Artiklar om Posten - 8 Betaltjänstutredningen Per Borg skjuter skarpt mot Postens kassaservice Ge Posten bankrättigheter! * Rädda lantbrevbäringens kassaservice! Enlig postlagen ska det "finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser". Enligt Postens avtal med staten åläggs Posten att sköta denna service. Som ersättning erhåller Posten 200 miljoner per år från staten; den verkliga kostnaden beräknas till 400 miljoner.   Regeringen tillsatte i vintras en enmansutredare, Per Borg, f.d. generaldirektör i Försvarets Materielverk, med uppdrag att se över statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning. I början av januari lade utredaren fram sina förslag, vilka innebär en fortsatt vandring på den breda vägen mot försämrad service (Betalserviceutredningen, SOU 1998:159 Kassaservice). Borg föreslår bl.a. följande: Kravet på en rikstäckande kassaservice tas bort ur postlagen I konsekvens därmed upphör Postens ålägganden och 200-miljonersbidraget dras in när avtalet upphör den 1 januari 2000. Det lilla statliga ansvar för kassaservicen som blir kvar läggs över på länsstyrelserna, som får 20 miljoner för besväret. Under en treårig övergångsperiod (2000 - 2002) får Postens statligt stöd för att upprätthålla lantbrevbäringens kassaservice fem dagar per månad. "Post i butik" ska utvecklas ytterligare. Bl.a. ska det bli lättare att göra kontantuttag när man handlar i en affär. Storkapitalets politik Ett exempel på hur utredaren resonerar. Det finns en "obalans" mellan olika serviceområden, konstaterar han. "De statliga subventionerna (200-miljonersstödet/JÅ) till Posten medför en enastående god kassaservice till 700.000 hushåll och företag i gles- och landsbygd via lantbrevbärare", heter det. Så bra, kan man tycka. Men inte utredaren. Han har nämligen "inte funnit något annat område där servicen är så god". Då kunde man ju tänka sig att man tog den goda postservicen som exempel och förbättrade servicen inom andra områden! Men icke! Postservicen ska lämnas över till "marknaden" och sänkas till samma lägre nivå som annan service! Det är de stora kapitalägarnas logik. Marknaden ska ligga öppen för de stora kapitalen så att de kan tjäna pengar på allt det som det går att tjäna pengar på; resten ska bort! MEN, och det är viktigt, statens pengar ska också de dirigeras över till dem. Småföretag och människor i glesbygd göre sig icke besvär - de är inte värda några 200 miljoner! Fullservicebank SEKO.s förbundsordförande, Sven-Olof Arbestål har skarpt kritiserat utredningens förslag. Gör Posten till fullservicebank och rädda lantbrevbäringstjänsten!, kräver han i sitt uttalande.   Kravet om "fullservicebank" är intressant - och rätt! Det var ju så att vi en gång i tiden hade en postbank värd namnet - tills dess Gunnar Sträng på 70-talet påbörjade avvecklingen av Posten genom att sno Postbanken och slå ihop den med Kreditbanken till det som så småningom blev det missfoster vi idag känner som Merita-Nordbanken. Den socialdemokratiska regeringen har på senare år blockerat möjligheterna för Posten att återfå fulla bankrättigheter. Det är tydligen helt OK att IKEA öppnar bank, men inte Posten! I varje fall anser den socialdemokratiska regeringen (och partiet?) det. Det finns anledning att vara helt tydlig på den här punkten även om det skär i socialdemokratiska hjärtan; bakom allt pladder och alla välmenande arbetsplatsbesök under valrörelsen döljer sig sådana här mycket konkreta ställningstaganden mot Posten och mot en god postservice. Just förhindrandet av att återge Posten bankrättigheter gör det mycket svårt att rädda Postens kassaservice. Och med Mona Sahlin som ny postminister lär det tyvärr inte bli lättare än med den föregående odågan!   Därför krävs det tydliga ställningstaganden från SEKO - facket på posten! Bra rutet Arbestål! Nu gäller det att koncernfacket också blir lika tydligt! Jan Åhman (Facktuellt 1/1999) Här finns Arbeståls uttalande! Läs också uttalandet från SEKO:s koncernfack! Själva utredningstexten finns tyvärr inte utlagd på Nätet, inte än i alla fall. Marknadsdomstolen ger Posten rätt om zonpriserna Posten får i och med Marknadsdomstolens dom den 11 november rätt att konkurrera med lägre priser för företagssändningar till de 19 största orterna i landet.   Marknadsdomstolen (MD) har i sin dom - enligt Postens pressmeddelande - slagit fast att "Posten har kostnadsskillnader som motiverar lägre priser för stora företagssändningar till de 19 största orterna jämfört med övriga landet". Förutsatt att Posten citerat rätt är detta ett otvetydigt besked.   CityMail kommenterar också domslutet i ett pressmeddelande. CityMails pressmeddelande är ett något rättshaveristiskt försök att bortförklara att domen faktiskt ger Posten rätt att, om man så vill - och om man har råd! - även använda zonpriserna som konkurrensmedel - så länge de baseras på faktiska kostnadsskillnader. CityMail fortsätter i sin kommentar till domen att suga på gamla tvister. Man kan därför ifrågasätta det uttalande som Henderson Investors, ett brittiskt investmenbolag som idag är den störste ägaren i CityMail, gjorde i Dagens Industri dagarna innan domen föll. "Domstolens utslag kan stärka CityMails aktiekurs", hävdade en talesman för bolaget. "De legala tvisterna med Posten har skrämt bort köpare tidigare, men nu ökar intresset på nytt", hette det vidare i det nyhetsbrev som förmedlade uttalandet. Underförstått att när Marknadsdomstolen väl fattat sitt beslut borde vara det slut med rättegångar och annat bråk som stört affärerna!   CityMails pressmeddelande ger snarare ett intryck av att bolagsledningen kan komma igen med nya tolkningar och tvister kring lagstiftningen och olika domar!   CityMail för också - typiskt nog - ett längre (och smått absurt) resonemang som går ut på att det i själva verket är billigare att distribuera post i alla de mindre orter, som inte omfattas av Postens zonprislista. Och visst kan brevbäringen vara billigare i exempelvis Emmaboda än i Storstockholm. Då kan man naturligtsvis fråga sig varför inte CityMail etablerat sig där och i alla andra mindre orter i landet? Svaret är att frågan är fel ställd. Det som är dyrt är inte i första hand att dela ut posten i mindre orter eller enskilda hushåll på landet - det som kostar är att dela ut alla typer av försändelser till alla hushåll i landet varje dag! Det ställer inte CityMail upp på! Därför får de finna sig i att kallas "russinplockare", oavsett om de gillar det eller ej!   Farhågorna att CityMails pressmeddelande ska tolkas som att man planerar för nya processer stärks av de artiklar som Svenska Dagbladet publicerade dagarna efter det att domen fallit. I vad som nästan måste sägas vara en kampanj hävdade tidningen att Marknadsdomstolens dom ger underlag för CityMail att stämma Posten på ett par hundra miljoner. Marknadsdomstolen ger visserligen Posten rätt att tillämpa zonpriserna idag - men samtidigt uttalar man i domen att Posten gjorde fel när man lanserade idén. Så tolkar Svenska Dagbladet (med hjälp av en professor vid Handelshögskolan) domen i sina artiklar. Med tanke på att Posten ju hittills inte har tillämpat några zonpriser (man har efterlevt Konkurrensverkets interimistiska förbud) måste man som amatör fråga sig hur skada kan ha uppstått!   Nej, CityMail får nog skylla sina hittillsvarande problem på någonting annat! Enligt delårsbokslutet för jan-sept 1998 räknar bolagsstyrelsen med en förlust på ca 40 miljoner för helåret 1998. Förlusten härrör sig från årets första sju månader eftersom företaget fr.o.m. augusti påstås gå med vinst.   Vi får se om den prognosen håller nu när Marknadsdomstolen klarat ut vissa begrepp - eller om russinplockarna i CityMail återigen ska sätta sitt ekonomiska hopp till nya processer! Jan Åhman Läs mer: Postens pressmeddelande! CityMails pressmeddelande Se också min kommentar inför CityMails delårsbokslut som även denna gång visar röda siffror. Länkar till artiklar som kommenterar domslutet: CityMail kan kräva Posten på skadestånd. Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet lanserar idén om skadestånd Temat återkommer i tidningens kommentar till delårsbokslutet. Fortsättning följde den 15/11 i ett ledarstick, som inte finns tillgängligt på Internet. SEKO Postens ställningstaganden och krav för Postens framtida utveckling Koncernkommittéen inom SEKO post antog detta dokument vid sitt sammanträde den 28 oktober 1998. Postens grundläggande uppdrag är att tillhandahålla rikstäckande postservice inklusive förmedling av enstaka paket, vilket regleras i Postlagen och i avtal mellan staten och Posten AB. Dessutom har Posten statens uppdrag att genom sitt postkontorsnät ansvara för rikstäckande kassaservice. Detta uppdrag som är starkt kopplat till Postgirot regleras i ett avtal mellan staten och Posten AB. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Posten är samhällets garant för en fungerande infrastruktur inom områdena meddelanden, betalningar och varor. Utvecklingen av Postens uppdrag från staten Samtliga områden av Postens uppdrag är inne i stora förändringsprocesser. Allra mest påtagligt är detta inom området betalningar där den tekninska utvecklingen innebär att betalningar via Posten minskar när kunderna ges alternativ till såväl postkontorsnätet som Postgirot. Inom området meddelanden och varuförmedling finns en tillväxtpotential även om marknaden för meddelanden också genomgår stora förändringar. För Postens del innebär det att volymen av fysiska brev minskar medan andelen elektronisk post ökar. Genom avregleringen av postmarknaden har också konkurrensen inom fysisk meddelandeförmedling ökat. När det gäller varuförmedling bedöms den öka genom utvecklingen av elektronisk handel via internet. Posten är i dag en stark nationell aktör inom nischen lätta varor, ett område där konkurrensen rimligen kommer att öka. Lönsamhetsutvecklingen inom Postens område Betalningsområdet visar en klart negativ lönsamhetsutveckling för Postens del. Möjligheterna att möta ökad konkurrens och den negativa utvecklingen av traditionella betalningar, begränsas starkt av att Posten endast erhållit en mycket avgränsad oktroj för Postgirot. Också samarbetet med Nordbanken i form av Postbanken innehåller alltför stora begränsningar för Postens möjlighet att nå en lönsamhet för de finansiella affärerna. Sammantaget har Posten med gällande begränsningar en mycket liten marknadsandel inom den finansiella sektorn. Inom meddelandemarknaden har Posten hittills kunnat upprätthålla en god lönsamhet. Konkurrensen från främst elektroniska media beräknas dock pressa ned såväl volymer som priser, vilket tyder på att lönsamheten kommer att försämras inom en snar framtid. Lönsamheten för de elektroniska tjänsterna är betydligt lägre jämfört med de fysiska vilket innebär att Posten inte kan kompensera intäktsbortfallet från de fysiska meddelandena genom elektronisk post även om man har en stark ställning inom detta område. Förmedling av varor är det av Postens områden där eniga bedömare förutspår en volymtillväxt. Logistikbranschen är dock ett område där konkurrensen är stor och marginalerna är små. Den förväntade utvecklingen av lättare varor via elektronisk handel är en potential för Posten samtidigt som internationaliseringen utgör ett hot då Posten i allt för hög utsträckning är en rent nationell aktör i avsaknad av internationella partners. Förutsättningen för att Posten också i fortsättningen ska vara en framgångsrik aktör inom sina marknader är att man kan vända den snabba internationaliseringen från ett hot till en möjlighet. För detta krävs satsningar framför allt inom logistikområdet. Dessa satsningar kan ske genom egna investeringar eller i form av partnerskap med etablerade internationella aktörer. En lämplig grund för detta är en nordisk allians som i huvudsak fokuserar på en hemmamarknad i Norden och Östersjområdet, men som också behöver samarbetsparners i övriga Europa. Möjliga lösningar för den framtida utvecklingen Posten har enligt vår uppfattning möjlighet att också i framtiden kunna erbjuda staten att utan ersättning kunna utföra en rikstäckande postservice. Förutsättningen är dock att man kan kompensera sjunkande volymer och minskade intäkter på meddelandeområdet med motsvarande ökning inom logistikområdet.   ör den finansiella sida i Posten är framtiden betydligt mörkare. Med nuvarande begränsningar för Postens möjlighet att bedriva bankverksamhet finns inte förutsättningarna för att nå lönsamhet i de finansiella affärerna. Dessutom finns inte längre möjligheten att finansiera ett underskott i betalningsaffären med ett överskottet från meddelande- eller logistikaffären. Utvecklingen inom Postens del av betalningsområdet är negativ och måste om inte förutsättningarna drastiskt förändras anpassas till krympande marknad. För att garantera Postens långsiktiga överlevnad och för att trygga de anställdas framtid är det nödvändigt att organisatoriskt särskilja betalningsaffären från övriga Posten. Mellan Postgirot och postkontorsnätet finns en stark och naturlig koppling vilket gör ett gemenamt bolag till ett naturligt alternativ. På samma sätt bör också meddelande- och logistikaffärerna organisatoriskt samordnas för att uppnå bästa möjliga effektivitet och samordning. Postens ekonomiska utveckling En grundförutsättning för att Posten ska kunna bli en framgångsrik aktör med god lönsamhet inom logisitikområdet är att man kan göra nödvändiga investeringar. I ett offensivt alternativ är det också nödvändigt att i egen regi eller genom någon form av partnerskap utveckla verksamheten internationellt. Samtidigt tvingas man konstatera att Posten på något sätt måste få statens stöd för att omstrukturera den finansiella affären i Posten. Detta kan ske på olika sätt. Staten kan välja att skjuta till direkta medel, men man kan också stödja Postens finansiella affär genom ett förbättrat affärsmandat där bankoktroj för Postgirot och avtalet med Nordbanken är viktiga faktorer. Det är också fullt möjligt att kombinera alternativen. Under förutsättning att ovanstående problem får en positiv lösning finns goda förutsättningar för Posten att bli en starkt företag inom logistik och meddelandemarknaderna. Rimligtvis klarar Posten i ett sådant läge av att ta ett ansvar för rikstäckande postservice också i framtiden, utan att det kostar staten och skattebetalarna något extra. Posten egna kapital Ett mycket stort problem för den framtida lönsamhetsbedömningen av Posten är det alltför låga egna kapitalet. En starkt bidragande orsak till denna situation är den pensionsskuld som Posten övertog från staten vid bolagiseringstillfället. För att kunna genomföra nödvändiga investeringar för framtiden måste Posten i någon form få ägarens stöd för att lösa detta problem. SEKO Postens ställningsstaganden gentemot staten som "lagstiftare" Staten ska också i fortsättningen ha ett ansvar för en samhällsomfattande posttjänst Staten ska ha ett ansvar för rikstäckande betalservice. Posten ska också fortsättningsvis fullgöra statens ansvar för en samhällsomfattande psttjänst Posten ska fortsatt utföra den rikstäckande betalservicen. Dtta ska regleras i avtal som slår fast att staten finansierar den rikstäckande kassaservicen. SEKO Postens krav på staten som ägare Postens kärnaffärer ska vara meddelanden, logistik och betalningar Posten behöver ägarens stöd för att öka det egna kapital ökas i någon form Långsiktiga utvecklingsplaner tas fram för såväl meddelande/logistikaffären som för betalningsaffären. Utvecklingsplanerna ska omfatta såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv För att uppnå ökad tydlighet mellan Postens olika uppdrag och för att skapa förbättrade affärsförutsättningar affär delas Postkoncernen organisatoriskt i en meddelande/logistikdel och en finansiell del Staten som ägare tar sitt ansvar för den nödvändiga omstruktureringen av det finansiella området Förändringsarbetet i Posten Som en konsekvens av våra ställningstaganden och våra krav gentemot staten blir det en självklarhet att driva ett antal stora och avgörande frågor internt i Posten. Som en ansvarsfull arbetsgivare måste Posten göra stora insatser för omställningsarbetet i den strukturförändring som vi är mitt uppe i. Detta ska ske dels genom att man avsätter särskilda ekonomiska medel, men också genom att man aktivt verkar för att personal inom "riskområden" utvecklas till arbetsuppgifter inom "bristområden". Om Posten ska bli ett framgångsrikt företag inom logistik och meddelandemarknaderna är det avgörande att man fullt ut kan ta tillvara de synergier som finns inom våra riksnät och våra distributionsorganisationer.   Posten har genom avvecklingen av den regionala nivån visat att man menar allvar med 2000-talets arbetsplats där besluten fattas nära verksamheten.   För att klara den rådande konkurrenssituationen är det dock nödvändigt att fortsätta arbetet med fortsatt delegering och med att att minska de administrativa kostnaderna. SEKOPostens krav mot Posten Posten ansvarar för kompetensutveckling med tyngdpunkt mot personal i "riskgrupper" Posten avsätter årligen särskilda medel för omställningsåtgärder Postens interna infrastruktur i form av riksnäten samordnas för att åstadkomma ökad effektivitet genom synergier Postens lokala distributionsorganisationer samordnas till en leveransorganisation Posten fortsätter arbetet med att minska kostnaderna för administrationen