Verksamhetsberättelse 2002 SEKO Klubb Brev Tomteboda VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 INLEDNING Klubben kan se tillbaka på ett år med hög facklig aktivitet. Vi hade hoppats på att detta år kunna prioritera frågor som gäller personaltrivseln: arbetsmiljö, terminalens utveckling, individuell kompetensutveckling, lagutveckling, lönepolitik, etc, etc.   Mycket av dessa förhoppningar grusades när beskedet kom i januari att brevledningen återigen tänkte projektera för en ny storterminal på Arlanda och bl.a. lägga ner Tomteboda. Arbetet kring detta projekt och försvaret av Tomtebodas fortsatta ställning i Brevnätet har tagit mycket tid och kraft under året.   Den fortsatta kraftiga volymnedgången resulterade i att en ny övertalighetsprocess drogs igång lagom till semestrarna. Klubben lyckades förhindra uppsägningar men mycket arbete har ägnats åt Futurum, omplaceringar och andra åtgärder.   Senhösten kom att präglas av turbulensen kring Grabes avsked. SEKO sade ifrån när han presenterade sina framtidsplaner, som bl.a. innebar outsourcing av brevbäringen - men också fortsatta terminalnedläggningar. Styrelsen gav honom sparken, och det hade också det goda med sig att Arlandaprojektet granskades en gång till.   Dock fortsätter omregleringspolitiken inom EU med Sverige i täten. Det kommer därför - oavsett vem som sitter som VD - att bli fortsatt hårda tider för Posten i allmänhet och oss anställda i synnerhet. Alla de panikartade s.k. strukturprojekten inom Brevnätet och de ständigt hårda "besparingskraven" mot de enskilda terminalerna är tydliga tecken på detta. Mot slutet av året visade det sig att företaget återigen gjort ett förlustår - varför nya krav är att vänta. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Klubbstyrelsen har under året hållit 16 protokollförda sammanträden.   Till styrelsesammanträdena har, förutom ordinarie ledamöter och samtliga ersättare, kallats även Stefan Brihage, som kontaktombud för teknikerna. Dessutom har HSO Anders Bergström kallats. STYRELSENS ARBETSFÖRDELNING Arbetsutskott. Åke Anevad, Jan Åhman och Erhan Gömüc har utgjort styrelsens arbetsutskott. Dessutom har en fjärde styrelseledamot ingått i AU, enligt ett rullande schema. Studieansvarig. Åke Anevad, Bosse Ericsson Informationsansvarig. Jan Åhman Jämställdhet och integration: Staffan Millner; Monica Lindberg, Bosse Ericsson, Gerardo Berrios, Paula Miettinen. Fackligt-politiskt: Gerardo Berrios, Peter Jarmeus Arbetsmiljöansvarig: Anders Bergström Data-ansvarig: Erhan Gömüc Försäkrings- och pensionsfrågor: Anders Bergström. Medlemsvärvning: Erhan Gömüc Lagledare: Åke Anevad REVISORER Ordinarie revisorer har varit Örjan Skog och Hannu Jokinen, med Jan Vesterdahl och Svante Olsson som ersättare. VALBEREDNING Guy Bodén, sammankallande, Stefan Granbom,, Nina Johansson, Rut Andersson (t.o.m. 2002-11-16), Masood Punjabi (fr.o.m. 2002-11-16), Peter Hillman (fr.o.m. 2002-11-16). REPRESENTATION INOM SEKO SEKO Stockholm representantskapet Ordinarie: Åke Anevad och Gerardo Berrios Ersättare: Paula Miettinen, Janis Rubulis, Staffan Millner, Bosse Ericsson. Samorgen Erhan Gömüc, Örjan Skog, Peter Jarmeus. Verksamhetskommittén för Posten Produktion Jan Åhman, ordinarie. Åke Anevad, Anders Bergström samt Inge Sved ersättare. ÖVRIG REPRESENTATION Samverkansgruppen Tomteboda Åke Anevad, Jan Åhman; Anders Bergström (HSO). SKYDDSOMBUDEN Anders Bergström (HSO), Erhan Gömüc (ers HSO), Karim Rabin Borzog, Mats Ljungberg, Hannu Jokinen, Mohamed Achouri, Staffan Millner, Bosse Ericsson, Johan Kihlberg, Monica Lindberg, Leif Skog, Guy Bodén, Ingrid Andersen, Gerardo Berrios, Roland Eliasson, Keshii Natanael, Michael Löfstrand. MÖTESVERKSAMHET Klubbens medlemsmöten Två medlemsmöten har hållits under året. Årsmötet den 7 mars i van der Nootska Palatset samlade ca 50 deltagare. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar lämnades rapporter om bl.a. Arlanda och SEGEL-projektet.. Höstmötet hölls den 16 november på van der Nootska Palatset med ca 50 medlemmar närvarande. Budgeten för 2003 fastställdes.   Rapporter lämnades om den lokala lönerevisionen, som just startat, Arlanda och de nya ombyggnaderna på plan 3.   Åke Kihlberg, SEKO Postens ordförande var inbjuden. Han informerade turbulensen i Posten efter det att SEKO sagt ifrån om Grabes framtidsplaner med outscoursing mm. Förtroendemannakonferenser Två förtroendemannakonferenser har hållits. Till förtroendemannakonferenserna inbjuds flertalet förtroendevalda inom klubb och sektioner. Tvådagarskonferensen i april Klubbstyrelsen hade under verksamhetsåret 2001 beviljats utvecklingspengar från SEKO förbundet för att få konsulthjälp. Konsultens uppgift var att hjälpa styrelsen som bedömde sig själv som ett gäng starka solospelare att bli ett väl fungerande lag.   Vi träffade konsulten en gång i månaden först enskilt och sedan satt han med under styrelsemötena och var som en lagledare som slipade oss i lagspelet. Han hjälpte oss också att göra taktiska överväganden vid svåra förhandlingslägen med arbetsköparen. Då främst med psykologisk kännedom om grupp processer och hur olika typer av människor agerar och reagerar i dessa processer. Då kunde vi bättre se vilka konsekvenserna skulle bli om gjorde på olika sätt och det hjälpte oss att göra bra strategival.   I april 2002 genomförde vi en förtroendemannakonferens på Syninge kursgård med hjälp av samma konsult. Denna gång bekostade vi detta ur klubbens budget eftersom utvecklingspengarna var slut. Målsättningen var att under två dagar arbeta med de frågor våra förtroendevalda känner mest lust och engagemang för. Först gjorde vi en historielinje för vår klubb och berättade en del exempel för att kunna lägga historien bakom oss och under två dagar ägna åt oss nuet. Var och en av de ca. 25 deltagarna fick sedan välja hjärtefrågor och välja ett grupprum. Den processen gjorde vi tre gånger och varje gång kom det upp 5 till 7 frågor. De som anmält frågor var gruppledare för diskussionerna. Övriga deltagare fick sedan välja fritt vilka frågerum man ville delta i och det var också tillåtet att byta rum hur många gånger som helst under övningen. Ville man hellre stå och prata, röka eller göra något annat var det också tillåtet. Kom det ingen till ett ämne så fick den som var ansvarig välja på att tänka själv eller gå till något annat rum. Det hela byggde på att man skulle befinna sig där man kände mest lust och engagemang. Vi arbetade exempelvis med frågor som: Förflyttningar Vår fackliga organisation Arbetsköparens organisation Medlemsutbildning Internationella frågor Hur väcker vi medlemmarnas engagemang Klubbens AU har sedan gjort en uppföljning i september som vi presenterat för styrelsen. Då såg vi att det var organisationsfrågor inom vår fackliga organisation och arbetsgivarens organisation som var det som vi arbetade mest med och styrelsen tyckte då att dessa frågor var de mest aktuella. Vi kommer att arbeta vidare med det material vi tog fram på denna tvådagarskonferens eftersom det är organisations och förflyttningsfrågorna vi hunnit och har haft kraft att arbeta med av de frågor vi tog upp. Sammanfattningen av denna tvådagarskonferens är att det var ett nytt och spännande grepp att kolla av vart lusten och engagemanget låg. Om vi till större delen kan hålla oss där lusten och engagemanget ligger kan vi nog forma en verksamhet bland de förtroendevalda och medlemmarna som gynnar oss som arbetssäljare gentemot arbetsköparen. Konferensen i december ägnades fr.a. åt jämställdhetsfrågan. MEDLEMSUTVECKLINGEN Klubben hade vid början av året 584 medlemmar och vid utgången av verksamhetsåret ????. SEKTIONERNA Inom klubben finns fyra sektioner och ett kontaktombud STUDIEVERKSAMHETEN Några datakurser har hållits i samarbete med Dataföreningen.   Under 2002 har förtroendevalda i klubben deltagit i 26 utbildningar i SEKO:s och LO:s regi, bl.a. grundläggande förtroendemannautbildning GFU, INFORMATIONSVERKSAMHETEN TomtebodaFacktuellt har getts ut med 5 nummer om sammanlagt 92 sidor.   Från hösten återupptogs samarbetet om Facktuellt med Årstaklubben. TerminalFacktuellt har därefter kommit ut med tre nummer om sammanlagt 76 sidor. From TerminalFacktuellt nr 2/2002 deltar även Logistikklubben på Tomteboda i samarbetet. Tidningen går därmed ut till sammanlagt 1.900 prenumeranter. Klubbens hemsida har haft ca 7 000 besök under året.   Hemsidan nominerades i slutet av året till "Labour Website of the year" tillsammans med tre andra svenska fackliga hemsidor. Totalt deltog 50 hemsidor i hela världen i omröstningen. Sektionerna har huvudansvaret för den dagliga muntliga informationen till medlemmarna. Sektionerna får sin information främst genom klubbens styrelsemöten samt den strida ström av mail som numera flyter genom organisationen.   Tre sektioner har en egen gemensam medlemstidning (Tba Små, Stora, Flöde) och en sektion har egen hemsida (Tba Små). Dessutom har HSO en egen hemsida. SEKO-medlemmar bland lagledarna och inom administrationen informeras särskilt genom mail. AVDELNINGEN Klubb Brev Tomteboda har deltagit i två representantskap och klubbträffar för att diskutera budget och vad klubbarna ville prioritera och satsa på, vi har även deltagit i nätverksträffen och klubbkonferenserna om SEGEL projektet. Klubbens förtroendevalda har deltagit i olika utbildningar och seminarier som Avd. SEKO Stockholm har anordnad i försäkringsfrågor, löneförhandlingarutbildningen, arbetsmiljö, information och kommunikation, kvinnor förtroendevalda, jämställdhet, integrationsfrågor och fackligt politiskt, bl.a. i valrörelsen, 1-Maj, Rädda Stockholm, 9:e november.   Gerardo Berrios är ledamot i Avdelningsstyrelsen där är han SEKO:s integrationsansvarige och driver mångfaldsplanen enligt SEKO:s Förbundsmötesbeslut år 2000 och utbildningar om integrationsfrågor riktad till förtroendevalda.   Avdelningen var med och arrangerade årets demonstration till minne av kristallnattens offer, men även för att demonstrera mot främlingsfientlighet och rasism. Gerardo Berrios representerade avdelningen i arrangörsgruppen och är ansvarig för SEKO vänsterns fackligt politiska samverkan. Han ingick i förbundets integrationsgrupp. VERKSAMHETSKOMMITTÈN Klubben deltar i SEKO:s Verksamhetskommitté inom Brev Riksnät/Posten Produktion. Vi har en ordinarie ledamot i kommittén. Verksamhetskommittén har hållit fyra ordinarie möten under året, Stockholm 14-15 mars (årsmötet), Stockholm 3-4 juni, Falsterbo 10-11 september samt Stockholm 20-22 november. Dessutom har under året ett antal möten hållits i kommitténs regi om Arlanda- och Näteffektsprojekten.   Utförliga rapporter från Verksamhetskommitténs möten har lämnats i Facktuellt. Klubben har även deltagit i en "storstadskonferens", där Årsta-, Tomteboda-, Göteborg- och Malmöklubbarna träffas och diskuterar gemensamma frågor. SAMVERKAN / FÖRHANDLINGSVERKSAMHET Arlanda Klubben har under året varit djupt engagerad i det nya Arlandaprojektet, som syftar till att bygga en ny brevsorteringsterminal vid Arlanda och flytta Utrikes, Uppsalas och 45 procent av Tomtebodas verksamhet dit i ett första steg. I planeringen ingår att därefter flytta merparten av övriga terminalers verksamhet till Arlanda.   Klubben har deltagit i Verksamhetskommitténs möten om projektet, spridit information genom Facktuellt och andra kanaler, tagit initiativ till att informera ägarna om projektet, bjudit in politiker och fackliga funktionärer till styrelse- och medlemsmöten, m.m, m.m.   Styrelsen har i alla dessa sammanhang framhållit att det som behövs är nya lokaler för utrikes. Anpassningen till sjunkande volymer i nätet ska göras vid respektive terminal. I Stockholm/Uppsalaområdet kan det ske i regional samverkan, men utan beslut om en ny flygplatsterminal. Vi har också påpekat att inrikesverksamheten är beroende av i första hand goda järnvägs- och bilförbindelser och därför bör lokaliseras utifrån detta. Vidare att mindre terminaler är minst lika effektiva som större och som regel har en högre personaltrivsel. Regionalpolitiska hänsyn är också en avgörande faktor som ett statligt ägt företag ska ta hänsyn till. Etc...   Inga argument har hittills bitit på de ansvariga i Brevnätsledningen varför styrelsen med stor oro ser fram emot det beslut som troligen kommer att fattas under våren 2003. Näteffekter Projekt Näteffekter lade under hösten fram ett förslag som innebar att all uppsamlingssortering av brev och klump skulle koncentreras till ett fåtal terminaler. Klubben och Verksamhetskommittén reagerade starkt på förslaget. Projektet skulle på sin höjd ge marginella ekonomiska vinster samtidigt som det skulle slå sönder dag- och tvåskiftsorganisationen på berörda terminaler. Brevnätsledningen drog tillbaka förslaget vad gäller breven - men troligen tänker de återkomma efter en taktisk reträtt i samband med stormen kring Grabes avgång. Volymer Den volymnedgång som sköt fart under 2001 fortsatte tyvärr även 2002. Tomteboda drabbades dessutom mer än genomsnittet bland terminalerna. Tba:s utveckling Vi har ifrån SEKO klubb Tomtebodas del lagt ner mycket av vår kraft och energi på att förbättra vårt ekonomiska resultat tillsammans med arbetsköparen. Samtidigt har vi försökt kombinera detta med vår målsättning i verksamhetsplanen att öka personalens trivsel. På grund av volymnedgångar så har vi inte kunnat förbättra det ekonomiska resultatet men väl bibehållit det förhållandevis goda resultat vi hade uppnått 2001. Personalens trivsel har knappast ökat med alla hot vi har hängande över oss på Tomteboda i form av stor Arlandaterminal och flytt av avgående B post.   Vi har kunnat hålla dessa båda hot under kontroll under 2002 och det goda det fört med sig är nog att vi känner en större sammanhållning inom terminalen än på länge tack vare de yttre fienderna. När man lever under en ständig krigsrisk så blir livet mer synligt och meningsfullt, men det sliter också på människor. Många som arbetar på Tomteboda har mått dåligt under 2002 eftersom framtiden är så osäker. Exempel på åtgärder vi gjort tillsammans med arbetsköparen för at anpassa Tomtebodas ekonomiska "kostym" är: Sommaranpassningen Införandet av behovsanställda Omorganisation av natten på plan 3 Det vi främst gjort för personalens trivsel är att vi och arbetsköparen har kommit överens om formerna för det omfattande friskvårdsarbete vi har på Tomteboda. Där har arbetsköparen visat en mycket god vilja till satsningar på friskvårdstimme för alla och satsningar i form av ny gymnastiksal och träningsgym. Övertalighet Vi började i våras att prata med arbetsköparen om personalsituationen 2002. Trots att vi hade gjort en stor satsning med att öppna Postens övertalighetsorganisation Futurum under 2001 och att vi totalt med övriga avgångar minskat personalen med mer än 50 årarbetskrafter så var det fortfarande övertalighet enligt arbetsköparen. Denna övertalighet berodde på volymminskningar och efter att vi hade gått igenom volymstatistiken så var vi överens med arbetsköparen om att vi måste göra något för att ytterligare minska "kostymen". Arbetsköparen sa att om vi inte lyckas minska tillräckligt så blir det uppsägningar. Vi i SEKO klubb Tomteboda protesterade kraftigt och sa att vi är med på "tåget" när det gäller att hitta åtgärder för att minska personalstyrkan på frivillig väg, men vi kommer att reservera oss mot uppsägningar. Vi hade ett möte med representanter för Årsta och Arlanda klubbarna samt Tom Tillman som ansvarar för dessa frågor i SEKO Postens koncernkommitè. Där gjorde vi upp det vi kallade en "verktygslåda" för hur vi ska kunna minska personalstyrkan utan uppsägningar. Vi fick också upplysningar av SEKO klubb Årsta att Årstaterminalen hade mellan 100 till 150 tillfälligt anställda fortfarande. Vi kom överens med SEKO klubb Årsta och SEKO klubb Arlanda att jobba för att Anställda på Tomteboda ska kunna flytta över till dessa terminaler när behov uppstår där. Efter detta möte uppvaktade vi Posten Produktions chef Bertil Nilsson genom P-O Brandecker som är samordnare för Posten produktions verksamhetsråd inom SEKO. Bertil Nilsson förstod då våra synpunkter och bildade ett personalförsörjningsprojekt inom Posten produktion Stockholm. Där ingår brevterminalerna Arlanda, Årsta och Tomteboda samt paketterminalerna Tomteboda och Segeltorp. Målsättningen för projektet har varit att så länge det finns behov inom Stockholmsregionen är det förflyttningar mellan terminaler som gäller. Uppsägningar ska undvikas så långt det är möjligt. Detta arbete har tagit mycket tid och kraft för oss i SEKO klubb Tomteboda. Det är en av våra hjärtefrågor att så långt det bara är möjligt hitta andra lösningar än uppsägning p.g.a. arbetsbrist. Vi har fått en mycket god respons på detta arbete från övriga SEKO klubbar i Stockholm samt verksamhets och kocernråd. Där har vi verkligen visat att vi är en samspelt och kraftfull organisation inom SEKO posten. Det har verkligen varit något som gynnat våra medlemmar. Beröm ska också ges till chefsarbetsköparen i Posten produktion Bertil Nilsson som verkligen tagit våra åsikter på allvar och bildat personalförsörjningsprojektet. Lokalförändringar Det har hänt en hel del i våra lokaler under 2002. Tomteboda-Företagsposten har flyttat hela sin verksamhet från lokalerna i den norra delen under Kontorshuset, till ombyggda lokaler i den södra delen av Terminalen på plan 2.   Dessa lokaler hade Poståkeriet Solna, samt IKAB i varsina delar. IKAB fick flytta till det rum som använts till laddrum för truckarna på plan 2. (Laddrummet flyttade till annan plats på plan 2).   Poståkeriet flyttade till delar av de lokaler som Tomteboda-Företagsposten lämnade. De utrymmen som blev kvar i den norra delen, bredvid Poståkeriet, fick OLC (OLC är en verksamhet inom affärsområde Logistik).   OLC fanns innan detta i lokaler i Västberga. (Västberga tillhör Tomteboda). De lokaler som OLC lämnade i Västberga togs över av Rikslagret för tomgods (behållare, lådvagnar och lådor).   De lokaler som Rikslagret lämnade i Västberga tog Rikslagret för tomsäck över. (Detta lager låg tidigare i Malmö). På plan 3 så byggdes det ett rum i den norra delen av lokalen som Posten skulle hantera en extern kunds post. (Vi skulle ta hand om post åt byggföretaget Skanska, som egentligen var internposten åt telekomföretaget Ericsson. Skanska hade tagit hand om deras internpost, men lejde sedan Posten att sköta hanteringen).   I slutet av året så bestämdes det att detta (Ericsson bygge) skulle rivas för att flytta ner till de lokaler på plan 2 som OLC har. OLC skulle avvecklas till den 1 april 2003. Innan den verksamheten har upphört, så får Ericsson verksamheten disponera de lokaler som vår verkstad hade tidigare på plan 2.   När dessa lokaler på plan 1 blir lediga, så är det en annan verksamhet som dock är kopplat till Posten som skall flytta in där. Slutligen så planerar man ett stort bygge på plan 3 där SSM 20 och Ericsson ha legat. Det är Postens administration (PVS = Postens verksamhets service), som flyttar in i ombyggda lokaler på ca 2500 m2 i den norra delen av plan 3.   Det skall också byggas en motsvarande yta på plan 4, dessa våningar kommer att förbindas med en trappa.   (Det är i huvudsak löneadministratörer som skall sitta i dessa lokaler. De kommer att sköta denna verksamhet ifrån Tomteboda och Umeå. Liknande verksamhet i övriga landet skall försvinna och koncentreras till dessa två ställen och den rationaliseringen ingår i ett projekt som heter E25. Antalet personer som skall arbeta i de nya lokalerna beräknas till ca 300 st). Huvudskyddsombudet i Tomteboda LÖNEREVISIONEN Det nya avtalet gäller från den 1 oktober 2001till den 30 september 2004. Det är indelat i tre ettårsperioder. För de tre perioderna höjs lönerna med 3,0, 3,0 samt 2,9 procent vardera. 2002 års lokala lönerevision avslutades i början av december och den nya lönen och det retroaktiva betalades ut på decemberlönen.   Klubben och sektionerna lyckades i förhandlingarna uppnå de 17.400 kr i normallön och 400 kr generellt som vi satt som mål.   Medellönerna ligger något över normallönen och för sorterarna höjdes den med drygt 500 kronor till 17 780 kr/mån. Lagledare och specialister ligger i genomsnitt ca 3 000 högre i lön.. Teknikerna löner höjdes med 580 kronor till ca 20 800 kr. Tomteboda är troligen fortfarande riksledande i jämlika löner bland terminalerna. Skillnaden bland sorterarna uppgår efter årets lönerevision till ca 60 kr/mån - till männens fördel. Trots ansträngningar att hålla koll på denna faktor under förhandlingarna blev resultatet att skillnaden ökade med 20 kronor. ARBETSMILJÖARBETET Verksamhetsberättelse för skyddsombudsverksamheten i Tomteboda Brev 2002 Den 9 mars så valdes det nya skyddsombud, samt ett nytt Huvudskyddsombud   Sedan dess så har skyddsorganisationen ändrats en del från tidigare. Dels så har det blivit färre skyddsombud, som i sin tur har fått större skyddsområden.   Skyddsombuden är fördelade enligt följande • Plan 3 = 8 st skyddsombud, med särskild inriktning på eget verksamhetsområde • Plan 2 = 8 st skyddsombud, med särskild inriktning på eget verksamhetsområde • Teknik / underhåll = 1 st skyddsombud med särskild inriktning på egen verksamhet • Västberga = 1 st skyddsombud med inriktning på ( tomgods / tomsäck och inlämning / kontroll gruppreklam ) Summa = 18 st skyddsombud i Tomteboda brev ( En av dessa hoppade av direkt ) Summa aktiva skyddsombud = 17 st En av dessa med placering på plan 2 är HSO En annan av dessa med placering på plan 3 är ersättande HSO Det finns en förteckning av skyddsorganisationen på en inglasad anslagstavla bredvid SEKO: s fackföreningsinformation vid infohörnan på plan 3 och på anslagstavla på plan 2, samt vid HSO exp på plan 3 ½ i norra delen Det som har gjorts under året för skyddsombuden, är att det har skapats förutsättningar för en omfattande kompetensutveckling för dessa, med speciell inriktning som resp skyddsombud är intresserad av och som är till nytta för verksamheten i Tomteboda.   EX. Meningen är att ett skyddsombud med särskilt intresse för belastningsskador, skall kunna bli så bra på det att denne kan bli en ämneskonsult åt både de övriga skyddsombuden samt åt arbetsgivaren. Detta gör att vi kommer att få mycket hög kompetens i de frågor som rör arbetsmiljön i Tomteboda och därmed i hela Posten.   Detta kan bli en stor kompetensresurs för både anställda och Posten. Arbetsgivaren, facket och skyddsorganisationen är överens om detta upplägg i samband med uppdatering av det lokala samverkansavtalet, men dessvärre så har ledningen inte riktigt velat leva upp till detta avtal. Vi kommer dock att driva vårt utbildningskrav vidare, så att skyddsombuden kan påverka arbetsmiljön i större utsträckning i och med en större kompetens.   Det har dock genomförts en del utbildningar under året, dessa är ordnade helt genom fackets försorg.   De flesta av oss har fått SO grundutbildningen, flertalet är genomförda tidigare år . Utbildningsbehov efter fördjupningsämnen har planerats för 2003 och ansökningarna har skickats. Andra utbildningar som har genomförts under året i skyddsombudsorganisationen är kurs om stress och utbrändhet, jämställdhetskurs, seminarium om arbetsmiljö, försäkringsutbildningar, arbetsskadeutbildning Vad har då skyddsombuden gjort för arbetsmiljön i Tomteboda under året?! Vi har deltagit i och påverkat • Stora omflyttningar på plan 2 • Stora omflyttningar på plan 3 (som fortfarande pågår) • Lokalförändringar på plan 3 • Förändringar i spårhall • Brandskyddet • Rökkurer • Temperatur/ljusavskärmning! • Hjälp till arbetskamrater med särskilda behov • Lyckade resultat för arbetskamrater som har haft svårt att få problem lösta • Arbetsmiljöutredningar • Mätningar • Truckar • Anskaffning av nya truckar och trucktyper • Anskaffning av bättre batteribytessystem • Målning av truckgångar • Nya körplåtar mellan kaj och godsvagn i spårhall • Förbättra belysning i spårhall • Förbättra belysning på kundkaj • Bullerdämpningsåtgärder • Sorteringsfack • Förändringar i FSM • Utomhusmiljöer • Lagningar, justeringar och reparationer i och på saker och ting • Olika typer av skyddsronder Övrigt • Vi har begärt ett antal arbetsmiljökonsekvensanalyser och fått utredning, samt resultat på en del av dem. • Några förelägganden i enlighet med arbetsmiljölagen har skrivits, som också har gett resultat och vissa förbättringar. • Det har genomförts skyddsronder, men INTE alls så många som det borde ha gjorts. Orsaken till detta är att arbetsgivaren skjuter dem framåt i tiden, p.g.a. att produktionen inte tillåter dessa. Det är inte hållbart att göra så och detta kan leda till stora problem i framtiden, dessutom så är det ett brott mot AML • Vi har haft studiebesök av yrkesinspektören Pernilla Niia och därmed skapat en god relation till Arbetsmiljöverket. • Vi har varit på arbetsmiljömässan och studerat en del intressanta nyheter. Samt deltagit i ett par seminarier. • Skyddsombuden sitter med i de lokala samverkansgrupperna, där de har möjlighet till påverkan • HSO sitter med i Terminalens samverkansgrupp. • Skyddsombud finns med i grupper som håller på med förändringar av lokaler, organisation och andra förändringar. Men skyddsombud sitter INTE med i samtliga projekt om organisation, arbetstider, lokaler, etc. som pågår. Detta skall skyddsombuden göra, i enlighet med AML • En bantad version av vår hemsida på Internet har fungerat som en informationskälla för de intresserade i hela landet och fått över 25 000 besök under 1½ års period. Den stora versionen av vår hemsida finns på Postens intranät och under webbdelen om Tomteboda, sedan i fjol. • Skyddsombudsorganisationen använder sig av (C2). En funktion till idéverksamheten i Posten. Den heter också "Idéer i Posten". Denna väg är ett utmärkt sätt att komma med förbättringsförslag på och att dessutom få dessa genomförda ganska snabbt. Det har rättats till en del problem med hjälp av detta rapporteringssystem om felaktigheter där förslag om förbättring framkommer direkt i rapporten • För att lösa en del av problemen vid FSM- maskinerna utsågs Erhan som ansvarig i detta område av Tomtebodas samverkansgrupp. FSM-filmen som Erhan gjorde visar hela produktionsprocessen och vad som bör förbättras vid maskinen. Filmen visades för berörda personal och en del av Postens ledning. Dessvärre har INTE en ergonom , vilket vi har tillgång till via Previa deltagit. Detta är nödvändigt för att skapa rätt förståelse för de arbetsmoment som filmen visar. Det är särskilt viktigt att arbetsgivaren förstår problemet, eftersom det är de som måste åtgärda problemet. Kent Staaf från Posten Produktions Utvecklings enhet (maskin säkerhet) har dock medverkat arbetsplatsträffarna.   Aktiviteterna runt problematiken FSM fortsätter, men med en hel del åtgärder försöker nu projektgruppen förbättra ergonomin vid maskinerna för att minska belastningsskadorna som maskinerna vållar.   En SEKO arbetsgrupp (Erhan från oss) besökte Västerås, Alvesta, Norrköping och Nässjö terminalerna och där presenterat en ny kombimaskin som utvecklades i Tomteboda.   Under utvecklingstiden har vi fungerat som kontaktperson för andra terminaler och skyddsombud.   På ovannämnda terminaler sökte man en bättre lösning för inmatningen och lådlyft-problematiken som banar väg till olika slags belastningsskador   Det har också varit ett par träffar med samtliga terminalchefer och skyddsombud i denna fråga, som är ett riksomfattande problem. • Vi deltog i ett några månaders långt projektarbete på Norrköpings postterminal, som syftade till en del förbättringar vid maskinparken som Postens Brevnät har vid sina 13 terminaler. Urban Höglund från Previa, Anna Levén från Uppsala, Kent Staaf från Posten Produktion och Erhan Gömüc från Tomteboda, ingår i projektet. • HSO har också varit med i delprojektet "organisation-personal", som har drivits i samband med Arlanda projektet. Huvudskyddsombudet Anders Bergström JÄMSTÄLLDHET Ett antal möten har hållits i jämställdhetskommitten bestående av jämställdhetsansvariga i sektionerna. Ambitionerna var högt ställda inför år 2002. Bland annat ville vi medverka för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer och verksamhetsområden. Det kan bara konstateras att arbetsgivarens ambitionsnivå inte motsvarat våra förhoppningar.   En av de i jämställdhetsplanen utlovade aktiviteterna som inte har genomförts i år heller var ett seminarium för chefer och lagledare om män och kvinnors olika förutsättningar i arbetslivet. Med tanke på att speciellt kvinnor är mer utsatta för förslitningsskador är det viktigt tycker vi att chefer och lagledare görs uppmärksamma på bl.a vikten av rotation och mikropauser i arbetet.   Andelen kvinnliga lagledare respektive lagledarvikarier har inte ökat i jämställdhetsplanens anda. Tvärtom har vi tappat ett antal kvinnliga lagledare. Kanske det vore dags för arbetsgivaren att tänka om i frågan om den av facket föreslagna handledarfunktionen.   Löneskillnaderna mellan könen har tyvärr ökat, trots alla fackliga löneförhandlares ansträngningar. Tomteboda har dock fortfarande den mest jämställda lönebilden bland terminalerna.   Möjligheterna till anpassad tjänstgöring på dagtid har minskat i takt med sjunkande volymer i B-flödet. Detta drabbar framförallt kvinnor med barnpassningsproblem.   Som vi ser det har jämställdhetsarbetet på Tomteboda stagnerat. Mycket beroende på att verksamheten på terminalen präglats av sjunkande volymer och övertalighetsdiskussioner. FACKLIGT-POLITISKT I maj förra året besökte Anna Berg Kettner, oppositionslandstingsråd (s) oss. Under en kaffepaus träffade hon 39 medlemmar som ställde frågor om sjukvården, trafiken och landstingets kaotiska ekonomiska kris.   Söndag natt den 8 september träffade rikdagsledamot Sylvia Lindgren (s)och Solnas kommunalpolitiker Thomas Magnusson (v) och riksdagskandidat Francisco Contreras (v) nattpersonalen. Några timmar senare träffade Thomas Magnusson dagtidspersonalen.   Sista arbetsplatsbesöket under valrörelsen men inte minst rikdagsledamot Kalle Larsson (v). Tidningen Förtroendevald i SEKO Stockholm presenterade våra medlemmar som kandiderade till politiska uppdrag för (s) och (v). SEKO avdelningens självständiga valarbete "Rädda Stockholm" tillsammans med EL- ettan och Grafiska fackföreningen lyckades i uppsåtet att stoppa borgarnas röjarfest i Stockholm! Både i Landstinget och i Stockholm kommun blev det majoritetsskifte. SEKO - vänstern anser att: "Det är oerhört viktig och glädjande för oss att vi tillsammans stoppade den borgerliga majoriteten och dessutom bromsade det kaotiska underskottet i Stockholms läns landsting". Gustav Fridolin (mp) besökte terminalen och Storas brevs styrelse första veckan i december.   lubbstyrelsens främsta mål är att bevaka Postens och terminalens framtid och vår arbetsplats. Vi bjöd som ett led i detta in rikdagsledamot Karin Thorborg (v) som är ledamot i Riksdagens Trafikutskott och har skrivit en motion om Posten.   Det är politiska beslut som styr vårt samhälle, det är därför viktig för oss som facklig organisation att etablera och utveckla kontakterna med politiker och beslutfattare. INTEGRATION Tomteboda är den första postterminalen med egen mångfaldsplan, vilket Seko har drivit fram. Mångfaldsplanen innehåller både jämställdhets- och integrationsfrågor, gällande integrationsaspekter har genomförts ett seminarium för lagledare och vik. lagledare, driftansvariga samt skyddsombud om "Vad säger lagen om etniskdiskriminering i arbetslivet?" (Anders Bergstrand från diskrimineringsombudsmannen, D.O.) och Ledarskap i mångkulturella arbetsmiljöer (Pirjo Lahdenperä).   Vid uppdateringen av planen i fjol inkluderades en blankett mot alla sorters diskriminering och trakasserier.   Denna blankett kan du använda om du blivit utsatt för trakasseri eller diskriminering i arbetet t.ex.. p.g.a. kön, sexuell läggning, hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller funktionshinder.   Fyll i blanketten och lämna till din chef eller till personalchefen inom Tomteboda Postterminal. Denna blankett kan du hitta på Tomtebodaterminalens hemsida.   Avdelning SEKO Stockholm har anordnat utbildningar om integrationsfrågor bl.a. med en extra dag i GFU (Grund Fackligt Utbildning) och även till integrationsansvariga i sektioner och klubbar och andra förtroendevalda för att prata om Lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Där visades också en film med konkreta exempel framtagen av LO, TCO och SACO. Tillsammans med arbetsgivarna har detta bidragit att skapa ett diskussionsunderlag, med konkreta exempel, det har tagits upp mångfaldsplaner som facket i samverkan med arbetsgivaren utformar på arbetsplatserna.   Mångfaldsplanen är ett verktyg för att kartlägga konkreta brister och problem, och ta fram aktiva åtgärder för att hitta lösningar. Tomtebodas mångfaldsplan tas upp som en gott exempel. Maria-Paz Acchiardo, LO. s integrationsansvariga, deltog i vårt jämställdhets- och integrationsmöte i november där hon presenterade "Nytt Liv i Sverige", ett kulturprojekt i arbetslivet i form av studiecirklar. Den ska skapa förutsättningar för att cirkeldeltagarna ska kunna skildra invandringens historia och betydelse för det svenska samhället. Cirkeln vänder sig till medlemmar, både med utländsk och svensk bakgrund. Kursens arbetsmetod bygger på att deltagarna använder sig av kulturella uttrycksformer och arbetar med sin skapande förmåga. SLUTORD Åke Anevad, Erhan Gömüc, Jan Åhman, Mohibul Ezdhanikan, Monica Lindberg, Gerardo Berrios, Bosse Ericsson Janis Rubulis, Staffan Millner, Paula Miettinen, Peter Jarmeus