Posten i budgetpropositionen 2004/05




Budgetpropositionen
Inga nyheter om Posten

• Budgetpropositionen innehåller inga nyheter om Posten och postpolitiken.
  Den av regeringen tillsatta Lindh-utredningen (Post- och kassaserviceutredningen, Dir 2003:117) presenterade i maj sitt delbetänkande om betalservicen (SOU 2004:52). Detta är nu ute på remiss. Regeringen avser att lämna en proposition under 2005.
  Den andra delen av utredningen handlar om postservicen i övrigt. Slutbetänkande ska lämnas senast 3 januari 2005 och regeringen aviserar en proposition till riksdagen år 2006. I avvaktan på utredningen och remissrundorna passar regeringen i höstens budgetproposition och nöjer sig med att redovisa litet statistik från Post- och telestyrelsen, PTS.
  Vid årskiftet 2003/04 fanns det 33 registrerade postoperatörer i landet. Av dessa är det endast Posten och CityMail som är av någon betydelse. Posten har minskat sin marknadsandel med en procent medan CityMail ökat med motsvarande - men Posten har fortfarande 93 procent av den totala brevmarknaden och CityMail 7 procent.
  70 procent av brevvolymerna utgörs av sändningar och ca 27 procent av enstaka försändelser. PTS uppskattar CityMails andel av sändningarna till ca 10 procent.
  Kassatransaktionerna fortsätter att minska med 10-15 procent om året. I lantbrevbäringen har transaktionerna minskat med två tredjedelar under de senaste femton året - men fortfarande utförs ca 16.000 transaktioner varje arbetsdag i landet. I en enkät som PTS gjorde i januari i år svarade 39 procent av de tillfrågade att de besöker Posten eller Svensk Kassaservice minst en gång om året för att uträtta kassaärenden - och 61 procent att de aldrig gör det!
  Regeringen föreslår att Posten även nästa år ska få ersättning med 400 miljoner för att sköta den riksomfattande betalservicen.

Jan Åhman

  • Propositionstexten
  • Jag skrev om utredningsdirektiven för Lindh-utredningen i Facktuellt nr 6/2003 och delbetänkadet om betaltjänsterna i Facktuellt nr 3/2004.





    1 Förslag till riksdagsbeslut

    Regeringen föreslår att riksdagen

    21. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

    37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice ramanslag 400 000 000


    10.4 Mål
    Regeringens förslag: Målet för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

    Skälen för regeringens förslag:
    Det övergripande målet för politikområdet formulerades i samband med att politikområden infördes i statsbudgeten för 2001. Målet underställdes dock inte riksdagen för beslut, främst beroende på att det fanns mål beslutade av riksdagen för de verksamheter som inryms inom politikområdet.

    Det postpolitiska målet
    Det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilogram. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

    Målet för den grundläggande kassaservicen
    Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU01, rskr. 2001/02:125).


    10.5 Politikens inriktning

    Post
    Regeringens insatser på postområdet är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl fungerande postmarknad med effektiva posttjänster, tillgängliga för alla till en servicenivå som motsvarar användarnas behov. I oktober 2003 tillkallade regeringen en särskild utredare (dir. 2003:117) med uppdrag att se över hur postverksamhet bör regleras. Utredaren skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens utveckling. Utredaren skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 3 januari 2005. En proposition planeras till 2006.

    Grundläggande kassaservice
    Regeringens insatser på kassaserviceområdet syftar till att säkerställa att alla i hela landet kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

    Med anledning av den minskade efterfrågan på manuella kassaservicetransaktioner och de ökade kostnaderna som en följd av detta, tillsatte regeringen i oktober 2003 en särskild utredare (dir. 2003:117) med uppdrag att se över regleringen av den grundläggande kassaservicen. Utredaren skulle bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläggande kassaservice och ta ställning till om staten borde fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen. Utredningen överlämnade i maj 2004 sitt delbetänkande Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Betänkandet har remitterats. Regeringen avser att återkomma med en proposition under 2005.


    10.6 Insatser

    Post
    Regeringen förbereder under året deltagandet i Världspostföreningens (UPU) kongress, som hålls i september 2004. Under kongressen kommer världspostfördragen att revideras och val av kandidater till föreningens permanenta organ kommer att genomföras.
    PTS har under året säkrat tillgång till posttjänster för personer med funktionshinder. Exempel på sådana tjänster är befordran av blindskriftsförsändelser och utsträckt postservice via lantbrevbärare för äldre och funktionshindrade.

    Regeringen tillkallade i oktober 2003 en särskild utredare (Dir. 2003:117) med uppdrag att se över hur postverksamhet bör regleras. Utredaren skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens utveckling. Utredaren skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 3 januari 2005.

    Grundläggande kassaservice
    På uppdrag av regeringen redovisade PTS i oktober 2003 rapporten Grundläggande kassaservice i Sverige - en lägesbeskrivning och analys. Regeringen tillkallade samma månad en särskild utredare (Dir. 2003:117) med uppdrag att se över regleringen av den grundläggande kassaservicen. Utredaren skulle bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläggande kassaservice och utifrån bedömningen ta ställning till om staten borde fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen. Utredningen överlämnade i maj 2004 sitt delbetänkande Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Betänkandet har därefter remitterats. Regeringen avser att under 2005 återkomma med en proposition i frågan.


    10.7 Resultatbedömning

    Post
    Utvecklingen på den svenska postmarknaden har både vad gäller antalet postoperatörer och volymen adresserade försändelser sjunkit något under 2003 jämfört med tidigare år. Antalet postoperatörer uppgick vid årsskiftet 2003/2004 till 33. PTS bedömning är att alla nuvarande tillståndshavare, möjligtvis med något enstaka undantag, bedriver någon form av verksamhet. Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en särställning på den svenska postmarknaden p.g.a. sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst.

    Utvecklingen under 2003 visar att av Posten distribuerade volymer adresserade försändelser har minskat med två procent under året. CityMail Sweden AB (CityMail) har däremot ökat sin volym med tolv procent. Postens marknadsandel har minskat med knappt en procentenhet medan CityMails marknadsandel har ökat med motsvarande. Posten har 93 procent av den totala brevmarknaden, CityMail sju procent medan övriga tillståndshavare tillsammans har knappt en halv procent av den totala brevmarknaden. CityMail utgör i praktiken den enda konkurrenten till Posten på delmarknaden för sändningar. På hela postmarknaden uppgår de enstaka breven till drygt 27 procent medan drygt 70 procent består av storsändningar. PTS bedömning är att CityMails andel av den totala marknaden för storsändningar under 2003 var omkring tio procent.

    Posten är den enda aktören på marknaden som har ett rikstäckande distributionsnät och som därmed erbjuder postservice i hela landet. För riksdistribution av enstaka brev föreligger i princip ingen konkurrens. Däremot råder en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka utgör cirka 15 procent av all post i Sverige. Konkurrensen kommer dels från ett flertal förhållandevis små postföretag som endast erbjuder lokal service, dels från ett antal större lokalpostföretag som bedriver verksamhet inom flera angränsande orter.

    Den särskilda utredare (Dir. 2003:117) som i oktober 2003 tillsattes för att utreda hur postverksamhet bör regleras skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen på postområdet och bedöma om lagstiftningen och myndighetsansvarets utformning är ägnade att säkerställa att det postpolitiska målet nås.

    Posten har fr.o.m. den 1 januari 2003 höjt portot för enstaka brev. Portot för ett 20- gramsbrev höjdes från 5 kronor till 5,50 kronor och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till två kilogram, således omfattande de prisreglerade viktklasserna upp till 500 gram. PTS har granskat den genomförda prishöjningen och konstaterat att den skett i enlighet med gällande regler.

    På delmarknaden för sändningar har PTS i sin rapport Service och Konkurrens 2004 gjort bedömningen att prisnivån generellt sett över åren har sjunkit samtidigt som servicenivån och kvaliteten på tjänsterna har höjts. Prisutvecklingen har fortfarande varit mest gynnsam för kunder som använder tjänsten Ekonomibrev i allmänhet och sändningar till Stockholmsområdet i synnerhet, dvs. för de tjänster där Posten haft konkurrens från CityMail.
    Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhandahålla postservice till alla hushåll, företag och organisationer fem dagar i veckan. Ett antal avlägset belägna hushåll har inte daglig postutdelning utan får sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Antalet hushåll med begränsad postservice uppgick under 2002 till 1 187 hushåll enligt PTS.

    Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade brev inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten skall 85 procent av de brev som lämnats in för befordran över natt komma fram i tid och 97 procent skall komma fram inom tre arbetsdagar. Mätningar som utförts för 2003 visar att 95,7 procent av de försändelser som lämnats in för övernattbefordran kom fram enligt angivet villkor och 99,8 procent inom tre arbetsdagar.

    I övrigt är det PTS bedömning att Posten inte har vidtagit några åtgärder beträffande brevdistributionen som har gett generella effekter på servicenivån, utan den anses vara minst lika hög som under föregående år. De till PTS insända klagomålen har varit mycket få under 2003, både avseende Posten och de privata postoperatörerna.

    Grundläggande kassaservice
    Postens dotterbolag Svensk Kassaservice AB tillhandahåller i dag kassaservice i hela landet. Bolaget, som agerar ombud för ett antal banker, tillhandahåller kassaservice via kassaservicekontor i egen regi eller i partnerregi, samt genom lantbrevbäring. Detta sker i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organisationer. Omkring 5 400 hushåll runt om i landet fick under 2003 sin kassaservice via postväska. Av dessa hade 1 187 hushåll servicen begränsad till två till fyra dagar i veckan. Det totala antalet kassatransaktioner har minskat kraftigt under de senaste 15 åren och fortsätter att sjunka med cirka 15-20 procent årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner. Antalet kassatransaktioner som utförs via lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransaktioner per avlämningsställe skiftar över landet. I glest befolkade områden görs det fler transaktioner per avlämningsställe än i mer tätbefolkade regioner. I september 2003 uppskattade PTS antalet kassatransaktioner i lantbrevbäringen till färre än fyra miljoner för hela året.

    Med anledning av underskottet i verksamheten fattade Posten under 2003 ett beslut om att vidta åtgärder för att uppnå ett nollresultat i kassaserviceverksamheten 2005. De åtgärder som vidtas är bl.a. stängningar av kontor, personalneddragningar, prishöjningar och omförhandlade avtal om höjd ersättning från banker. Dessa åtgärder är enligt Posten endast en kortsiktig lösning och underskottet kommer trots allt att växa på grund av minskande intäkter i ett längre perspektiv.

    De förändringar som har genomförts i servicenätet under 2003 torde enligt PTS inte ha påverkat rikstäckningen av kassaservicen. En indragning eller flyttning av ett kontor påverkar visserligen tillgängligheten till kassaservicen för de närmast berörda med åtföljande olägenheter. PTS gör emellertid bedömningen att de alternativa serviceställen som invånarna i städerna hänvisas till finns inom ett sådant avstånd att kassaservicen betraktas som tillgänglig. På landsbygden ersätts indragna serviceställen med lantbrevbäring vilket betraktas som en förbättring från servicesynpunkt för flertalet berörda. PTS har liksom tidigare år låtit göra en telefonenkät för att närmare undersöka allmänhetens vanor när det gäller att utföra sina kassatjänster. Enkäten genomfördes i januari 2004 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 007 svenskar i åldern 16 år och uppåt. Undersökningen visar att 39 procent av de tillfrågade går till Svensk Kassaservice eller Posten åtminstone en gång om året för att uträtta ett kassaärende medan 61 procent svarar att de aldrig går till Posten eller Svensk Kassaservice av denna anledning. Liksom tidigare år kan det konstateras en klar ökning av antalet tillfrågade som aldrig går till Svensk Kassaservice eller Posten för att uträtta kassaärenden.