men samtidigt kopplat till omregleringen på så sätt att de - liksom andra "förändringsprojekt" - tillkommit och arbetat med kniven på strupen.
Not 4. Centerpartisten Åke Sandström följde upp debatten i riksdagen i en egen - mer inskränkt - interpellation någon vecka senare.
  Kritiken har så här långt resulterat i att regeringen den 13 december gav Post- och Telestyrelsen i uppdrag att utreda om Posten ska få höja brevportot.





Posten får fortsatt ansvar för den grundläggande kassaservicen...

... men verksamheten avknoppas i nytt dotterbolag


Riksdagen biföll den 14 december regeringens proposition om den grundläggande kassaservicen i landet.

Enligt propositionen lyfts kassaservicen ut ur Postlagen och regleras istället i en särskild Lag om grundläggande kassaservice.
  Den nya lagen innehåller endast två paragrafer. I den första paragrafens första stycke sägs att

"Det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser"

I det andra stycket regleras vem som skall utföra denna service:

"Den i första stycket angivna kassaservicen skall tillhandahållas genom det statligt ägda bolag som också har till uppgift att genomföra röstmottagning enligt 11 kap. vallagen. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om de tjänster som skall ingå i kassaservicen."

I lagens andra och sista paragraf faststlås att "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov".

Vallagen
I lagen sägs inget som direkt anger att det är Posten skall ansvara för denna service. Istället hänvisas till Vallagen och "det statligt ägda bolag" som har till uppgift att sköta poströstningen. Enligt vallagen har Posten - med namns nämnande - skyldighet att vid minst ett postkontor i varje kommun tillhandahålla poströstning.
  Med detta för en amatör något snirkliga resonemang har Posten alltså en fortsatt skyldighet att upprätthålla kassaservicen. Problemet är att denna uppgift kostar mer än den smakar när all bankverksamhet har lämnats över till de privata kapitalen. Enligt Posten uppgår nettokostnaden till 700 miljoner per år; enligt riksdagens beslut kommer Posten att få 400 miljoner fr.o.m. år 2002. Förra året uppgick ersättningen till 200 miljoner.

300 miljoner
Detta är ett bekymmer och om uppgifterna stämmer måste man fråga sig var de 300 miljoner som fattas ska tas. Kanske kan de regeringspolitiker som antagligen kommer att besöka oss under valrörelsen, att kunna svara på den frågan.

Svensk Kassaservice AB
Postledningens motdrag (styrelsebeslut den 24 januari) blev att föra över hela kassaservicen till ett nytt dotterbolag, Svensk Kassaservice AB. Det främsta skälet till avknoppningen är enligt Grabe att man vill undvika problem med Lagen om offentlig upphandling. I och med att kassaservicen mottar statsstöd men inte den övriga postala verksamheten skulle konflikter kunna uppstå om vad som betalar vad i företaget. Det ligger en del i det, eftersom de stora privata bolag som är inne fr.a. på lättgodsmarknaden gärna hugger mot de statliga postbolagen med påståenden om korssubventioneringar.
  Samtidigt ger avknoppningen också större möjligheter att hålla isär kostnaderna och i slutänden lättare göra sig av med resten av kassaverksamheten - en misstanke som naturligtvis tillbakavisas av Grabe.
  Postkassörerna får välja mellan att följa med till det nya bolaget med samma anställningsvillkor som de har idag, eller stanna i Servicenätet. I båda fallen kan det dock bli fråga om nya uppsägningar med Futurum, 58+, etc, som plåster på såren.

Jan Åhman

Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet stod bakom regeringens proposition om kassaservicen.
  "Oppositionspartierna" med moderaterna i spetsen avvisade helt eller i delar propositionen. Moderaterna gick längst när de i sin riksdagsmotion förordade Betaltjänstutredningens förslag (från 1999) att Länsstyrelserna ges uppdraget att upphandla kassaservicen; från Posten eller andra aktörer. Övriga partier var inne på samma linje. Moderaterna ville dessutom ändra i Vallagen så att kommunerna och inte Posten ska ansvara för poströstningen.