hemsida
Den brittiske industri- och handelsministern Peter Mandelson tillkännagav den 7 december 1998 sina avsikter med det brittiska postverket, The Post Office. De förändringar som man tänker vidta är i stora drag desamma som genomfördes hos oss 1994-95. Det brittiska Postverket omvandlas till ett statligt ägt bolag med stor självständighet. En "regulator" kommer att få ungefär samma ansvar som den svenska Post- och telestyrelsen. Han ska - som det alltid så vackert heter - skydda konsumentintressena och bevaka servicenivåer, priser, glesbygdsservice och säkerställa en - det låter så fint på engelska - "fair competition". Postens monopol på försändelser med porto lägre än 1£ avskaffas - samtidigt som skyldigheten att dela ut försändelser över hela landet består. Normalbrevsportot behålls - men det blir tillåtet med rabatter för stora sändningar. Allt låter med andra ord mycket bekant.
Jan Åhman
(Facktuellt 2/1999)
Postens pensionsstiftelse planerar att sälja samtliga brev- och paketsorteringsterminaler. Syftet med försäljningen är att minska fondens ägande i fastigheter och öka andelen aktier och andra värdepapper. Postkoncernen svarar idag för ca 97 procent av hyresintäkterna i berörda fastigheter. Som regel har Posten långa hyreskontrakt för sorteringsverksamheten. För Årsta (Sth Syd) har man nyligen tecknat ett tioårigt hyreskontrakt och Tomtebodas kontrakt löper t.o.m år 2005. En eventuell försäljning uppges inte beröra
sorteringsverksamheten i terminalerna. Målet är att samtliga hus ska säljas under 1999.
/JÅ
Bakgrunden till utförsäljningen av våra terminalbyggnader är den pensionsskuld som Posten fick överta när företaget bolagiserades den 1 mars 1994.
När Posten blev bolag så innebar det att bolaget självt (även om det fortfarande är till 100 procent ägt av staten) måste garantera den pensionsskuld man har till personalen. Detta kan ske på tre sätt:
Kontoföring
Försäkring
Stiftelse
Pensionsstiftelse 1996
Ansvarsförbindelse
Öka avkastningen
För den som efter denna redogörelse känner sig osäker om Posten verkligen kan garantera våra pensioner kan det vara tryggt att veta att staten fortfarande står i borgen för ungefär hälften av den fastställda pensionsskulden på 9,3 miljarder och att den andra hälften har försäkrats. Detta alltså som en extra säkerhet utöver pensionsstiftelsen. Eftersom pensionsstiftelsen finns blir försäkringspremien lägre än om man valt att enbart försäkra skulden.
Jag har hittills mest talat om olika sorters garantier för att posten ska kunna betala ut våra pensioner. Men hur stora är egentligen de löpande kostnaderna? – Ca 600 miljoner betalas ut i pensioner varje år. Meningen är att Pensionsstiftelsens avkastning på sitt kapital ska betala merparten av detta, resten tas i praktiken ur driften varje år.
Jan Åhman
(Facktuellt 1/1999)
Ge Posten bankrättigheter! * Rädda lantbrevbäringens kassaservice!
Enlig postlagen ska det "finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser". Enligt Postens avtal med staten åläggs Posten att sköta denna service. Som ersättning erhåller Posten 200 miljoner per år från staten; den verkliga kostnaden beräknas till 400 miljoner.
Storkapitalets politik
Fullservicebank
Jan Åhman
(Facktuellt 1/1999)
Posten får i och med Marknadsdomstolens dom den 11 november rätt att konkurrera med lägre priser för företagssändningar till de 19 största orterna i landet.
(Facktuellt nr 11/1998)
Postens resultat för årets första nio månader uppgick till drygt en miljard, 1.150 Mkr. Då ingår dock en realisationsvinst på 436 Mkr som härrör från överföring av fastigheter till pensionsstiftelsen. Drar man ifrån denna så uppgår vinsten för hela koncernen till 714 Mkr, vilket är 19 Mkr bättre än samma period 1997.
(Facktuellt nr 10/1998)
CityMail gjorde förra året en förlust på ca 90 miljoner. Vid börsintroduktionen i våras lämnade styrelsen en prognos som innebar ett nollresultat för 1998. Inför niomånadersrapporten, som presenteras den 13 november, har bolagsledningen förvarnat om lägre intäkter och sämre resultat än planerat. Man räknar nu med en förlust på ca 40 miljoner för hela 1998. En optimistisk prognos kan det tyckas, eftersom resultatet för jan - sept redan är uppe i drygt 44 miljoner minus! Anledningen till att man tror att förlusten ska stanna vid 40 miljoner är att kassaflödet uppges löigga på plus fr.o.m. augusti i år.
(Facktuellt nr 10/1998)
Dahlsten har "sagt upp sig" och lämnar VD-posten den 31 augusti nästa år. I ett brev till alla anställda berättar han en vacker historia om familjen som ett av skälen till att han tänker avgå. Man kan bara hoppas att den är sann. För det andra hänvisar han till att han suttit som chef i tio år och att det kan räcka.
Postens resultat första halvåret 1998 uppgick till 880 miljoner efter finansiella poster. Föregående års resultat för samma tid uppgick till 420 miljoner. För helåret beräknas en vinst på 1.055 mkr. Efter skatt blev resultatet 634 mkr (302).
(Facktuellt nr 9/1998)
Enligt CityMails halvårsrapport (jan - jun 1998) ökade bolagets fakturering med 35 procent till 156 miljoner under första halvåret i år (116 miljoner förra året). Resultatet (efter finansiella poster) uppgick till -29,4 miljoner, vilket är en förbättring jämfört med föregående års -43,2 miljoner under motsvarande period.
(Facktuellt nr 9/1998)
En oförnuftig värld...........
Från olika håll - även inom den socialdemokratiska regeringen - hade det föreslagits att The Post Office dessutom, åtminstone till en del, skulle privatiseras. Det brittiska postfacket, CWU, såg därför den ansvarige ministerns beslut som en stor framgång, i och med att bolaget blir kvar i statlig ägo.
Liknande förändringar har genomförts i flera andra stater inom och utom EU, exempelvis i Tyskland och Holland. Som jag tidigare har rapporterat om här i Facktuellt så tillåter EU:s direktiv fortfarande monopol och andra skyddsregler för att kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i medlemsländerna. Samtidigt är EU:s målsättning helt klar: en fullständig liberalisering, om nu det är det rätta ordet. Som framgår av Kommunikationsinternationalens rapport på annan plats i detta nummer av Facktuellt, så arbetar den ansvarige EU-kommissionären också för att genomföra dessa intentioner.
"Den brittiska Postens marknader är under attack, inte bara från kurirföretag, utan också från de tyska och holländska postbolagen, som aggressivt tar sig in på den brittiska marknaden", förklarade Mandelson när han beskrev bakgrunden till sitt beslut.
The Post Office chef, John Roberts, gick ett steg längre när han i ett tal den 19 januari i år förutsåg att "tre eller fyra" postföretag kommer att dominera den europeiska marknaden och tillsammans med ytterligare en handfull bolag bilda en "superleague" på världsmarknaden. Samtidigt kommenterade han The Post Office´s köp veckan innan av Tysklands tredje största paketdistributör. - Denna affär, sade han, är ett tydligt bevis på den brittiska postens beslutsamhet att bli medlem i den intenationella "superligan".
Detta är några ögonblicksbilder som illustrerar huvudtrenden i utvecklingen inom postbranschen de senaste tio åren: en i många år statligt reglerad och i statlig regi bedriven verksamhet utan särskilda vinstintressen öppnas för de stora kapitalen. Än så länge i de flesta fall statligt ägda, men likafullt stora kapital som slåss om marknader och profiter! Det är ingen tillfällighet att de brittiska postcheferna, oavsett om det är ministern eller direktören som talar, använder ord som "fronten" och "attack"; det är utan tvekan ett krig som pågår.
På samma gång en förutsättning för och ett resultat av denna process - eller krigföring; välj det ord som passar bäst! - har den postala verksamheten genomgått en oerhört snabb teknisk utveckling. Proportionerna har vänts så att vi från en övervägande manuell sortering på terminalerna inom några år kommer att köra 70-80 procent av breven i maskiner. Och denna förändring har genomförts på knappt ett decennium. Den svenska Posten var tidigt ute, men nu är snart de övriga tongivande länderna ikapp. Även på detta område! I Tyskland slutför man nu vad de kallar för Brev 2000: 83 nya "huvudterminaler" har byggts och utrustats med 670 GSM/FSM och 150 SSM!
Det som återstår av mekanisering inom brevsorteringen är (när brevresningsmaskinerna snart är på plats) de finställningsmaskiner som eventuellt kommer.
Den stora manuella hantering som därefter återstår är naturligtvis brevbäringen. Där kommer man inte så mycket längre med maskiner och det är därför som Alerfelt nu har proklamerat det första steget mot entreprenader i brevbäringen. Han vill lägga ut 10 procent på entreprenad eller franschising inom de närmaste 24 månaderna. Sedan betinget togs bort och gruppreklamsutdelningen gjordes obligatorisk har brevbärarkåren pressats till det yttersta. Man kan inte med nuvarande brevbärare och inom nuvarande organisation komma så mycket längre i den vägen. Därför planerar de att vrida ur de sista dropparna genom entreprenader/franschising - men framför allt tänker de göra sig av med de idag ganska åldersstigna brevbärarna och istället ta in nya yngre människor som orkar litet mer. Det är helt enkelt Mac Donaldsstuket det handlar om. Så krassa är de! Sedan kan de som uttalar sig i Nyhetsposten och ropar Hallelujah! tycka vad de vill!
Mekaniseringen av brevsorteringen är enligt min mening en i grunden förnuftig utveckling (det kan man däremot inte säga om entreprenaderna!). Problemet är bara att denna förnuftiga utveckling genomförs i ett oförnuftigt samhälle. När man med datorernas och maskinernas hjälp förenklar och förbilligar sorteringen, vart tar då vinsterna vägen? Man kan tycka att vi nu borde ha bättre råd än tidigare att upprätthålla en bra och billig postservice för alla medborgare i hela landet. Och den personal som utför jobbet borde få bättre löne- och anställningsvillkor! Som bekant förhåller det sig precis tvärtom.
Medan våra reallöner i bästa fall ligger och stampar på samma nivå sedan decennier tillbaka (och övriga villkor försämrats) så erbjuder regeringen - utan att skämmas - den nye postchefen en lön på minst tre miljoner om året. Minns vilket ramaskri det blev när Dahlsten fick 80.000 i månaden (= knappt en miljon om året)! Man kan alltså säga att 2-3 miljoner av rationaliseringsvinsterna de senaste åren gått till att höja VD:s lön. Naturligtvis följer de övriga chefslönerna med uppåt, så där rinner ytterligare ett antal miljoner iväg. Det vore också intressant att summera de ökade reklamkostnader, kostnader för försäljeriet, och annan onyttig verksamhet som blivit en följd av avregleringspolitiken och bolagiseringen. Den största delen av de vinster som mekaniseringen och effektiviseringen och utslitningen av personalen gett upphov till har emellertid antagligen hamnat hos den kategori av stora kunder som tjänat på portoomläggningarna de senaste åren. Eller rättare sagt: hos kapitalägarna i dessa bolag!
I de första intervjuerna betonade den nye postchefen den svenska Postens internationella roll. Tillsammans med de övriga nordiska postbolagen ska vi ta upp kampen om marknaderna. Han använde inte riktigt de orden, men det var andemeningen i det han sade.
Det är ett stilriktigt uttalande. Nu öppnas marknaderna så nu gäller det att hänga med!
Eller?
Vi har ett av världens bästa postföretag. Få länder har en lika väl fungerande postservice som den vi har i Sverige. Det ska vi vara stolta över och slå vakt om. Vi vill alla göra ett bra jobb och det gjorde vi redan innan alla kvalitetskurser och marknadsföringsjippon och avregleringar och entreprenader och annat skit ens var påtänkta!
Magnus Rönström skojade i förra numret av Facktuellt om Trustor som ny ägare till Posten, nu när vi blivit bolag och aktierna så småningom släpps ut på marknaden. Så kan det gå - men det är troligare att Deutsche Post om tio år äger Posten AB. Kanske sitter då näringsministern och SEKO:s koncernfack och andra "internationalister" och gläds åt att det tyskägda dotterbolaget Svenska Posten AB i alla fall i sin tur köpt på sig några små dotterbolag i de baltiska länderna. Mig roar det i alla fall inte! Låt tyskarna och polackerna och balterna sköta sin postservice - så sköter vi vår!
De som tycker om att sälja bilar och papper och dataprogram får gärna fortsätta med det - bör fortsätta - så att vi har råd att köpa hem litet goda franska viner - och varför inte några tyska sorteringsmaskiner också!
Men grundläggande samhällsservice ska inte göras till en handelsvara!
Pensionsstiftelsen säljer ut Tomteboda och Årsta
De terminaler som berörs inom Brev är Årsta, Tomteboda, Sundsvall, Norrköping, Västerås, Alvesta, Linköping, Malmö och Göteborg.
Tomteboda, Klara och Sth Syd till salu
Därför säljs terminalerna
Så länge Posten var ett statligt affärsdrivande verk garanterade staten de pensionsåtaganden, den pensionsskuld, som Posten hade gentemot personalen. Utbetalningen av löpande pensioner gjordes ur driftbudgeten men eftersom Staten stod som garant för att Posten skulle klara av sina utbetalningar behövde skulden aldrig balanseras i några bokslut och inga egna reserver byggas upp.
Kontoföring innebär att hela skulden tas upp i företagets egen balansräkning. Det gäller då att företaget har tillgångar som balanserar den stora skuld (de åtaganden) det handlar om. Postens pensionsskuld uppgår idag till mellan 9 - 12 miljarder kronor, beroende på vad man räknar in i den (se nedan!). Problemet med denna lösning är att företaget får en svag balansräkning. Mycket av tillgångarna "går åt" (bokföringsmässigt) till att täcka den gigantiska pensionsskulden, vilket exempelvis försvårar upplåning till investeringar, etc.
Försäkring av skulden innebär att skulden inte behöver tas upp i balansräkningen mot att företaget istället försäkrar hela skulden i något av de försäkringsbolag som sysslar med sådana affärer. Problemet är att premien skulle bli dyr, uppskattningsvis ca 400 miljoner per år. En kostnad som belastar driften varje år.
Stiftelse. Det alternativ som Posten valt är att bilda en pensionsstiftelse. Det innebär att man för över tillgångar till stiftelsen, som därefter garanterar skulden och helst också klarar utbetalningen av löpande pensioner. Dock har Posten som bolag fortfarande det slutliga ansvaret för att pensionsåtagandena fullföljs. I Postens fall handlar det om att man fr.a. har fört över sina fastigheter till stiftelsen, bl.a. våra terminalbyggnader.
I en normal stiftelse av den här typen brukar man placera tillgångarna så att den allra största delen ligger i aktier och andra värdepapper, av den enkla anledningen att dessa beräknas ge en högre avkastning.
I Postens pensionsstiftelse är proportionerna sådana att en majoritet av tillgångarna hittills har legat i fastigheter. Det är mot den bakgrunden som man nu säljer ut fastigheter, för att istället köpa värdepapper.
I den stiftelse som har bildats, Postens pensionsstiftelse 1996, har man bara fört över pensionsåtaganden t.o.m 31.12.1996 till stiftelsen. Värdet av dessa åtaganden uppgick 1997-12-31 till ca 8,8 miljarder kr. Det övervägs att även föra över resten av skulden (som idag kontoförs) till en ny stiftelse. Resten av skulden uppgick 1997-12-31 till ca 480 miljoner. Den sammanlagda pensionsskulden uppgick alltså vid den tidpunkten till ca 9,3 miljarder (8,8 + 0,480 miljarder).
Netto, bör man tillägga. Utöver detta tillkommer nämligen vissa andra åtaganden, fr.a. de som följer av övergångsbestämmelserna i pensionsavtalet, men också egenlivräntorna för dem som tjänat in pensionsrätt i Posten och sedan slutat i företaget.
Övergångsbestämmelserna innebär att man har rätt att gå tidigare än 65 år, om man så önskar. Eftersom detta är en utfästelse som man inte vet om den enskilde kommer att utnyttja så bokförs denna (svårprognosticerade) skuld för sig, som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen redovisas i bokslutet, men den varken kontoförs, försäkras eller läggs in i någon stiftelse. (I varje fall inte så länge företaget är så solvent att aktieägare, långivare, affärsförbindelser, etc litar på att företaget klarar av att infria den!) Ansvarsförbindelsen uppgick 1997-12-31 till ca 3,5 miljarder. "I värsta fall" skulle därför den totala pensionsskulden uppgå till ca 12,8 miljarder (9,3 + 3,5 miljarder). Nu gör den inte det eftersom man vet att långt ifrån alla utnyttjar övergångsbestämmelserna fullt ut och alla tar inte ut sina egenlivräntor. De sammanlagda åtagandena uppgick därför 1997-12-31 till mellan 9,3 och 12,8 miljarder.
När stiftelsen bildades förde man över tillgångar dit som ungefär motsvarande värdet av den skuld som placerades där. Därefter har stiftelsen börjat sälja av fastigheter. Syftet med detta är att öka avkastningen på tillgångarna. Främst genom att aktier etc förhoppningsvis ger en bättre avkastning än fastigheter, men också genom att fastigheterna när de säljs kan tänkas inbringa mer pengar än vad de är bokförda till; därigenom ökar stiftelsens kapital.
Per Borg skjuter skarpt mot Postens kassaservice
Regeringen tillsatte i vintras en enmansutredare, Per Borg, f.d. generaldirektör i Försvarets Materielverk, med uppdrag att se över statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning. I början av januari lade utredaren fram sina förslag, vilka innebär en fortsatt vandring på den breda vägen mot försämrad service (Betalserviceutredningen, SOU 1998:159 Kassaservice). Borg föreslår bl.a. följande:
Ett exempel på hur utredaren resonerar. Det finns en "obalans" mellan olika serviceområden, konstaterar han. "De statliga subventionerna (200-miljonersstödet/JÅ) till Posten medför en enastående god kassaservice till 700.000 hushåll och företag i gles- och landsbygd via lantbrevbärare", heter det. Så bra, kan man tycka. Men inte utredaren. Han har nämligen "inte funnit något annat område där servicen är så god". Då kunde man ju tänka sig att man tog den goda postservicen som exempel och förbättrade servicen inom andra områden! Men icke! Postservicen ska lämnas över till "marknaden" och sänkas till samma lägre nivå som annan service! Det är de stora kapitalägarnas logik. Marknaden ska ligga öppen för de stora kapitalen så att de kan tjäna pengar på allt det som det går att tjäna pengar på; resten ska bort! MEN, och det är viktigt, statens pengar ska också de dirigeras över till dem. Småföretag och människor i glesbygd göre sig icke besvär - de är inte värda några 200 miljoner!
SEKO.s förbundsordförande, Sven-Olof Arbestål har skarpt kritiserat utredningens förslag. Gör Posten till fullservicebank och rädda lantbrevbäringstjänsten!, kräver han i sitt uttalande.
Kravet om "fullservicebank" är intressant - och rätt! Det var ju så att vi en gång i tiden hade en postbank värd namnet - tills dess Gunnar Sträng på 70-talet påbörjade avvecklingen av Posten genom att sno Postbanken och slå ihop den med Kreditbanken till det som så småningom blev det missfoster vi idag känner som Merita-Nordbanken. Den socialdemokratiska regeringen har på senare år blockerat möjligheterna för Posten att återfå fulla bankrättigheter. Det är tydligen helt OK att IKEA öppnar bank, men inte Posten! I varje fall anser den socialdemokratiska regeringen (och partiet?) det. Det finns anledning att vara helt tydlig på den här punkten även om det skär i socialdemokratiska hjärtan; bakom allt pladder och alla välmenande arbetsplatsbesök under valrörelsen döljer sig sådana här mycket konkreta ställningstaganden mot Posten och mot en god postservice. Just förhindrandet av att återge Posten bankrättigheter gör det mycket svårt att rädda Postens kassaservice. Och med Mona Sahlin som ny postminister lär det tyvärr inte bli lättare än med den föregående odågan!
Därför krävs det tydliga ställningstaganden från SEKO - facket på posten! Bra rutet Arbestål! Nu gäller det att koncernfacket också blir lika tydligt!
Marknadsdomstolen ger Posten rätt om zonpriserna
Marknadsdomstolen (MD) har i sin dom - enligt Postens pressmeddelande - slagit fast att "Posten har kostnadsskillnader som motiverar lägre priser för stora företagssändningar till de 19 största orterna jämfört med övriga landet". Förutsatt att Posten citerat rätt är detta ett otvetydigt besked.
CityMail kommenterar också domslutet i ett pressmeddelande. CityMails pressmeddelande är ett något rättshaveristiskt försök att bortförklara att domen faktiskt ger Posten rätt att, om man så vill - och om man har råd! - även använda zonpriserna som konkurrensmedel - så länge de baseras på faktiska kostnadsskillnader. CityMail fortsätter i sin kommentar till domen att suga på gamla tvister. Man kan därför ifrågasätta det uttalande som Henderson Investors, ett brittiskt investmenbolag som idag är den störste ägaren i CityMail, gjorde i Dagens Industri dagarna innan domen föll. "Domstolens utslag kan stärka CityMails aktiekurs", hävdade en talesman för bolaget. "De legala tvisterna med Posten har skrämt bort köpare tidigare, men nu ökar intresset på nytt", hette det vidare i det nyhetsbrev som förmedlade uttalandet. Underförstått att när Marknadsdomstolen väl fattat sitt beslut borde vara det slut med rättegångar och annat bråk som stört affärerna!
CityMails pressmeddelande ger snarare ett intryck av att bolagsledningen kan komma igen med nya tolkningar och tvister kring lagstiftningen och olika domar!
CityMail för också - typiskt nog - ett längre (och smått absurt) resonemang som går ut på att det i själva verket är billigare att distribuera post i alla de mindre orter, som inte omfattas av Postens zonprislista. Och visst kan brevbäringen vara billigare i exempelvis Emmaboda än i Storstockholm. Då kan man naturligtsvis fråga sig varför inte CityMail etablerat sig där och i alla andra mindre orter i landet? Svaret är att frågan är fel ställd. Det som är dyrt är inte i första hand att dela ut posten i mindre orter eller enskilda hushåll på landet - det som kostar är att dela ut alla typer av försändelser till alla hushåll i landet varje dag! Det ställer inte CityMail upp på! Därför får de finna sig i att kallas "russinplockare", oavsett om de gillar det eller ej!
Farhågorna att CityMails pressmeddelande ska tolkas som att man planerar för nya processer stärks av de artiklar som Svenska Dagbladet publicerade dagarna efter det att domen fallit. I vad som nästan måste sägas vara en kampanj hävdade tidningen att Marknadsdomstolens dom ger underlag för CityMail att stämma Posten på ett par hundra miljoner. Marknadsdomstolen ger visserligen Posten rätt att tillämpa zonpriserna idag - men samtidigt uttalar man i domen att Posten gjorde fel när man lanserade idén. Så tolkar Svenska Dagbladet (med hjälp av en professor vid Handelshögskolan) domen i sina artiklar. Med tanke på att Posten ju hittills inte har tillämpat några zonpriser (man har efterlevt Konkurrensverkets interimistiska förbud) måste man som amatör fråga sig hur skada kan ha uppstått!
Nej, CityMail får nog skylla sina hittillsvarande problem på någonting annat!
Enligt delårsbokslutet för jan-sept 1998 räknar bolagsstyrelsen med en förlust på ca 40 miljoner för helåret 1998. Förlusten härrör sig från årets första sju månader eftersom företaget fr.o.m. augusti påstås gå med vinst.
Vi får se om den prognosen håller nu när Marknadsdomstolen klarat ut vissa begrepp - eller om russinplockarna i CityMail återigen ska sätta sitt ekonomiska hopp till nya processer!
Postens resultat
Oförändrad vinst trots sjunkande volymer och förluster i paketnätet
Det totala rörelseintäkterna uppgick till 17,7 miljarder vilket är en miljard mer än förra året.
Som vanligt är det Posten Brev som drar det tyngsta lasset. Brevs rörelseintäkter uppgick till 10.621 Mkr, vilket genererade en vinst på dryga miljarden, 1.072 Mkr (854 Mkr föregående år). Volymerna har minskat under perioden med ca 1,5 procent för adresserade brev. Att resultatet trots detta kunnat hållas kvar på samma nivå anges bero på ökad produktivitet, bl.a. genom färre antal anställda, och en positiv nettopriseffekt om cirka en procent.
Anmärkningsvärt är Logistiks resultat. På en omsättning på 2.437 Mkr redovisar man en förlust på 113 Mkr (33 Mkr) - en försämring med 150 miljoner. Kostnaderna i samband med starten av det nya paketnätet anges som främsta orsak.
Kvaliteten ligger fortsatt på en hög nivå. Enligt Postens mätsystem kom i genomsnitt 97,3 procent (97,0) av breven fram i tid. International Post Corporation:s mätningar har Sverige den bästa kvaliteten inom EU för såväl ankommande som avgående 1:a klassbrev (mätt mot målet som är två dagars befordringstid).
Sämre än väntat för CityMail
Skyller på osäkerhet om utfallet i zonprismålet
Bolagsledningen förklarar (bortförklarar?) det försämrade resultatet med kundernas osäkerhet inför Marknadsdomstolens beslut i det s.k. zonprismålet.
Zonprismålet har sin upprinnelse i att Posten för två år sedan hos Konkurrensverket begärde tillstånd ("ickeingripandebesked") för att tillämpa geografiskt skilda priser. Så smånigom utkristalliserades en prislista med två zoner där den ena består av de 19 största orterna Sverige och den andra zonen övriga landet. Företagssändningarna inom den 19 största orterna skulle få ett lägre pris. Konkurrensverket förbjöd Posten att tillämpa zonpriserna. Ärendet gick vidare till Stockholms tingsrätt som i mars i år upphävde Konkurrensverkets beslut. Konkurrensverket överklagade Tingsrättens dom till Marknadsdomstolen, som väntas komma med ett beslut i början av november.
Om Marknadsdomstolens beslut går i postens riktning, kommer det att sätta press på CityMail. Sannolikhet behöver bolaget i så fall ytterligare nytt kapital. Nu har man ju skaffat sig starka vänner; bl.a. har två stora brittiska aktörer skaffat sig betydande aktieposter i företaget. Henderson Investors är nu uppe i 16 procent av kapitalet och Royal Mail International har åtminstone tio procent. Det sistnämnda företaget (dotterbolag till kungliga brittiska posten!) har dessutom sin VD i CityMails styrelse.
Kanske är de beredda att satsa ytterligare. Om inte så ställer säkert regeringen upp. Poängen med CityMail är ju nämligen att det är en politisk projektil som skickats in på den svenska postmarknaden för att spränga sönder en väl fungerande samhällelig postservice i statlig regi, lämna över det profitabla åt profitörerna, förbilliga för de stora och fördyra för de små och - inte minst - försämra förhållandena för dem som utför jobbet. Att företaget dessutom är en lönsam födkrok för några bakåtkammade direktörer gör inte saken sämre - det ingår i affärsidén!
Ulf Dahlsten säger upp sig!
I en bilaga till
Postens pressmeddelande beskrivs Postens utveckling under Dahlstens tid som chef. Man skriver där att "portot för företagen är dock troligen Europas lägsta på stora sändningar". Det kan sägas vara en mycket bra sammanfattning av de senaste tio årens svenska postpolitik, oavsett vilken regering som regerat. Dahlsten har verkställt ordern!
Jag beskrev den svenska postpolitiken och Dahlstens roll i en artikel som skrevs för Facktuellt 1995. Den finns HÄR!
Försämrat halvårsresultat för Posten
I resultatet ingår en realisationsvinst på 436 mkr i samband med överföring av fastigheter till Postens pensionsstiftelse.
Drar man ifrån denna realisationsvinst blir resultatet för första halvåret 198 mkr, vilket är en kraftig försämring jämfört med föregående år.
Vinstutvecklingen var, enligt halvårsrapporten, god fram t.o.m. första kvartalet i år. Försämringen under andra kvartalet uppges bero på minskade volymer inom Brev, Logistik och Utrikes, men också "ökade kostnader av engångskaraktär". Dessa sägs bestå i "inkörningskostnader" (!!!) i samband med det nya logistiknätet samt affärsutvecklingskostnader, främst inom Postgirot. Man hänvisar också till det nya löneavtalet, vilket - snällt sagt - får anses vara en dålig ursäkt med tanke på hur billigt det blev. Dessutom har medelantalet anställda minskat med 1.171, vilket uppges motsvara 180 mkr i lägre personalkostnader.
Noteras kan också att av den totala vinsten på 880 mkr (före skatt) bidrar Posten Brev med 712 mkr! Brev är fortfarande den ekonmiska jätten inom Posten, med sina dryga 7 miljarder i intäkter (av totalt 12 miljarder).
Kvaliteten inom Brev fortsätter att öka. Efter raset som den skandalösa brevnätsstarten orsakade är andelen brev i tid nu uppe i 97,5 procent, vilket är det bästa resultatet sedan mätningarna började.
CityMail: Ökad omsättning och fortsatta förluster.
Bolaget gjorde en nyemission om 100 miljoner i början av sommaren, samtidigt som bolaget introducerades på Stockholms Fondbörs O-lista. Flera utländska investerare är nya stora aktieägare. Störst uppges Henderson Investors Ltd vara (Henderson är en brittisk aktiefond god för sådär 200 miljarder kronor!). Det brittiska postverket, Royal Mail, har köpt drygt tio procent av aktierna i CityMail.
Enligt halvårsrapporten planerar CityMail en "utveckling av tjänster för internationell post tillsammans med brittiska postverket". Inrikes kan man notera att företaget slutit ett entreprenadavtal med Wisby Mail för distribution på Gotland.
Volymsiffror för antalet försändelser redovisas tråkigt nog inte i halvårsrapporten. Däremot uppges antalet "årsanställda" uppgå till 910 (836).