Budgetpropositionen 2001/2002
|
Hela propositionstexten nås via regeringens hemsida
8.2.5 Skattereduktion för fackföreningsavgift
Regeringens bedömning: Skattereduktion bör införas för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa.
Reduktion bör ges med 25 procent av fackföreningsavgiften och med 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassa. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifter som betalas under år 2002.
Skälen för regeringens bedömning: I syfte att likställa villkoren för medlemskap i en arbetsgivarorganisation respektive en arbetstagarorganisation bör en skattereduktion motsvarande 25 procent av fackföreningsavgiften införas. Avgiften till arbetslöshetskassan bör av bl.a. rättviseskäl också behandlas skattemässigt på ett annat sätt än i dag. För närvarande dras avgiften till arbetslöshetskassa av endast till den del den tillsammans med övriga kostnader överstiger 1 000 kronor. Avdragsbegränsningen innebär att avgiften i åtskilliga fall inte beaktas vid inkomstbeskattningen. Avgiften bör i stället för att få dras av vid inkomstbeskattningen beaktas direkt vid skatteberäkningen genom att en skattereduktion ges motsvarande 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassan under året. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifterna som betalas under år 2002.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag.
12 Politikområde IT, tele och post
12.3 Mål för 2002
Det postpolitiska målet
Enligt det postpolitiska målet skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till en-hetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).
Målet för den grundläggande kassaservicen
Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.
12.4 Politikens inriktning
Post
Regeringens insatser på området är inriktade på
att skapa förutsättningar för en väl fungerande
postmarknad med effektiva posttjänster, tillgängliga
för alla till en servicenivå som motsvarar
användarnas behov.
12.5 Insatser
Post
Europeiska kommissionen presenterade under
våren 2000 ett förslag till ändringar i det gällande
postdirektivet (97/67/EG). Syftet med förslaget
är att ytterligare öka konkurrensen inom post-sektorn
i EU samtidigt som de samhällsomfat-tande
tjänsterna fortsatt garanteras. Regeringen
har under året fortlöpande deltagit i arbetet med
kommissionens förslag och framfört svenska
ståndpunkter.
Den 17 maj 2001 gav regeringen Post- och telestyrelsen
(PTS) i uppdrag att följa upp och utvärdera
resultatet av de ändringar i postlagen
(1993:1684) beträffande postnummersystemet
och tillgången till anläggningar för postöverlämning,
som trädde i kraft den 1 juli 1999. Enligt
uppdraget skall PTS, om tillfredsställande lösningar
inte anses ha uppnåtts, föreslå vilka ytterligare
åtgärder som bör vidtas för att säkerställa
ett konkurrensneutralt samutnyttjande av dessa
delar av den postala infrastrukturen. Resultatet
av uppdraget skall redovisas senast den 31 december
2001.
PTS har på det internationella planet arbetat
aktivt för att på olika sätt verka för en så snabb
och långtgående liberalisering som möjligt av
den europeiska postmarknaden. Bland annat har
PTS tillsammans med sin brittiska motsvarighet
på teleområdet, OFTEL, drivit ett EU-finansierat
projekt i Polen. Syftet med projektet
är att bistå Polen i det pågående arbetet med att
anpassa sin nationella lagstiftning på postområdet
till de krav som följer av EG-direktivet
97/67/EG.
Nio tillståndsärenden har handlagts och åtta
nya operatörer har beviljats tillstånd av PTS under
år 2000. Vidare har nya och för alla postoperatörer
utom Posten AB (publ) likalydande tillståndsvillkor
utfärdats. Tillsyn har utövats över samtliga postoperatörer med tillstånd. Det har
skett dels genom generella åtgärder som omfat tar samtliga tillståndshavare, dels genom åtgärder
riktade mot enskilda tillståndshavare. Dessutom
har PTS handlagt obeställbara brev under året.
PTS har också genom upphandling tillhandahållit
posttjänster för personer med funktionshinder.
Exempel på sådana tjänster är befordran
av blindskriftsförsändelser och utsträckt postservice
via lantbrevbärare för äldre och funk-tionshindrade.
Grundläggande kassaservice
Statens ansvar för en grundläggande kassaservice
har säkerställts genom ett avtal med Posten AB
(publ) (Posten). Enligt avtalet har Posten för-bundit
sig att tillhandahålla kassaservice i hela
landet. Till den del alternativ saknas och det inte
är kommersiellt motiverat att bedriva kassaserviceverksamhet
har en ersättning om 200 miljoner
kronor utgått till Posten under 2000. Avtalet
löpte till den 1 april 2001. Något nytt avtal har
ännu inte ingåtts mellan staten och Posten men
bolaget upprätthåller fortsatt en kassaservice i
hela landet.
Ett arbete om hur den grundläggande kassaservicen
skall regleras närmare framöver pågår
för närvarande inom Näringsdepartementet.
Som ett led i detta arbete remitterades en promemoria
om grundläggande kassaservice till den
20 augusti 2001. I promemorian föreslås att det
statliga ansvaret för en grundläggande kassaservice
skall kvarstå men att detta skall regleras i en
ny särskild lag. Vidare föreslås att det i denna lag
också anges att kassaservicen skall tillhandahållas
genom Posten. Regeringen kommer att ta ställning
till förslagen under hösten 2001 och bedömer
att ändrade villkor för den grundläggande
kassaservicen även behöver anmälas till EG-kommissionen
i enlighet med statsstödsreglerna
innan de kan verkställas.
Post- och telestyrelsen har genom upphandling
under året säkrat äldre och funktionshindrades
tillgång till en grundläggande kassaservice via
lantbrevbärare.
12.6 Resultatbedömning
12.6.1 Resultat
Verksamhetsresultat
Post
Utvecklingen på den svenska marknaden har
både vad gäller antalet postoperatörer och volymen
försändelser varit fortsatt stabil under året.
Antalet postoperatörer har minskat något och
uppgick vid årsskiftet 2000/01 till 45 lokalpostföretag.
Post- och telestyrelsens (PTS) bedöm ning är emellertid att alla nuvarande tillståndshavare,
till skillnad mot tidigare, bedriver någon
form av verksamhet. Under 2000 har det skett
en fortsatt stabilisering av de lokalpostföretag
som är väletablerade på marknaden medan ett
antal verksamheter har avvecklats under ordnade
former.
Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en
särställning på den svenska postmarknaden p.g.a.
sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla
en samhällsomfattande posttjänst. Posten har
under året genomfört en mycket genomgripande
omorganisation av hela koncernen.
CityMail Group AB, som av de övriga postoperatörerna
är det i särklass största företaget,
har också genomgått en grundläggande
omstrukturering. CityMail Group AB:s tidigare
kärnverksamhet CityMail Sweden, med den
svenska utdelningsverksamheten, har sålts till ett
nytt bolag, CityMail Sweden AB. Det nya bolaget
ägs till 67 procent av det brittiska postverket,
Consignia, och till 33 procent av CityMail
Group AB. Med bl.a. ekonomiskt stöd av den
nye huvudägaren har CityMail Sweden AB expanderat
sin verksamhet i västra och södra Sverige
under året.
Utvecklingen under 2000 visar att av Posten
distribuerade volymer brev har ökat med ca 0,5
procent jämfört med förra året. CityMail Group
AB har däremot minskat sin volym. Minskningen
är troligtvis en följd av att CityMail Swedens
verksamhet i Göteborg och Malmö var nedlagd
under ett antal månader i mitten på året innan
verksamheten övergick till Citymail Sweden AB.
Posten har fortfarande över 95 procent av brevmarknaden
och CityMail ca 4,5 procent medan
övriga tillståndshavare tillsammans har mindre
än en halv procent av den totala brevmarknaden.
Brevmarknaden indelas traditionellt i enstaka
brev och sändningar. Enstaka brev är styckförsändelser
med olika format och vikt medan
sändningar består av minst 500 - 1 000 försändelser
av samma format och vikt. Sändningar är i de
flesta fall sorterade i postnummerordning och
avser dessutom utskick till mottagarkategorier
som t.ex. TV-innehavare eller kontohavare i en
bank. Av den totala brevmarknaden utgörs 40-45
procent av enstaka brev medan 55-60 procent
består av sändningar. Andelen privatbrev av den
totala brevmarknaden är ungefär 10 procent. Det
torde innebära att nära 80 procent av de enstaka
breven utgörs av företagspost.
CityMail Sweden AB utgör i praktiken den
enda konkurrenten till Posten på delmarknaden
för sändningar. Även om Posten och CityMail
Sweden AB konkurrerar om sändningar från hela
landet är konkurrensen i utdelningsledet geografiskt
begränsad till Stockholmsområdet, Göteborg
med sex kringliggande kommuner, Malmö
med 11 kringliggande kommuner samt Gotland,
genom anlitande av en entreprenör. Detta innebär
att närmare 40 procent av landets mottagare
omfattas. I övriga delar av landet är Posten i
princip den enda aktören. De lokalt och regionalt
verksamma postoperatörerna konkurrerar i
viss omfattning med Posten när det gäller lokala
och regionala sändningar. Enligt PTS bedömning
hade CityMail Sweden AB ca 19 procent av
marknaden för stora sändningar i storstadsområdena
under 2000. Överfört till hela marknaden
för sändningar skulle CityMail Sweden AB:s andel
för samma period vara ca 8 procent.
Posten är den enda aktören på marknaden
som har ett rikstäckande distributionsnät och
som därmed erbjuder postservice i hela landet.
Avseende riksdistribution av enstaka brev föreligger
i princip ingen konkurrens. Däremot råder
en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka
utgör ca 15 procent av all post. Konkurrensen
kommer dels från ett flertal förhållandevis små
postföretag som endast erbjuder lokal service,
dels från ett antal större lokalpostföretag som
bedriver verksamhet inom flera angränsande orter.
Det finns inga säkra uppgifter på hur stor del
av respektive lokal marknad som dessa företag
har. På några orter torde de emellertid ha varit
relativt framgångsrika och ha tillskansat sig en
betydande del av lokalposten inom sitt verksamhetsområde.
Eftersom lokalposten svarar för 15
procent av det totala antalet brev och det endast
är på ett mindre antal orter i landet som Posten
har konkurrens om lokalposten torde Posten totalt
sett ha förlorat mindre än 3 procent av lokalpostmarknaden
till konkurrenterna.
Prisutvecklingen
Posten har inte genomfört några höjningar av
portot för enstaka brev med undantag för tjänsten
ESS-brev VÄRDE. Prisökningen uppgår till
30 procent jämfört med föregående år. Enligt
Posten har höjningen skett till följd av att kostnaderna
för distributionen av denna typ av försändelser
har ökat kraftigt. Kostnadsökningen
beror på ett ökat krav på säkerhet till följd av att
antalet brottsliga tillgrepp mot värdetransporter
har ökat under de senaste åren.
Under året ökade priserna på Postens osorterade
och sorterade sändningstjänster med någon
procent. Även de prisjusteringar som CityMail
Sweden AB genomfört under året har medfört
prisökningar med 2-3 procent för den sorterade
sändningstjänsten.
Servicenivån
Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhandahålla
postservice till alla hushåll, företag och organisationer
fem dagar i veckan. Ett antal avlägset
belägna hushåll har inte daglig postutdelning
utan får sin post två till fyra dagar i veckan med
postväska. Antalet hushåll med begränsad postservice
uppgick till 1 153 vid årsskiftet
1999/2000 och har inte förändrats under året.
Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade
brev inom ramen för den samhällsomfattande
posttjänsten skall 85 procent av de brev som
lämnats in för befordran över natt komma fram i
tid och 97 procent skall komma fram inom tre
arbetsdagar. Mätningar utförda av Price Waterhouse
Coopers visar att 95 procent av de försändelser
som lämnats in för övernattbefordran
kom fram över natt och 99,8 procent inom tre
arbetsdagar. Motsvarande siffror för år 1999 var
94,7 procent respektive 99,8 procent.
I övrigt är PTS bedömning att Posten inte har
vidtagit några åtgärder beträffande brevdistributionen
som har gett generella effekter på servicenivån,
utan den anses vara minst lika hög som
förra året.
Klagomålshantering
De till PTS insända klagomålen har varit mycket
få under år 2000. De emottagna klagomål där
den missnöjda kunden inte har kontaktat operatören
i första hand har vidarebefordrats till respektive
operatör för åtgärd. De återstående klagomålen
har oftast berört frågor av principiell art
vilka föranleder en fördjupad utredning från PTS
sida.
Postoperatörerna skall enligt sina tillståndsvillkor
utforma rutiner för klagomålshanteringen.
Antalet klagomål och hur de har hanterats
skall årligen redovisas till PTS.
Postoperatörernas klagomålshantering skiljer
sig åt från operatör till operatör i förhållande till
verksamhetens omfattning och utdelningsområdets
storlek. De privata postoperatörernas klagomålsvolymer under år 2000 har varit mycket
små.
Posten har infört ett system för reklamationshantering
som innebär att kunderna kan vända
sig till en brevbärare eller ett postkontor eller
ringa kundtjänst, som är öppet dygnet runt, för
att framföra sina klagomål. Posten har redovisat
gentemot PTS genom att använda den standard
som utarbetats av det europeiska standardiseringsorganet
CEN. En sammanställning finns
redovisad i PTS rapport "Service och konkurrens
2001".
Grundläggande kassaservice
Enligt ett avtal om särskilda åtaganden mellan
staten och Posten AB (publ) (Posten) åtog sig
Posten att tillhandahålla daglig kassaservice, i
normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta
hushåll, företag och organisationer. Ett antal avlägset
belägna hushåll har emellertid inte haft
tillgång till daglig kassaservice. Vid årsskiftet
2000/01 uppgick antalet hushåll med tillgång till
kassaservice två till fyra dagar i veckan till 1 153
stycken. Antalet är oförändrat i förhållande till
föregående år.
Det totala antalet kassatransaktioner har
minskat kraftigt under de senaste 10 - 15 åren
och sjunker för närvarande med ca 14 procent
årligen. Den dominerande orsaken till detta är
att hushåll och företag väljer andra, billigare och
bekvämare former för sina transaktioner.
Enligt statistik från Posten har antalet kassatransaktioner
sjunkit från 190 miljoner år 1989
till under 90 miljoner år 1999, vilket innebär mer
än en halvering de senaste tio åren. Antalet kassatransaktioner
som utförs via lantbrevbärare har
sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15
åren. Antalet kassatransaktioner per avlämningsställe
skiftar över landet. I glest befolkade områden
görs det fler transaktioner per avlämningsställe
än i mer tätbefolkade regioner.
Genomsnittet för hela landet ligger för närvarande
runt en transaktion i månaden per avlämningsställe.
För att möta den vikande efterfrågan på kassatjänster
har Posten under åren omstrukturerat
sitt servicenät. Det totala antalet serviceställen
har minskat under året från 1 775 stycken år
1999 till 1 741 år 2000. Vid årsskiftet 2000/01
utgjordes 851 av Postens serviceställen av egna
postkontor, 523 av entreprenadlösningar, 256 av
försändelsekontor, där kassaservice inte erbjuds,
och resterande 111 av lantbrevbärarställen. Utöver
detta finns det ca 2 700 lantbrevbärare genom
vilka grundläggande kassaservice erbjuds.
De förändringar av nätet som skett under år
2000 har inte påverkat rikstäckningen av kassaservice.
De alternativa serviceställen som invånarna
hänvisats till bedöms av Post- och telestyrelsen
(PTS) finnas inom ett sådant avstånd att
kassaservicen betraktas som tillgänglig. På landsbygden
ersätts indragna serviceställen med lantbrevbäring,
vilket får bedömas som en förbätt-ring
av servicen.
För att närmare undersöka allmänhetens vanor
när det gäller att utföra sina kassatjänster
samt hur av Posten genomförda förändringar i
servicenätet upplevs har PTS låtit göra en telefonenkät
(Post- och telestyrelsen, Postens servicekassatjänst). Den genomfördes i januari 2001
och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1
100 svenskar i åldern 16 år och uppåt.
Undersökningen visar att drygt hälften
(55 procent) av de tillfrågade går till Posten åtminstone
en gång om året för att uträtta ett kassaärende
medan 43 procent aldrig går till Posten
av denna anledning. Av dem som över huvud taget
går till ett postkontor för att betala räkningar
eller ta ut pengar är det något färre än hälften
(47 procent) som gör det minst en gång i månaden
eller oftare. Även om denna fråga, som
ställts i år, inte är direkt jämförbar med tidigare
års kan ändå konstateras en klar ökning av antalet
tillfrågade som aldrig går till Posten för att
uträtta kassaärenden.
När det gäller frågan om på vilket sätt räkningar
vanligen betalas har antalet som gör detta
över post- eller bankgiro gradvis minskat från
85 procent år 1997 till 68 procent år 2001. Antalet
som betalar över disk på postkontor eller i
Post i butik har också minskat från 9 procent år
1997 till 3 procent år 2001. Värt att notera är att
medan giro- och över diskbetalningarna minskat
med tillsammans 23 procent mellan åren 1997
och 2001 har de som betalade sina räkningar via
Internet ökat från 2 procent år 1998 till
23 procent år 2001. Det är främst personer i åldersgruppen
30-44 år som använder datorer för
att betala sina räkningar. Bland de som betalar
sina räkningar över disk finns en större andel
bland de yngsta, 16-29 år.
Det absolut vanligaste sättet att ta ut kontanter
är via bankautomat. Drygt åtta av tio av de
tillfrågade gör detta. Uttag över disk mellan åren
1997 och 2000 har minskat från 14 procent till
6 procent för postkontor och Post i butik. Uttag
från ICA-konto har ökat från 2 procent mellan
åren 1997 och 2000 till 4 procent år 2001. Av de
som tar ut kontanter från bankautomater återfinns
större andelen bland dem mellan 16 och 44
år medan det bland överdiskkunder finns en
större andel av dem som är 60 år eller äldre.
Undersökningen visar också att över
70 procent är nöjda med både öppettiderna och
tillgängligheten, dvs. den tid det tar för att
komma till något av Postens serviceställen. Över
80 procent är dessutom nöjda med kassapersonalens
service.
PTS bedömning är att de förändringar som
Posten successivt genomfört till följd av den påtagligt
sjunkande efterfrågan på kassatjänster,
mätt i såväl antalet transaktioner som antalet besök
vid Postens serviceställen, inte har påverkat
tillgängligheten över lag och att servicenivån på
kassatjänsterna fortsatt uppfyller de uppställda
kraven.
12.6.2 Analys och slutsatser'
Post
Regeringens bedömning är att de åtgärder som
vidtagits på postområdet under året har bidragit
till att upprätthålla en stabil marknad med en väl
fungerande postdistribution som medfört att en
god postservice har funnits tillgänglig för alla enligt
de mål som uppställts i postlagen.
Vidare anser regeringen att de åtgärder som
vidtagits av Post- och telestyrelsen med syfte att
skapa tillgänglighet till posttjänster för personer
med funktionshinder har bidragit till att underlätta
för dessa personer att utnyttja posttjänsterna
och att kommunicera med omvärlden.
Grundläggande kassaservice
Regeringen bedömer att Posten AB (publ) (Pos-ten)
har uppfyllt åtagandena enligt avtalet med
staten. Därigenom har en god grundläggande
kassaservice upprätthållits i hela landet. Ersättningen
som har utgått till Posten under året har
bidragit till att trygga tillgången till denna kassaservice.
Regeringens bedömning är att de åtgärder
som Post- och telestyrelsen vidtagit i syfte att
underlätta för personer med funktionshinder att
utnyttja kassatjänster har bidragit till att upprätthålla
tillgängligheten för dessa personer.
12.9.3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice
Tabell 12.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2000 Utfall 200 000
2001 Anslag 200 000
2002 Förslag 400 000
2003 Beräknat 400 000
2004 Beräknat 400 000
För tillhandahållande av denna tjänst till den del
alternativ saknas och det inte är kommersiellt
motiverat att bedriva verksamhet erhåller Posten AB (publ) en ersättning om 400 miljoner kronor.
Staten ansvarar för att det skall finnas en
grundläggande kassaservice i hela landet som innebär
att alla har möjlighet att verkställa och ta
emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar
för den grundläggande kassaservicen framgår
för närvarande av 1 a § postlagen
(1993:1684).
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att statens ansvar för
en grundläggande kassaservice säkerställs genom
den verksamhet som Posten AB (publ) (Posten)
bedriver. Detta styrks också av att Post- och telestyrelsen,
som har till uppdrag att följa utvecklingen
av kassaservicen, gör bedömningen att en
acceptabel servicenivå upprätthållits under år
2000.
T.o.m. den 31 mars 2001 säkerställdes det
statliga ansvaret genom ett avtal med Posten.
Enligt avtalet åtog sig bolaget att erbjuda kassaservice
i hela landet. Ersättning har utgått till
Posten för att tillhandahålla kassaservice där alternativ
saknas och det inte är kommersiellt motiverat
att bedriva verksamheten. Ersättningen
fastställdes i samband med att riksdagen beslutade
om statsbudget för budgetperioden och är
200 miljoner kronor för 2001.
För närvarande har inget nytt avtal ingåtts
med Posten. Posten har dock framhållit att bolaget
avser att, i samma utsträckning som under
avtalsperioden, fortsätta tillhandahålla denna
tjänst under budgetåret 2001.
Enligt en promemoria om grundläggande kassaservice
som varit på remiss till den 20 augusti
2001 föreslås att det statliga ansvaret framöver
skall regleras i en ny särskild lag. Vidare föreslås
att det i denna lag också anges att kassaservicen
skall tillhandahållas genom Posten. Förslagen
och remissyttrandena bereds för närvarande i regeringskansliet.
Den ersättning som hittills utgått till Posten
har inte givit täckning för bolagets kostnader för
kassaserviceverksamheten, enligt tidigare nämnda
kriterier. För att Postens framtida kostnader
för kassaservicen inte skall ha en negativ inverkan
på, och på sikt äventyra, övriga delar av bolagets
verksamhet föreslår regeringen att ersättningen
till Posten höjs. Den årliga ersättningen till Posten bör fr.o.m. budgetåret 2002 höjas
med 200 miljoner kr till 400 miljoner kronor.
Tabell 12.9 Härledning av nivån 2002-2004
Tusental kronor
2002 2003 2004
Anslagsnivå 2001 200 000 200 000 200 000
Förändring till följd av:
Beslut 200 000 200 000 200 000
Överföring från andra anslag
m.m.
Summa förändring 20 0000 200 000 200 000
Förslag/beräknat anslag 400 000 400000 400 000