Budgetpropositionen om Posten Här följer en sammanställning av det regeringen skriver om Posten och postpolitiken i årets budgetproposition.   Propositionen innehåller inga nyheter. Regeringen utgår från den postlag som riksdagen antog i våras. Det innebär att Posten åläggs att på en avreglerad marknad sköta den samhällsomfattande posttjänsten utan att få någon kompensation för detta. Förhållandet är unikt i hela Europa.   Däremot kvarstår de 200 miljonerna i anslag för att sköta den rikstäckande kassa- och betaltjänsten. Jan Åhman Förslag till statsbudget för 1999 Kommunikationer ---------------------- Regeringen föreslår att riksdagen 16. bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget C2 Upphandling av samhällsåtaganden, under år 1999 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 200 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 6) -------------- 23. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning: C1 Post- och telestyrelsen ramanslag 147 391 --- C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice ramanslag 200 000 --------------------- 3 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Posten AB:s verksamhet har präglats av minskade brevvolymer och minskade kassatransaktioner vilket bl.a. beror på ökad konkurrens från andra operatörer samt på teknikutvecklingen. Posten AB:s brevvolym bedöms motsvara över 95 % av den totala. Förändringar Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) om vissa ändringar i postlagen som syftar till att på ett bättre sätt uppnå de postpoli-tiska målen och att anpassa lagstiftningen till ett nyligen beslutat EG-direktiv. Beslutet innebär utökade uppgifter för Post- och telestyrelsen (PTS) som får sektorsansvar även på postområ-det. Från och med den 1 januari 1997 krävs till-stånd från PTS för att bedriva postverksamhet (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34). Regeringen har tillsatt en utredning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning (dir. 1998:15). Mål Postpolitiska målet Enligt riksdagens beslut (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) skall det fin-nas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adres-serade försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dess-utom skall enstaka försändelser befordras till en-hetliga priser. Prioriteringar För SJ och Posten AB prioriteras åtgärder för att åstadkomma en positiv ekonomisk utveckling med en hög servicenivå. Tillståndet och utvecklingen inom utgiftsområdet Utvecklingen under år 1997 visar att Postens brevvolym sjunkit något jämfört med föregående år. CityMail har som följd av sin expansion i Göteborg och Malmö mer än fördubblat sin vo-lym vilket innebär att företaget har ca 3,5 % av totala marknaden. Övriga operatörer har, enligt Post- och telestyrelsens bedömning, tillsammans sannolikt mindre än 1 % av den totala brevvoly-men, medan Posten fortfarande torde ha över 95 %. ------------------------ De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet Telekommunikation, informationsteknik och post ------------- Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304). Den huvudsakliga förändringen är att tillstånd för att bedriva postverksamhet får förenas med tidsbegränsade villkor. Vidare bemyndigas regeringen att föreskriva ett pristak för posttjänster. Regeringen har, som en följd av Posten AB:s portohöjning år 1997 också föreskrivit ett nytt pristak för enstaka försändelser som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Detta ersätter den tidigare prisregleringen i avtal mellan staten och Posten AB. Samtidigt har statens krav i avtalet med Posten AB att erbjuda rabattfrimärken till privatpersoner slopats. Vidare har ett nytt krav förts in i postförordningen (1993:1709) som innebär att minst 85 % av brev som lämnats in för övernattbefordran skall delas ut senast följande arbetsdag och 97 % senast tre dagar efter inlämnande. --------------------- Effekter av de statliga insatserna Målen för telekommunikation, informationsteknik och post --------------- Ett vägledande utslag från Konkurrensverket angående Posten AB:s möjligheter att priskon-kurrera lokalt kombinerat med portohöjningen år 1997 har enligt PTS underlättat för de nya operatörerna att få fotfäste på marknaden. PTS bedömer att utglesningen av Posten AB:s kontorsnät i mycket begränsad omfattning på-verkar rikstäckningen. PTS genomförde i samarbete med Konsumentverket och Glesbygdsverket en undersökning vars resultat pekar på att servicenivån i brevdistributionen kan antas vara lika god som föregående år. Undersökningen omfattade drygt 6 700 försändelser och resultatet visade att 97 % av dessa kom fram över natten. Enligt det avtal som gällde till den 30 juni 1998 mellan staten och Posten AB fick antalet hushåll som saknar daglig postservice inte öka. Enligt Posten AB är denna nivå i princip oförändrad och enligt PTS finns det inga andra omständigheter som pekar på att antalet skulle ha ökat under år 1997. ---------------- Regeringens slutsatser Posten AB:s minskade brevvolymer och minskade kassatransaktioner i kombination med den tekniska utvecklingen kan innebära att verksamheten behöver omstruktureras. I övrigt avvaktar regeringen resultatet av utredningen om statens ansvar för den grundläggande betaltjäns-ten och kontantförsörjningen (dir. 1998:15). 6 Post- och telekommunikation samt informationsteknik 6.1 Omfattning och utgiftsutveckling 6.1 Omfattning och utgiftsutveckling Verksamhetsområdet omfattar post- och tele-kommunikation samt informationsteknik. Post-och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet inom post- och teleområdet. Myndighetens uppgift är att utöva tillsyn över operatörerna på post och telemarknaderna. Antalet anställda uppgår till ca 160 personer. Utgiftsutvecklingen Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall PTS har i allt väsentligt uppfyllt verksamhetsmålen. Ett undantag är målet för handläggningstiden för tillståndsärenden på postområdet. Den långa handläggningstiden beror på den oväntat stora tillströmningen av postoperatörer. PTS ut-gifter hänförliga till anslag under utgiftsområ-de 22 har varit mindre än tilldelade anslag. Förändringar Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen (1993:1684). Dessa syftar dels till att på ett bättre sätt uppnå de postpolitiska målen, dels till att an-passa lagstiftningen till ett nyligen beslutat EG-direktiv (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304). Det innebär bl.a. att det tidi- gare begreppet grundläggande postservice i postlagen ändrats till samhällsomfattande posttjänst. Förslagen i propositionen innebär ut-ökade uppgifter för PTS. Bland annat får myn-digheten sektorsansvar även inom postområdet. --------------------- 6.3 Utvecklingen på postmarknaden Fram till den 1 januari 1993 hade Postverket ensamrätt på befordran av brev. Den 1 mars 1994 bolagiserades Postverket och blev Posten AB (Posten) samtidigt som postlagen (1993:1684) trädde i kraft. I postlagen klargjordes att det blev fritt att starta postverksamhet under förutsätt-ning att det anmäldes till Post- och telestyrelsen (PTS) som utsetts till tillsynsmyndighet inom postområdet.   Från och med den 1 januari 1997 krävs det till-stånd från PTS för att få bedriva postverksamhet (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34). Vid införandet av tillståndskravet fanns det 12 anmälda operatörer i landet. Under år 1997 har ett stort antal nya företag sökt till-stånd. Den portohöjning för s.k. enstycksför-sändelser som Posten genomförde den 1 mars 1997 samt ett vägledande utslag från Konkur-rensverket rörande Postens möjligheter att pris-konkurrera lokalt, har tillsammans troligen haft en avgörande betydelse för viljan att etablera sig i branschen.   I december 1997 hade drygt 100 företag fått tillstånd och sedan dess har något fler tillstånd återkallats än det utfärdats nya. Av de 83 företag som för närvarande har tillstånd bedömer PTS att drygt 70 verkligen bedriver någon verksam-het. Utvecklingen under år 1997 visar att av Posten distribuerade volymer sjunkit något jämfört med föregående år (från ca 3 360 miljoner försändel-ser år 1996 till 3 310 miljoner försändelser år 1997). En bidragande orsak till detta torde vara Postens portohöjning under år 1997. Det finns därför anledning att anta att minskningen i första hand drabbat just enstaka försändelser, medan den totala volymen brev i storsändningar t.o.m. kan ha ökat. Tendensen är att kontorsposten minskar medan marknadskommunikationen ökar.   CityMail har bl.a. tack vare sin expansion till Göteborg och Malmö mer än fördubblat sina volymer (från 55,5 miljoner försändelser till 123,7 miljoner försändelser) och ökat sin andel av den totala marknaden från ca 1,5 % till ca 3,5 %. CityMail är fortfarande endast verksamma på marknaden för industriellt försorterade brev. I juni 1998 introducerades företaget på börsen. SDR Gruppen (f.d. Svenska Direktreklam AB) och övriga operatörer har sannolikt tillsammans mindre än 1 % av den totala brevvolymen, me-dan Posten fortfarande torde ha över 95 %. Av den totala brevmarknaden utgörs knappt 50 % av enstaka brev (enstycksförsändelser) och drygt 50 % av storsändningar. Privatbrevens an-del av den totala brevmarknaden brukar anges till drygt 10 % vilket innebär att knappt 80 % av en-stycksförsändelserna utgörs av kontorspost.   På delmarknaden för industriellt försorterade brev har Posten en huvudsaklig konkurrent, CityMail. Konkurrensen mellan företagen är begränsad till utdelning i Storstockholm, Göteborg och Malmö och omfattar närmare 30 % av landets hushåll. I övriga delar av landet är Posten i princip den enda aktören. PTS bedömer att CityMail under år 1997 kan ha haft 20-25 % och Posten 75-80 % av delmarknaden i storstadsom-rådena. Omräknat till hela delmarknaden för in-dustriellt försorterade brev motsvarar CityMails marknadsandel för år 1997 ca 7 %.   Delmarknaden enstaka brev delas lämpligen upp i riksbrev och lokalbrev. Posten är den enda aktören på marknaden som erbjuder rikstäckande postservice. Enligt uppgift är ca 85 % av all post "riksbrev". I denna mängd ingår också stora sändningar. Brev som lämnas in för att delas ut på samma ort betecknas som "lokalbrev" och ut-gör ca 15 % av all post. Nästan alla lokalbrev tor-de vara enstycksförsändelser och bör inte förväxlas med lokalt inlämnade sändningar, även om dessa i något fall också kan utgöras av lokalbrev. Av de ca 70 verksamma postföretagen som vuxit fram, främst under år 1997, är de flesta mycket små och lokala. Dessa företag distribue-rar vanligtvis mellan 150 till 700 brev vardera per dag. Ett 10-tal lokalpostföretag är något större med en daglig volym om 1 000-2 500 brev var. De tre-fyra största lokalpostföretagen, av vilka ett par kan sägas ha regional täckning, distribuerar upp till 5 000 brev dagligen.   Det finns inga säkra uppgifter om hur stor del av respektive lokal marknad dessa nya företag har. På några orter har de varit förhållandevis framgångsrika. Totalt sett torde Postens mark-nadsandel ändå vara över 99 % av delmarknaden för enstaka brev.   Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) varigenom det fastställts vad statens krav för den samhällsomfattande posttjänsten skall omfatta och hur dessa skall säkerställas för att de postpolitiska målen skall uppnås. Dessutom anpassades lagen till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna. I regeringens proposition redovisas att regeringen under våren 1998 tillsatt en utred-ning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning (Fi 1998:04). Utredningen skall vara slutförd senast den 31 december 1998.   Den huvudsakliga förändringen enligt riksdagens beslut är att tillstånd för att bedriva post-verksamhet får förenas med tidsbegränsade villkor, vilket tidigare inte varit möjligt. PTS, som ansvarar för tillståndsgivning, har nu även ansvar för precisering av villkor för respektive postope-ratör. Villkoren kan t.ex. innefatta en skyldighet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst, att på ett visst sätt uppfylla krav på tillförlitlighet och integritetsskydd, att ta hänsyn till handikappades behov av posttjänster eller att beakta totalförsvarets behov under höjd bered-skap. I postlagen har vidare införts ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte får överstiga vissa nivåer. Regeringen har i förordning också föreskrivit ett pristak för enstaka försändelser som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Detta ersätter den tidigare prisregleringen i avtal mellan staten och Posten. Samtidigt har statens tidigare krav i avtalet på att Posten måste erbjuda rabattfrimärken till privatpersoner slopats. Förändringar av servicenivån i post- och kassaservice PTS har i sin rapport Service och konkurrens från februari 1998 lämnat en redovisning till re-geringen om 1997 års förändringar av serviceni-vån samt konkurrenssituationen i landet. Postservice Enligt det avtal som var gällande t.o.m. den 30 juni 1998 mellan staten och posten skulle fö-retaget tillhandahålla daglig service, i normalfallet fem dagar i veckan, för alla fasta hushåll, företag och organisationer. Ett antal avlägset belägna hushåll, företrädesvis i skärgårdarna och i fjällvärlden, hade inte daglig postutdelning. Dessa fick i stället sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Enligt avtalet fick inte antalet hushåll som saknar daglig postservice öka. Vid utgången av år 1996 var antalet hushåll som sak-nar daglig postservice 1 209 st. Enligt Posten är denna nivå i princip oförändrad och enligt PTS finns det inga andra omständigheter som pekar på att antalet skulle ha ökat under år 1997. Från den 1 juli 1998 har Postens tillstånd förenats med villkor. Dessa villkor omfattar i huvudsak de krav som ställdes på Posten i det tidigare avtalet. Ett internationellt mått på servicenivån är hur stor andel av de brev som postats för utdelning nästa vardag som verkligen kommer fram inom ett dygn. Under år 1997 har Posten förbättrat sitt system för att mäta denna kvalitet i brevbeford-ran. PTS har tagit del av systemets uppbyggnad och funnit det tillförlitligt. De servicemått som Posten redovisat bekräftas också av en undersökning som PTS genomfört tillsammans med Konsumentverket och Glesbygdsverket, Konsumentverkets rapport 1998:1 Brevbefordran in-om Sverige. Undersökningen omfattade drygt 6 700 försändelser varav 97 % kom fram över natten.   Enligt den information som PTS har kunnat inhämta under år 1997 har inte Posten vidtagit några åtgärder i övrigt beträffande brevdistribu-tionen som har gett några generella effekter på servicenivån, utan den får anses vara åtminstone lika hög som föregående år. Kassaservice Enligt nu gällande avtal mellan staten och Posten skall kassaservice tillhandahållas fem dagar i veckan. Kassatjänsterna utförs dels vid Postens fasta kassaställen (Postkontor, Post i butik etc.) och dels av lantbrevbärarna. Den genomgående trenden de senaste tio åren har varit att antalet kassatransaktioner minskat. Antalet transaktio-ner har under denna period halverats och minsk-ningen fortsätter med en takt av ca 7-8 % om året. Den helt dominerande orsaken till detta är att hushållen och företagen väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner. För att möta den vikande efterfrågan på kassatjänster har Posten de senaste åren omstrukturerat sitt servicenät. De förändringar som genomförts under år 1997 har främst bestått av övergång från postkontor till annan serviceform (t.ex. Post i butik), samt en viss utglesning av kontorsnätet i större städer med förorter. Enligt PTS bedömning påverkar denna typ av föränd-ring i mycket begränsad omfattning "rikstäckningen". PTS menar vidare att en indragning eller flyttning av ett kontor i en större stad visserligen påverkar tillgängligheten till kas-saservicen för de närmast berörda, men att de al- ternativ som dessa hänvisas till finns inom ett från rikstäckningssynpunkt acceptabelt avstånd. Enligt avtalet mellan staten och Posten bör antalet hushåll som saknar daglig kassaservice inte öka. I slutet av år 1996 var antalet hushåll utan fem dagars service 1 630. Antalet har de se-naste åren minskat något, huvudsakligen beroen-de på utflyttning från glesbefolkade områden. Enligt PTS bedömning har antalet inte ökat un-der år 1997.   För att närmare undersöka allmänhetens vanor när det gäller kassaärenden samt hur av Posten genomförda förändringar i servicenätet upplevs har TEMO på uppdrag av PTS gjort en telefo-nenkät. Den genomfördes i februari 1998 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 000 svenskar i åldern 15 år och uppåt. Undersökningen visar bl.a. att över 80 % av de tillfrågade utnyttjar post- eller bankgiro för att betala sina räkningar, medan under 10 % betalar sina räkningar "över-disk" hos Posten. En försiktig slutsats av undersökningen är, enligt PTS, att de förändringar som genomförts i Postens servicenät försämrar servicenivån för dem som bor i närheten av de servicepunkter som läggs ner eller flyttas. Förändringarna är nödvändiga för att begränsa effekterna av den sjunkande efterfrågan på kassatjänster. Det är emellertid ett förhållandevis begränsat antal hus-håll som berörs och de alternativ som erbjuds in-nebär ändå en acceptabel servicenivå. Anslag för budgetåret 1999 C1 Post- och telestyrelsen Utgift Verksamheten inom PTS finansieras med avgif-ter som inlevereras på särskild inkomsttitel med undantag för förvaltningskostnader för verksamheterna samhällsåtaganden och totalförsvar. Anslaget C1 Post- och telestyrelsen, är bruttofinansierat på statsbudgetens utgiftssida. Avgifter tas ut från dem som berörs av myn-dighetens verksamhet. Sådana offentligrättsliga avgifter får inte disponeras av myndigheten. Även förvaltningskostnader för verksamheterna Totalförsvar samt samhällsåtaganden finansieras från detta anslag. Denna del av anslaget finansie-ras dock inte med avgifter. En jämförelse mellan utfall och budget visar på ett anslagssparande om 26 968 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen är en korrigering av den tidigare justeringen som genomför-des av anslagen 1998 när sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd-rades (se bilaga 1, avsnitt 4). I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-stående: Beräkning av anslaget för år 1999 Regeringens överväganden Resultatinformation Myndigheten beräknar att de årliga avgiftsintäk-terna skall motsvara den årliga självkostnaden år 2001. Detta skall i första hand uppnås genom av-giftsändringar åren 1998 och 1999 och innebär att PTS inleverans mot inkomsttitel år 1999 kommer att underskrida begärt förvaltningsan-slag enligt regeringsbeslut (K96/4207/1). Beräk-nad inleverans till inkomsttitel för år 1999 upp-går till 113 300 000 kronor. De samhälls-åtaganden som upphandlas (handikapp, totalför-svar till viss del) finansieras med medel från statsbudgeten.   På tele- och radioområdet har samtliga mål uppfyllts. Ett av verksamhetsmålen på postom-rådet har inte uppfyllts – den genomsnittliga handläggningstiden för tillståndsärenden har va-rit för lång. Detta beror främst på den oväntat stora tillströmningen av postoperatörer. Det utgående anslagssparandet om 26 968 000 kronor från budgetåret 1997 disponeras av myn-digheten. Slutsatser PTS har i stort sett uppfyllt verksamhetsmålen. Regeringen anser att anslagssparandet om 26 968 000 kronor även fortsättningsvis dispone-ras av myndigheten och bl.a. bör utnyttjas för myndighetens åtgärder beträffande myndighe-tens eget datorstöd inför skiftet till år 2000. Åt-gärder och verksamhet inom ramen för sektor-sansvaret kommer att krävas på grund av den ökade komplexiteten på post- och telemarkna-derna. Ordförandeskapet ställer också ökade krav på verksamheten i form av kompetensut-veckling och resursförstärkning. Myndigheten beräknar att de årliga avgiftsintäkterna bör mot-svara självkostnaden år 2001. C2 Upphandling av samhällsåtaganden Utgift Anslaget används till att trygga funktionshindrades behov av effektiva telekommunikationer och posttjänster genom upphandling. En jämförelse mellan budget och utfall visar på ett anslagsspa-rande om 68 535 000 kronor. Från äldre anslaget D2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden finns en ingående reservation om 9 964 000 kro-nor. Handikappåtgärderna är relaterade till vo-lym, dvs. antalet funktionshindrade som är i be-hov av tjänsten samt utnyttjandegraden. Detta innebär svårigheter att i förhand skatta utfallet. I anslagsberäkningen finns därför inlagd en reservation för eventuell volymökning. Kostnaderna för förmedling av texttelefoni och blindskriftsförsändelser är också beroende av antalet personer som har behov av åtgärderna. Eftersom tjänsterna upphandlas är utbetalningstillfällena ojämna. Regeringens överväganden Resultatinformation Ett flertal tjänster har upphandlats och drivs en-ligt avtal, bl.a. nummerupplysning för synskada-de, befordran av blindskriftsförsändelser mellan synskadade och från institutioner, utsträckt lant-brevbärarservice för äldre och handikappade samt drift av en databas med samhällsinformation för personer med funktionshinder. För närvarande pågår försöksverksamhet med teckentolkning via bildtelefoni. Tjänsten är mycket efterfrågad och kommer efter upphand-ling att permanentas. Regeringens bedömning är att den ingående reservationen och anslagsspa-randet kommer att behövas för att finansiera blindskriftsförsändelser samt utsträckt lantbrev-bärarservice. Vidare behöver den fortsatta för-söksverksamheten med bildtelefoni finansieras. En del av anslagssparandet beror på att utbetal-ningar kommer att ske under år 1998. Slutsatser Regeringen anser det vara av största vikt att de tjänster som PTS upphandlar för funktionshind-rade personer säkras. Uppkommet anslagsspa-rande och utgående reservation bör användas till finansiering av blindskriftsförsändelser, utsträckt lantbrevbärarservice samt fortsatt försöksverk-samhet med bildtelefoni. C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice Utgift Tusental kronor 1997 Utfall 200 000 1998 Anslag 200 000 Utgiftsprognos 200 000 1999 Förslag 200 000 2000 Beräknat 200 000 2001 Beräknat 200 000 Anslaget används till att trygga den rikstäckande betalnings- och kassaservicen. En tolftedel av anslaget utbetalas månatligen till Posten AB (publ). En jämförelse mellan budget och utfall visar att det inte finns något anslagssparande. Regeringens överväganden Resultatinformation Den grundläggande kassaservicen skulle enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) från och med den 1 januari 1998 upphandlas av Post- och tele-styrelsen. Upphandlingen skulle omfatta den olönsamma delen av kassaservicen, dvs. den del till vilken alternativ kassaservice saknas och som inte är kommersiellt motiverad. Med anledning av att regeringen under våren 1998 avsåg att pre-sentera ytterligare förslag till ändringar på postområdet, har riksdagen genom beslut (prop. 1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104) upphävt det tidigare beslutet. I proposition 1997/98:127 Statens ansvar på postområdet gör regeringen bedömningen att, mot bakgrund av att marknaden för betaltjänster genomgått betydande förändringar under senare år, statens ansvar för området bör ses över. Rege-ringen har därför, den 12 mars 1998, beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att utreda sta-tens ansvar för den grundläggande betaltjänsten och kontantförsörjningen (Fi 1998:04). Ett avtal mellan staten och Posten AB (publ) gäller till och med den 31 december 1999 där den tidigare ordningen med ersättning till Posten AB (publ) för den rikstäckande kassaservicen bibehållits. Slutsatser Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över statens ansvar för den grundläggande betaltjänsten och kontantförsörjningen. Den nu-varande ordningen med ersättning till Posten AB (publ) bör tills vidare bibehållas i väntan på re-sultatet av utredningen. Ersättningen till Posten AB (publ) bibehålls på nuvarande nivå.