Klubb Årsta postterminal
§ 11 - 15 |
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.
Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår. Om arbetsgivaren fattat ett sådant beslut ska bestämmelsen i 2a § semesterlagen inte gälla.
Lokalt avtal kan träffas om avsteg från bestämmelserna i denna paragraf i fråga om beräkning av semester vid oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) och vid ändrad sysselsättningsgrad samt om beräkning av semesterlön och semesterersättning. För arbetsområden med oregelbunden arbetsstidsförläggning kan lokalt avtal träffas om beräkning av semester för timme i stället för dag.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Semesterår För månadsavlönade arbetstagare sammanfaller intjänandeår och semesterår och utgörs av kalenderår.
Semester för timavlönade arbetstagare
Semesterlönegrundande frånvaro
Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande ledighet utan lön kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning utbetalas.
Semesterförläggning Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag. Vid utläggningen av fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden kan utläggningen ske under hela perioden 1 juni-31 augusti.
Kommentar:
|
Mom 2 Semesterns längd
Årssemestern är
- 25 dagar - om inte annat anges nedan
- 28 dagar - för arbetstagare, som har frihet beträffande arbetstidens förläggning och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen
- 30 dagar - för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen.
Överenskommelse kan träffas med arbetstagare i annat fall om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Lokalt avtal kan även träffas om att arbetstagare ska ha rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Övergångsbestämmelse
Arbetstagare, som har längre semester än som följer av allmänna villkorsavtalet till följd av tidigare statlig anställning, har inte rätt till övertidsgottgörelse om månadslönen uppgår till 31.100 kronor eller mer (29.700 kronor eller mer för arbetstagare som 1995-06-30 har minst den lönen).
|
Kommentar |
|
Postcentralt tilläggsavtal Arbetstagare som den 30 juni 1995 var anställd i bolag, som omfattades av Postens bolagsavtal behåller den längre semester som uppnåtts semesteråret 1995 så länge den är förmånligare än en tillämpning av mom 2. Överenskommelse som träffas om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation gäller för ett semesterår i taget och kan skriftligen av endera parten sägas upp två månader före semesterårets slut.
|
Mom 3 Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.
Semestertillägg utgörs av
- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag
- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semestertillägg och som har betalats ut under ett år närmast före semesteråret.
Årssemester vid Procenttal intjänandeårets början 25 12,00 28 13,44 30 14,40
|
Postcentralt tilläggsavtal En arbetstagare som får partiellt sjukbidrag/partiell förtidspension jämställs med en partiellt ledig arbetstagare vid beräkning av sernesterlönen.För arbetstagare som kvarstår på PA-91 och som har partiellt sjukbidrag/partiell förtidspension skall dock sjukavdrag och samordningsavdrag fortsätta att göras på vanligt sätt. |
Till summan av rörliga lönedelar enligt ovan ska för varje kalenderdag (helt eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.
Om beräkning enligt föregående stycke ger ett mindre rimligt resultat får arbetsgivaren, efter samråd med berörd arbetstagarorganisation, bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för arbetstagare med motsvarande arbete utan semesterlönegrundande frånvaro.
Mom 4 Utbetalning av semesterlön
Det semestertillägg, som beräknas på den aktuella månadslönen, betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad.
Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag
För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Mom 6 Avräkning
Om arbetstagaren under semesteråret. fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.
Detta moment gäller endast i det fall sammanfallande intjänandeår och semesterår tillämpas.
Anmärkning. Ifråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeår och semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen (29 §). Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om förskottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön.
Mom 7 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Vid utbetalning av bonus är semestertillägg inkluderat i bonusbeloppet.
|
Mom 8 Sparande av semester
Mom 8.1 Antal sparade semesterdagar
Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.
|
Postcentralt tilläggsavtal Medarbetare som den 31 december 2010 hade fler än 25 dagars sparad semester har rätt att fortsätta ha dessa semesterdagar sparade. Medarbetaren har dock inte rätt att spara ytterligare semesterdagar förrän han eller hon har färre än 25 dagar sparad semester.
|
Mom 8.2 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.
Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete
Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet
bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till
nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren).
Beräkningen görs enligt följande:
Antal arbetsdagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar
5
= antalet nettosemesterdagar
(Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstidsschema.)
Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.
Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
|
Postcentralt tilläggsavtal
För heltidstjänstgörande arbetstagare vars arbetstid är förlagd så att arbetstagaren arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka gäller reglerna i 11 § 9 mom i tillämpliga delar. Om semesterledigheten för hel- och deltidstjänstgörande omfattar minst 19 dagar tillämpas reglerna i Semesterlagens 9 § om rätt till ledighet under veckoslut omedelbart före och omedelbart efter semesterledigheten. Postlokalt avtal får träffas om andra grunder för beräkning av semestern under förutsättning att semestern förläggs så att den i möjligaste mån medför ledighet under lika lång sammanlagd arbetstid som om arbetet varit förlagt till fem vardagar varje vecka.
|
Mom 10 Ändrad sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semestertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättningsgraderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.
Lokalt avtal kan träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjukledighet som varat mer än 1 år eller med partiellt sjukbidrag/sjukpension.
Mom 11 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
Mom 1 Rätten till sjuklön
Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf.
Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetsdag blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.
Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.
Mom 3 Försäkran och intyg
Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning. arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom.
Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 4 Sjuklönens storlek
Mom 4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per
sjukperiod
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag
- för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden
månadslönen x 12
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
- fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden
20 % x månadslönen x 12
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder.
Anmärkningar
1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning
på den tidigare sjukperioden.
3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Postcentralt tilläggsavtal Sjukavdraget beräknas per timme enligt formlerna i branschavtalet och med utgångspunkt i den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Avdrag med 100 % görs för det antal timmar som motsvarar en femtedel av den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Därefter görs avdrag med 20 % för resterande timmar i sjuklöneperioden. Om frånvaron under karensdagen inte omfattar hela arbetsdagen görs avdrag för karensdagen för det antal timmar och minuter som motsvarar nedan angiven andel av hel frånvaro.
|
Mom 4.2 Sjukdom from 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
* För arbetstagare med månadslön om högst
7,5 x basbelopp (prisbasbeloppet)
12
90 % x månadslönen x 12
365
* För arbetstagare med månadslön över
7,5 x basbeloppet>
12
90 % x (7,5 x basbeloppet)/365 + 10 % x ((månadslönen x 12) - (7,5 x basbeloppet))/365
Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder.
Postcentral tilläggsavtal SJUKAVDRAG FR O M DAG 91 AV SJUKFRÅNVARO FÖR ARBETSTAGARE SOM KVARSTÅR PÅ PA-91 För arbetstagare som på grund av sjukfrånvaro eller delpension vid årsskiftet 1995/1996 kvarstår på Postens tillämpningsavtal till PA -91 skall fr o m dag 91 av sjukfrånvaro göras sjukavdrag enligt följande. Fr o m den 1:a i den kalendermånad då övergång sker till ITP-P tillämpas branschavtalets regler. För varje kalenderdag under sjukfrånvaron görs sjukavdrag med
20% x (månadslön x 12)/365 + 80% x (månadslön x 12)/365 Om här avsedd arbetstagare uppbär förtidspension/sjukbidrag skall samordning ske mellan lönen och förtidspensionen/sjukbidraget. Avdrag görs enligt följande.
a) 10 % av sjuklönen beräknad per dag plus Samordning får bara ske om arbetstagaren har lön för den tid han uppbär förtidspension/sjukbidrag. Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande sjukfrånvarons omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden. Om arbetstagaren får sjukbidrag eller förtidspension på grund av arbetsskada och därför får livränta, görs helt löneavdrag. Vid partiellt sjukbidrag/förtidspension görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.
1. Sjukfrånvaro dag 1-14 En timavlönad arbetstagare som uppfyller förutsättningarna för rätt till sjuklön enligt Lagen om sjuklön har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden med nedan angiven del av den lön och de lönetillägg som arbetstagaren gått miste om till följd av sjukdomen:
Om arbetstagaren enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön med 80 % under hela sjuklöneperioden betalas sjuklön enligt vad som gäller för kalenderdag 2- 14. 2. Sjukfrånvaro dag 15-90 En timavlönad arbetstagare kan erhålla sjuklön under dag 15-90 vid sjukfrånvaro under förutsättning att arbetstagaren
Sjuklön utbetalas t o m 90:e dagen vid sjukfrånvaro av följande skäl:
Sjuklönen är 10 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under de närmast före sjukfrånvaron förflutna sex hela kalendermånaderna. I inkomsten inräknas lön och lönetillägg med undantag av övertidsersättning. Dagsinkomsten erhålls genom att den sammanräknade inkomsten divideras med antalet kalenderdagar under sexmånadersperioden eller den kortare tid som anställningen omfattat. Frånvarodag som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande inräknas inte i dagantalet. Arbetstagarens kostnader för läkarvård i samband med skada etc enligt ovan ersätts enligt tilläggsavtalet till § 12 om ersättning för läkarvård, läkemedel m m. |
Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmåga har förelegat 90 kalenderdagar i följd.
Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbetstagren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när arbetstagaren varit oförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden.
När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön.
Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod (mom 4.1 ovan).
Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande.
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:
För varje timme av frånvaro görs avdrag med
månadslönen x 12
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
Fr o m den 15: e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2.
Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön
Mom 7.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med
månadslönen x 12
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
Mom 7.2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med
månadslönen x 12
365
Om frånvaron omfattar hel kalendermånad görs löneavdrag med hela månadslönen.
Mom 8 Begreppet månadslön
Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med löneutrymmet enligt branschavtalet för resp. kalenderår.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna.
Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler
Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om arbetstagaren på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då tjänstemannen har rätt till sjuklön, ska sjuklönen inte beräknas enligt mom 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan,
Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Orn arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön from 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta
Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren
- ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft eller
- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilse ledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.
Postcentralt tilläggsavtal ERSÄTTNING FÖR LÄKARVÅRD, LÄKEMEDEL M M 1. Läkarvård (motsv) Kostnader för läkarvård ersätts med högst 95 kronor per behandlingstillfälle. .Med läkarvård avses behandling av person som är behörig att utöva läkaryrket samt läkararvode för intyg som arbetsgivaren kräver. Motsvarande ersättning utbetalas vid psykologbehandling (legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykiater) efter remiss av läkare samt vid oralkirurgisk tandvårdsbehandling vid sjukhus eller vid odontologisk fakultet. 2. Annan sjukvårdande behandling Annan sjukvårdande behandling i offentlig vård eller av enskild vårdgivare som tillämpar av regeringen fastställd taxa ersätts med högst 55 kronor per behandlingstillfälle. 3. Sjukhusvård En arbetstagare har rätt till ersättning för sjukhusvård med högst 70 kronor för varje vårddag. 4. Läkemedel Kostnaderna för sådana receptbelagda läkemedel som enligt lag omfattas av högkostnadsskydd ersätts av arbetsgivaren. 5. Undantag När en arbetstagare beviljas hel tjänstledighet enligt 14 § 2 mom gäller att arbetstagaren är undantagen från reglerna om sjukvårdsförmåner under tjänstledigheten om denna är längre än en kalendermånad. Undantaget gäller fr o m den dag tjänstledigheten påbörjas. 6. Ersättning enligt andra grunder Arbetsgivaren kan medge ersättning för vård enligt andra grunder. |
Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.
För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med antingen hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas
- vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 löneavdrag beräknat per dag enligt nedan.
För varje dag (inklusive arbetsfria dagar) görs löneavdrag per dag enligt följande.
* För arbetstagare med månadslön om högst
10 x basbelopp (prisbasbeloppet)
12
90 % x månadslönen x 12
365
* För arbetstagare med månadslön över10 x basbeloppet>
12
90 % x (10 x basbeloppet)/365 + 10 % x ((månadslönen x 12) - (10 x basbeloppet))/365
- vid tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning, tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av belopp enligt ovan.
Ersättning utgår för högst två sådana trettiodagarsperioder.
Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt lagen om allmän försäkring skall ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån.
Ifråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelserna i 14 mom 3 om avdrag vid ledighet.
Efter två års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst tre trettiodagarsperioder.
Efter tre års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst fyra trettiodagarsperioder.
Efter fyra års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst fem trettiodagarsperioder.
Efter fem års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst sex trettiodagarsperioder.
Postcentralt tilläggsavtal 1. Löneavdrag vid föräldraledighet Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 % av månadslönen. Om en föräldraledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med månadslönen, Vid partiell föräldraledighet anpassas avdraget till ledighetens omfattning innebärande att arbetstagarens månadslön räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten förlagts till vissa dagar i veckan.
När en arbetstagare uppbär hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning över garantinivån enligt lagen om allmän försäkring under högst 390 dagar utbetalas helt, halvt eller fjärdedels föräldraledighetstillägg. Föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet utgörs av 10 % av daglönen. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen. Om arbetstagarens årslön överstiger 7,5 basbelopp utgörs föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet av 90 % av daglönen minskad med den maximerade föräldrapenningen. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg samt den genomsnittliga inkomsten per månad under närmast föregående år av rörliga lönedelar - med undantag av övertidsersättning - uppräknad med 2,5%. Om en arbetstagare efter en längre tids partiell tjänstledighet (mer än 90 dagar) avbryter tjänstledigheter och därefter tar föräldraledigt gäller följande. Föräldraledighetstillägget skall i de fall föräldrapenningen är baserad på inkomsten under den partiella ledigheten utgöra 90 % av daglönen minskad med föräldrapenningen. Förutsättningen för denna beräkning är att föräldraledigheten påbörjats mer än 90 dagar efter det att den partiella tjänstledigheten upphörde. Under de 90 dagarna förutsätts att arbete utförs i normal omfattning. Har mindre än 90 dagar förflutit mellan att den partiella tjänstledigheten upphörde och föräldraledigheten påbörjats utges inget föräldraledighetstillägg enligt detta moment. Om däremot den partiella tjänstledigheten fortsätter samtidigt med en partiell föräldraledighet erhålls föräldraledighetstillägg. Föräldraledighetstillägget utbetalas i efterhand när arbetstagaren fått uppgift från försäkringskassan på utbetald föräldrapenning.
Om arbetstagarens föräldrapenning har nedsatts/indragits enligt AFL ska arbetsgivaren reducera föräldraledighetstillägget i motsvarande mån.
Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt formeln
månadslönen x 12 d* = genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka Vid halv resp fjärdedels föräldraledighet görs halva respektive fjärdedels avdrag.
|
Mom I Ledighet med lön
Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteckning/arvskifte.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Detta moment tillämpas inte för timavlönade arbetstagare. Ledighet med lön beviljas i följande fall:
Ledighet med lön beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar och annan frånvaro när ersättning utbetalas av försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning). Med bibehållen lön enligt detta moment avses oförändrad månadslön inklusive fasta tillägg och eventuell resultat/prestationsberoende lönedel.
|
Mom 2 Ledighet utan lön
Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Arbetstagare, som önskar vara ledig, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.
| Postcentralt tilläggsavtal Föräldraledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl. Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. |
Mom 3 Avdragsberäkning vid ledighet utan lön
a) Ledigheten är högst fem arbetsdagar.
Avdrag görs med 4,6 procent av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).
b) Ledigheten är sex arbetsdagar eller mer.
Avdrag görs med 3,3 procent av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
c) Avdrag vid ledighet del av dag.
Avdrag görs för varje timme enligt formeln
Månadslönen (uppräknad till heltid)
175
Om en ledighetsperiod omfattar minst en kalendermånad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot ledighetens omfattning.
För arbetsområden med oregelbunden arbetstidsförläggning bör lokalt avtal träffas om timberäknat avdrag vid ledighet.
Mom 4 Frånvaro av annan anledning
När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt mom 3.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön: Fr o m den 1 januari 1996 tillämpas § 12 mom 7 |
Mom 1 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom 2 Uppsägning från arbetstagarens sida
Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4.
| Anställningstid hos arbetsgivaren | Uppsägningstid |
| Mindre än 2 år | 1 månad |
| Fr.o.m. 2 år till 6 år | 2 månader |
| Fr.o.m. 6 år | 3 månader |
Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § lagen om anställningsskydd.
Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.
Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider.
Övergångsbestämmelse
För anställningsavtal som ingåtts före 1 september 1997 gäller inte ovanstående uppsägningstider utan följande uppsägningstid gäller då arbetstagaren säger upp sin anställning. Arbetstagare som ej fyllt 30 år har två månaders uppsägningstid och arbetstagare som fyllt 30 år har tre månaders uppsägningstid.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad om arbetstagaren varit anställd högst två år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader.
För chefer och specialister är uppsägningstiden Övergångsbestämmelsen i branschavtalet ovan gäller inte i Posten.
|
Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida
I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.
Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska uppsägningstiden enligt ovan förlängas med sex månader.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Uppsägningstid vid uppsägning på grund av sjukdom.
Lön under uppsägningstid För timavlönad arbetstagare beräknas ersättningen på grundval av den genomsnittliga inkomsten för kalendermånad under de närmast före uppsägningen förflutna 6 hela kalendermånadema. I inkomsten inräknas lön och rörliga lönedelar med undantag av övertidsersättning. Turordningskretsar
Sådan turordning kan avse Det ankommer på arbetsgivaren och de postlokala arbetstagarorganisationerna att förhandla och söka träffa avtal om turordning enligt ovan. Enas inte de postlokala parterna kan postcentral förhandling påkallas i frågan på endera partens begäran.
Kommentar
|
Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.
Mom 4.2 Provanställning
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
Mom 4.3 Uppnådd pensionsålder
Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning när han uppnår den pensionsålder som gäller för honom, såvida inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
Mom 4.4 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren
Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
Mom 4.5 Anställningsintyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett intyg som utvisar
- den tid som arbetstagaren varit anställd
- arbetstagarens arbetsuppgifter
- om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Anmärkning.
I samband med att arbetstagares anställning upphör ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran överlämna ett komplett ifyllt arbetsgivarintyg enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Begärt intyg ska överlämnas snarast möjligt, dock senast fem veckor från skriftlig begäran.
Mom 5 Vissa bestämmelser om personalinskränkning
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
Anmärkning
Ifråga om turordning skall detta avtal utgöra ett avtalsområde.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger parterna i detta avtal om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
