Brevmonopolet kvar i EG
EG-kommissionen publicerade den 13 maj (1992) den "grönbok" som väntas bli normgivande för postservicen inom EG. Enligt denna skall ett noggrant definierat brevmonopol finnas kvar. Man anger i grönboken "privat- och företagskorrespondens med bestämd vikt och frankeringskostnad" (SvD 92-05-14). Övrig verksamhet blir fri. Dvs ungefär den ordning som vi haft i Sverige under senare år - med den skillnaden att hos oss tillåts City Mail att dagligen sätta sig över till och med det lilla, som finns kvar av Postverkets ensamrätt till brevbefordran (reglerad i en statlig kungöresle från 1947). Det skulle vara intressant att se vad som hände ifall vi anställda i Posten lika flagrant struntade i statliga påbud av olika slag. Nu vill alltså regering och riksdag gå längre än EG och avskaffa de sista resterna av brevmonopolet.
(1992)
EU:s första direktiv om posttjänster:
Fortsatt liberalisering - men monopol garanterar servicen
Den 15 december förra året antog EU - efter flera års förhandlande - det direktiv som reglerar posttjänsternas utveckling inom gemenskapen: Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, av den 15 december 1997, om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, som det så pampigt heter när direktivet publiceras i de Europeiska gemenskapernas officiella tidning (21.1.98)!
Eftersom vi numera har det tvivelaktiga nöjet att tillhöra EU så gäller direktivet också för oss; det är därför av intresse att studera det litet närmare.
*****
Ta exemplevis den samhällsomfattande posttjänst, som inleder den nya svenska postlagen! Det begreppet har hämtats från EU-direktivet:
Medlemsstaterna skall säkerställa att användarna har tillgång till samhällsom fattande tjänster som inbegriper stadigvarande tillhandahållna posttjänster av fastställd kvalitet inom hela territoriet till rimliga priser för samtliga användare"
Den samhällsomfattande posttjänsten ska enligt EU-direktivet uppfylla minst följande krav:
- Expeditions- och insamlingsställena ska ligga så tätt att användarnas behov beaktas.
- Varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan ska det göras minst
- en insamling
- ett överlämnande vid varje fysisk eller juridisk persons bostad eller hemvist eller - i undantagsfall - vid lämpliga anläggningar.
- Insamling, sortering, transport och utdelning ska omfatta postförsändelser som väger högst 2 kg.
- Insamling, sortering, transport och utdelning av postpaket som väger högst 10 kg (inrikes) och 20 kg (ankommande utrikes).
- Rekommenderade och assurerade försändelser
- Priserna måste vara rimliga och ge samtliga användare möjlighet att få tillgång till de tjänster som tillhandahålls.
Priserna måste grunda sig på kostnaderna. Medlemsstaterna får besluta att en enhetlig taxa skall gälla inom hela det nationella territoriet.
Avgifterna måste vara klara och tydliga och ickediskriminerande.
- Medlemsstaterna skall säkerställa att normer för kvaliteten på den samhällsomfattande tjänsterna bestäms och offentliggörs i syfte att garantera postservice och hög kvalitet.
Kvalitetsnormerna skall särskilt riktas in på befordringstider samt tjänsternas regelbundenhet och tillförlitlighet.
Medlemsstaterna fastställer själva normer för inrikes tjänster.
Däremot fastställer EU normerna för "gränsöverskridande tjänster" som det heter i direktivet. I direktivet fastställs som "mål" att 85 procent av utrikesförsändelserna (normalbrev och motsvarande för paketen) skall ha 0-3 befordran och 97 procent ska vara framme inom fem dagar.
*****
Hur ska då den samhällsomfattande posttjänsten betalas? Ja, enligt den svenska avregleringspolitiken så är det "Posten" som ska stå för fiolerna - dvs. vissa kunder och vi i personalen!
EU tillåter faktiskt - än så länge - en rimligare lösning!
Enligt EU-direktivet är det tillåtet att låta den operatör som åtar sig (åläggs!) de samhällsomfattande tjänsterna ha monopol (man använder faktiskt det ordet, som ingen i Sverige längre vågar ta i sin mun - inte ens våra fackliga representanter!) på normalbrev som väger upp till 350g och med ett porto som är högst fem gånger lägsta normalbrevsporto. Observera att monopolet är tillåtet även för direktreklamsförsändelser och gäller både inrikes och utrikes försändelser.
Dessutom är det tillåtet att inrätta en "kompensationsfond" "för att säkerställa att de samhällsomfattande tjänsterna skyddas". Pengarna ska användas till att kompen sera den som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna om den skyldigheten utgör en"orättvis ekonomisk belastning". Fonden ska finansieras genom att de som beviljas tillstånd att utöva posttjänster avkrävs "ekonomiskt bidrag" till fonden.
Som bekant uttnyttjar de svenska lagstiftarna ingen av dessa möjligheter för att kompensera Posten, som, enligt riksdagsbeslutet, kommer att åläggas att utföra den samhällsomfattande posttjänsten.
******
Man ska självfallet inte ha några illusioner om EU och EU:s postpolitik. Direktivet anger att EU:s väg är en "fortsatt gradvis liberalisering av postmarknaden". Senast den 1 januari år 2000 ska man fatta beslut i den riktningen och besluten ska vara genomförda senast den 1 januari år 2003. Det gäller främst en översyn av vikt- och prisgränserna och liberalisering av reglerna för utrikesförsändelser och direktreklam.
Men det intressanta är att man samtidigt också säger att den fortsatta liberaliseringen ska ske under "kontrollerade former" och med "beaktande av utvecklingen, särskilt den ekonomiska, sociala och tekniska utveckling som har ägt rum fram till dess samt med beaktande också av den ekonomiska situationen för den eller dem som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster".
Säga vad man vill om den svenska postpolitiken, men man kan knappst påstå att den skett under kontrollerade former eller med beaktande av den ekonomiska situationen för Posten, som ju är den som hos oss ansvarar för den samhällsomfattande servicen!
Och den nya postlagen befäster och snabbar på avregleringspolitiken ytterligare. Sverige är idag det mest avreglerade landet i världen när det gäller postservice. Den svenska regeringen - oavsett partifärg! - tänker behålla den tätpositionen. Man kan fråga sig varför. Svaret är antagligen att Sverige är extremt beroende av ett litet antal stora exportkapital som bestämmer alldeles för mycket i det här landet, inklusive postpolitiken. Det ligger i deras intresse - både snävt ekonomiskt och ideologiskt - att avreglera postmarknaden.
Och då blir det så!
Frågan är bara hur länge vi ska hänga med i det racet!
(Facktuellt 8/1998)
EU:s ministerråd
Omregleringen spikad
EU:s Ministerråd antog den 7 maj det nya direktivet för posttjänster inom unionen.
Det antagna direktivet överensstämmer med den "kompromiss" som rådet presenterade i höstas och parlamentet anslöt sig till vid andra läsningen i mars. Det innebär följande.
• fr.o.m 2003 begränsas monopolet till brev- och direktreklamsförsändelser som väger mindre än 100 gram och med ett porto som uppgår till högst tre gånger normalportot.
• fr.o.m. 2006 släpps försändelser som väger mer än 50 gram/2,5 gånger normalportot fria.
• fr.o.m. 2003 släpps alla avgående utrikes brevförsändelser fria för konkurrens (här finns dock en brasklapp som ger medlemsstaterna rätt att behålla detta monopol om det behövs för att kunna upprätthålla den samhällsomfattande postservicen)
• Kommissionen ska till 2006 redovisa hur en helt "fri" marknad påverkar den samhällsomfattande posttjänsten i respektive medlemsland. På grundval av denna studie ska kommission lägga fram förslag hur marknaden helt kan "avregleras" år 2009.
Ivrarna
Parlamentet hade också krävt att Kommissionen vartannat år, med start år 2004, skall lämna en rapport om konsekvenserna av direktivets genomförande - bland annat de ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga följderna. Rapporten skall "om det är lämpligt", åtföljas av förslag till åtgärder. Det är när detta skrivs oklart - direktivets slutliga text har ännu inte publicerats - om Rådet tog hänsyn till detta tillägg.
I vilket fall som helst så betraktas det nya direktivet med rätta som en framgång för omregleringsivrarna, även om de - exempelvis de USA-baserade express- och kurirföretagen i sällskap med bl.a. de svenska socialdemokraterna - skulle vilja gå fortare fram.
Ökat tryck
För Sveriges del innebär det nya direktivet inga förändringar i den nationella lagstiftningen eftersom den redan är omreglerad. Däremot kommer direktivets genomförande i övriga Europa att på sikt innebära ett ökat tryck även mot svenska konsumenter och postanställda eftersom direktivet stärker de internationella storföretagen och russinplockarna.
Omregleringspolitiken
Nya EU-regler från 2011
I slutet av januari beslöt EU att fullfölja omregleringen av postmarknaden från den 1 januari 2011. Några av de nya medlemsländerna får ytterligare två år på sig. Enligt nuvarande regelverk är det tillåtet med monopol på brevförsändelser upp till 50 gram. Ursprungligen skulle monopolskyddet tas bort 2009, men nu blev kompromissen 2011 för de flesta länder.
Idag är det enbart Sverige, Finland och Storbritannien som helt har avskaffat monopolskyddet. Tyskland ansluter sig till denna dystra skara från den 1 januari i år. I de flesta länder finns ett stort motstånd mot och oro inför vad omregleringen ska leda till.
Det gäller servicen där bland andra svenska Postens VD tillsammans med några andra postchefer krävt att servicekraven ska mildras. Enligt det nya direktivet har medlemsländerna en fortsatt skyldighet att samla in och dela ut brev minst fem dagar i veckan (de flesta länder har fortfarande sex dagars utdelning).
Samma minimilön
Den största oron finns naturligtvis hos dem som gör jobbet. I fotspåren av omregleringen följer, lika säkert som ett brev på Posten, sänkta pensioner, hårdare arbetstakt, sämre anställningstrygghet. För att mildra reaktionerna från den tyska fackföreningsrörelsen beslöt den tyska förbundsdagen i december om en lagstiftad minimilön för alla som arbetar inom postbranschen. Man utgick från det avtal som slutits mellan det tyska postfacket, ver.di, och tyska Posten, vilket innebär att den nya minimilönen uppgår till 9€ (östra Tyskland) - 9.80€ (västra; 85 - 92 kr/tim). Det är ingen märkvärdig lön (medellönen för 80 procent av brevbärarna i tyska Posten ligger på 156 kr/tim), men tillräckligt hög för att väcka ett ramaskri hos de nya aktörer som tänkt sig att gå in på den tyska brevmarknaden och plocka russinen. Framför allt Springerkoncernen, som köpt in sig i ett sådant bolag. De betalar sina utdelare mellan 70 och 77 kr/tim; när förbundsdagen fattat sitt beslut meddelade man omedelbart att man tänkte sälja bolaget. Springer påstår att minimilönen kommer att kosta bolaget över 400 miljoner kronor under 2008; det säger en del om vilka löner man betalar idag.
Holländsk reaktion
Men även holländarna reagerade. Det holländska parlamentet beslöt att behålla en del av monopolskyddet, som man hade tänkt avskaffa helt från 2008. Detta med hänvisning till att Tyskland visserligen tagit bort monopolskyddet men samtidigt infört en minimilön som man anser konkurrenshindrande. TNT (f.d. holländska Posten) har följdriktigt stämt tyska staten och kräver att man tar bort minimilönen. Själva erbjuder man sina anställda i Tyskland en minimilön på 70 kr/tim och har t.o.m. hotat med att sätta upp en gul fackförening för att komma runt den lagstiftade minimilönen.
Osv...så fortsätter det.
Den fråga man som svensk kan ställa sig är varför de som nyanställs i CityMail ska nöja sig med 14.625 kr/mån i ingångslön när de nyanställda i Posten får 16.000 kr/mån. Det är samma bransch, och samma fackförbund (SEKO) – men olika lönesättning. Och en fortsatt fördel för russinplockarna! Nu lyckades SEKO i det nya avtalet med att förbättra arbetstidsreglerna så att det – år 2008! – för första gången blir fasta arbetstider i CityMail. Vilket fick vd Bror Anders Månsson att gå i taket och uppföra sig "ohyfsat" mot de fackliga ledamöterna vid bolagets styrelsemöte. Sådana är de, omreglerarna!