Terminalklubbens verksamhetsberättelse 1996 KLUBBENS BILDANDE Så har då Terminalklubbens första år gått till ända. Klubben bildades som en följd av att terminalerna i Stockholm blev en egen region 1/7-95. Samarbetet mellan sektionerna i terminalerna hade inletts redan tidigare men när det blev dags att bilda klubb blev det livliga diskussioner om klubbens sammansättning och arbetsformer. Diskussionerna utmynnade så småningom i uppfattningen att styrelsen skulle vara så stor att alla sektioner blev representerade, vilket också årsmötet beslutade. Arbetsmodellen har bl.a. inneburit en snabb och bra dialog mellan klubb och sektioner vilket visat sig nödvändigt för att kunna hänga med i Postens allt högre tempo vid förändringar. Det har inte varit helt lätt att jämka samman de olika fackliga kulturerna men efter hand har formerna för styrelsearbetet satt sig. Klubben och sektionerna har under året haft många frågor att brottas med bl.a. omorganisationer, löneförhandlingar och inte minst alla tidsbegränsade anställningar. Så trots att många med sorg i hjärtat lämnade sina gamla klubbar har man nu funnit en ny facklig identitet och ser framtiden an med tillförsikt. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Ordförande Anders Viksten Kassör P-O Brandeker Sekreterare Jan Åhman Vice ordf Micke Täll Vice sekr Erhan Gömüc Ledamot Janne Gebring - " - Irja Larsson - " - Pia Lindqvist - " - Marek Jaroszek - " - Monika Lindberg - " - Keshii Natanael Ersättare Gunnar Howding - " - Carlos Caviedes - " - Peder Olsson - " - Lasse Jansson Till styrelsesammanträdena har förutom ordinarie ledamöter också samtliga ersättare samt HSO:na kallats. STYRELSENS ARBETSFÖRDELNING Arbetsutskott. Anders Viksten, PO Brandeker och Jan Åhman har utgjort styrelsens arbetsuts kott. Från slutet av -96 utökades AU med ytterligare en styrelseldamot, som tjänstgjort enligt ett rullande schema. Studieansvarig. Owe Olausson har varit studieansvarig och har i den egenskapen adjungerats till ett flertal styrelsemöten. Informationsansvarig. Jan Åhman, med Micke Täll som biträdande. Ungdomsansvarig. Pia Lindqvist. Jämställdhet. Monika Lindberg. Budgetfrågor - Posten. Micke Täll Lagar & avtal. Jan Åhman Utvecklingsfrågor - Posten. Anders Viksten Teknik & Service (regionnivån). PO Brandeker Fackligt-politiskt. PO Brandeker med Erhan Gömüc och Janne Gebring som biträdande. Datafrågor. Erhan Gömüc t.o.m nov-96, därefter Anders Viksten. Arbetsmiljöansvarig (i styrelsen) PO Brandeker. REVISORER Ordinarie revisorer har varit Lennart Johansson och Ingvar Hartler, med Håkan Hillerström och Raphael Bonneau som ersättare. VALBEREDNING Barbro Söderberg, sammankallande, Peter Andersson och Miroslaw Jelic. TBA- OCH KLARA-UTSKOTTEN Irja Larsson har varit ansvarig för Klarautskottet och Jan Åhman för Tba-utskottet. Utskotten, som består av ledamöter från sektionerna inom respektive terminal, har samman trätt regelbundet. I utskotten samordnas arbetet i de frågor som är gemensamma för respektive terminal. REPRESENTATION INOM SEKO SEKO post Stockholm representantskapet Ordinarie: Anders Viksten, P O Brandeker, Erhan Gömüc, Jan Åhman, Marek Jaroszek, Lars Lövlie, Allan Abrahamsson, Janne Gebring, Owe Olausson, Mats Ljungberg, Örjan Skog, Irja Larsson, Miroslaw Jelic, Hans Rosén, Gunnar Hovding, Carlos Caviedes, Peder Olsson, Lasse Jansson. Ersättare: Leif Ljunqvist, Magnus Nordén, P O Gustavsson, Monica Lindberg, Solveig Jansson, Per Grundström, George Ribbing, Anders Blomberg, Erkki Peltomaa, Akbar Chovd hury, Peter Jarméus, Mikael Täll, Tony Eriksson, Jan Westerdahl, Constantinos Dimadis, B-A Khalifa, Mikael Ragnar, P A Nyberg, Erzebeth Rudolfsson, Ann Byhlin, Ylva Dahlman, Håkan Ottosson, Elsie Berg, Stefan Lundmark, Håkan Hillerström, Anne Påhlsson, Anders Bergström, Staffan Millner. SEKO:s förbundsmöte 4 - 6 juni 1996 Ordinarie förbundsmötesombud: Anders Viksten och Irja Larsson. Förhandlingsgrupp Terminal PO Brandeker ÖVRIG REPRESENTATION Region Stockholmsterminalernas styrelse Brodde Zetterlund (t.o.m 30 juni), Anders Viksten (fr.o.m 1 juli) Regionala arbetsmiljökommittéen Ordinarie: Anders Viksten, P O Brandeker, Lars Lövlie, Allan Abrahamsson. Ersättare: Tony Eriksson, Janne Westerdahl, Håkan Ottoson, Barbro Söderberg. LO-distriktets representantskap Ordinarie: Owe Olausson Ersättare: Barbro Söderberg LO-distriktets Agenda 21 Owe Olausson ABF Stockholms representantskap Ersättare: Håkan Hillerström MÖTESVERKSAMHET Ett medlemsmöte, årsmötet/konstituerande möte, genomfördes den 16 mars 1996. Styrelsen har under verksamhetsåret genomfört 19 protokollförda sammanträden. En planeringskonferens, med styrelsemöte i anslutning därtill, genomfördes den 20-21/1 1997. MEDLEMSUTVECKLINGEN Medlemsantalet var vid utgången av verksamhetsåret 2.230. SEKTIONERNA Inom klubben finns tolv sektioner: En förteckning över sektionerna finns här! STUDIEVERKSAMHETEN Förutsättningarna för studier förändrades en hel del under 1996. Under en lång följd av år har totalkostnaderna för studier ökat år för år. Under våren genomfördes alla planerade medlemsut bildningar och detta gav till resultat att SEKO post Stockholms studiebudget för hela 1996 hade överskridits redan före sommaren. Detta fick till följd att avdelningen satte klackarna i golvet och hojtade ptroo, ptroo och gav ut skärpta direktiv när det gällde genomförandet av höstens medlemsstudier. Detta resulterade i att Norra inte genomförde några cirklar och i city och södra genomfördes ett kraftigt reducerat program. På SEKO post Stockholms representantskap i november 1996 fattades beslutet att kostnadsan svaret för fackliga studier skulle föras över till klubbarna och budgeteras där. En studiebudget fastställdes och fördelades mellan de olika klubbarna i förhållande till antalet medlemmar. Detta får som konsekvens att studieplaneringen måste göras mer genomtänkt än tidigare, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. För terminalklubbens del när det gäller planeringen inför 1997 har man tagit principen om att ha en jämn fördelning mellan medlemsutbildning och förtroendemannautveckling av de resurser som finns. Medlemsstudier Som tidigare nämnts var det mycket studier under våren 1996 och lite studier under samma höst. När det gäller cirklarna har det ämnesområde som varit av störst intresse varit data som i olika kombinationer med andra ämnen haft det flesta antalet ansökningar. Intresset för studier har som vanligt varit bra och det är tråkigt att vi måste gå ut med sämre förutsättningar nästa år. Förtroendemannautveckling Behovet av facklig utbildning för förtroendevalda är alltid stort och det har varit en omfattande utbildning som ägt rum under året. Det har varit mer än 60 anmälningar till kurser som förtroendevalda genomgått under året och mer än 30 % av dessa har varit grundutbildning. Dessutom har det genomförts ett antal datakurser som riktat sig mot fackligt förtroendevalda. SEKO post Stockholm har haft 2 temadagar under året som riktat sig mot skyddsombuden och dessa teman har varit vållandebegreppet och rehabilitering. Däremot har det varit grus i maskineriet när det gäller arbetsgivarens ansvar för grund utbildningen av skyddsombuden och det är många som väntat i snart ett år och så får det inte gå till. INFORMATIONSVERKSAMHETEN Den viktigaste formen för information inom fackföreningsrörelsens är den muntliga. Sektioner na har huvudansvaret för den muntliga informationen genom de samtal som dagligen förs på arbetsplatserna och genom de informations- och medlemsmöten som hålls. Terminalklubbens ansvar är att hålla sektionerna informerade och det har huvusakligen skett genom de täta styrelsemötena, där samtliga sektioner getts en utförlig och aktuell information. Dessutom genomfördes i november en seminariedag kring den nya arbetsrätten, med Lars Åhnberg som föreläsare. Det främsta medlet för skriftlig information är vår tidning Facktuellt, som har utkommit med 12 nummer under verksamhetsperioden. Dessutom har några av sektionerna egna informations blad. Vid nyåret 96-97 öppnade Terminalklubben dessutom en hemsida på Internet. Hemsidan är ytterligare ett sätt att snabbt nå ut med aktuell information, men också ett medel för att göra grundläggande facklig information om bl.a. avtal och försäkringar tillgänglig dygnet runt, året runt! FÖRHANDLINGSGRUPP TERMINAL Företrädare för Stockholms Brevterminaler har sedan flera år sökt förbättra det interna samarbetet mellan sorterarna. Avdelningens tidigare sorteringsutskott gav möjlighet till visst samarbete, men sedd i backspegeln kan man konstatera att detta hade kunnat vara betydligt mer intensivt. Inför besluten om Brevnätet påbörjades ett samarbete med andra storstadsterminaler och glädjande nog lyckades vi från sorteringen på ett bättre sätt placera oss på den "postfackli ga" kartan. När så förbundets omdaning fullföljdes började de spontant tillkomna "terminalkonferenser na" få officiell status. Äntligen blev det lika rumsrent med riksträffar för sorterare som för chaufförer eller kassörer. Bildandet av terminalklubben stärkte våra förutsättningar i Stockholm att på ett mer renodlat sätt kunna diskutera yrkesfrågor. Under 1996 har följande kamrater haft möjlighet att bevista yrkeskonferenser för Terminal: Håkan Ottosson, Micke Täll, Allan Abrahamsson och PO Brandeker för Sth Klaras räkning. Marek Jaroszek, Janne Åhman och Keshii Nathanael för Tomteboda, samt Tony Eriksson, Janne Gebring och Anders Viksten för Årsta. Slutligen avlöstes Brodde Zetterlund som Stockholmsrepresentant i förhandlingsgruppen av PO Brandeker. Allan Abrahamsson och PO Brandeker ansvarade för bevakning av olika delprojekt; även Lasse Jansson var inblandad. Allan fick även hjälpa till i EPP-frågor på riksnivå. Projekten handlade om Värdebehållare, nya underhållssystemet och nya BRM (automatisk brevresnings maskin) samt Ink Jet-utrustning. I förhandlingsgruppen utgjorde naturligtvis utvärderingen av Brevnätet en ständig diskussionspunkt. Vid både informella som formella träffar bearbetades företrädare för Brev Fält och medlemmars åsikter fördes fram. Regionledningens placering i Nätets styrgrupp underlättade ofta påverkan. FÖRHANDLINGSVERKSAMHETEN Brevnätsstarten 1 april Den 1 april 1996 genomfördes de största förändringarna på sorteringsterminalerna sedan 1968. Järnvägsposten lades ner, antalet terminaler minskades till 13 huvudterminaler och (än så länge) fem serviceterminaler. En (nästan) fullständig maskinsortering infördes. Under året har samtliga planerade GSM, SSM och KSM tagits i drift i Stockholm. Det som nu återstår är LTP-anläggningen på Tba som tas i drift i februari-mars 1997 och till sist de fem BRM (brev resningsmaskiner) som kommer att installeras i Stockholm under 1998. Brevnätsstarten den 1 april genomfördes i för både kunder och anställda oacceptabla former och präglades av kaotiska arbetsförhållanden och allvarliga brister i servicekvaliteten. Den främsta orsaken var den ansvarslösa planeringen: för mycket gjordes vid ett tillfälle, vid fel tidpunkt och dåligt förberett. T.ex. så var många maskiner knappt mer än uppackade när de den 1 april förväntades gå med full effekt. Man startade i påskveckan, den näst efter julen mest postrika veckan under året. På Tomteboda genomfördes samtidigt en stor omorganisation, där Maskeinenheten lades ner, Täbyenheten flyttades in till Tomteboda och anställda från Utrikes flyttades över till inrikes. Osv. Dessa problem präglade mycket av arbetet och den fackliga verksamheten under resten av våren och långt in på hösten. I slutet av hösten var den värsta paniken över och verksamheten började att fungera igen. Det skulle nu bli dags att ta itu med de frågor som sopats bort i och med Brevnätsstarten; frågor som utbildning, arbetsrotation, delegering, etc. De skärpta budgetkraven för 1997 i kombination med en regionledning som saknar verkligt intresse för dessa frågor har emellertid resulterat i nya panikartade åtgärder som f.n. återigen försämrat möjligheterna att ta itu med dessa frågor. Istället planeras nya omorganisationer som går stick i stäv med de riktlinjer för ett bättre arbete som formulerats i olika avtal och policydo kument som 2000-talets arbetsplats, Vision -97, Stockholmsutredningen, m.fl. Personalplaneringen/rekryteringen Personalplaneringen är en av det gångna årets skamfläckar inom regionen. Inför Brevnätsstarten aviserade arbetsgivaren att samtliga tidsbegränsade anställningar skulle upphöra. Några veckor innan insåg de att det inte skulle gå och resultatet blev att alla (plus en del nya) fick anställning t.o.m augusti. Fr.o.m september tillämpade man sedan enmånadersanställningar för merparten av de tidsbegränsade, sammanlagt ca 200 årsarbetskrafter (ÅA) inklusive dem med förhöjda åtaganden. I upprepade förhandlingar krävde Terminalklubben att de tidsbegränsat anställda skulle ges anställning året ut, men arbetsgivaren tillbakavisade detta och fortsatte under resten av -96 att utnyttja de (stora) kryphål som finns i Lagen om anställningsskydd. Fr.o.m januari -97 minskade antalet tidsbegränsade kraftigt, till ca 50 ÅA. Budget I förhandlingen om budget 1996 reserverade sig SEKO, eftersom resultatet skulle uppnås på de tidsbegränsat anställdas bekostnad. Dvs alla skulle avskedas före 1 April 1996. Därmed skulle kostnaden minskas med ett antal miljoner, även förhöjda åtagande skulle begränsas. Vi vet alla hur det gick. Brevnätet kostade mer än det smakade. Terminalklubben hade fullt sjå med att bevaka alla “företrädesrättslistor “ året ut, trots Postens bestämda uppfattning att alla skulle vara väck före 31 augusti. I princip arbetade alla våra tidsbegränsat anställda kamrater året ut, trots olika anställ ningsdatum. Därmed kunde inte budgeten hållas, precis som SEKO hade förutspått i förhandlingen. Nostradamus är en småhandlare jämfört med Terminalklubbens profeter. Årets förhandling liknade mest en fars. Motparten kallade till en “förutsättningslös“ diskussion om framtiden 9 okt innan förhandling om budget. Därmed kom inte klubbens budgetbevakare att vara med.Vad som hände var att att affärsplanen redovisades! Detta är nästan viktigare än själva budgetsiffrorna, eftersom planen skall redovisa hur Posten avser att bedriva sin verksamhet. Sedan följde nästa överrask ning: 22 oktober kom kallelse med ofullständigt underlag till förhandling 24 oktober! Terminalklubbens styrelsemöte hade lång diskussion om SEKO överhuvudtaget skulle deltaga. Vi bestämde oss för att gå dit, men markera att detta bara kunde betraktas som information, ej förhandling. SEKO genomled “informationen“ och fick till sin förvåning ett förslag till förhandlingsprotokoll (trots sin markering) ett antal dagar efteråt! 11 november hade SEKO genomgång med motpartens ekonomiske controller om diverse frågetecken i budget och affärsplan. Efter denna information bestämde sig SEKO för att reservera sig. Detta beroende i princip på samma resonemang som för 1996: avveckling av pesonal är ej verklighetsbaserad. 232 årsarbetskrafter enligt budget, men personalplaneringen säger ytterligare 128. Det betyder att regionen avser att minska sin personalstyrka med mer än man behöver enligt budget!!! Dessutom skrev Terminalklubben en protokollsanteckning, där vi klargjorde vårt stora missnöje med budgetprocessen, vars scenario sopade bort allt eventuellt inflytande . LÖNEREVISIONEN (RALS:en) 1996 års lönerevision ("RALS") handlade om att fördela drygt en miljon kronor. Förhandlingarna fördes den här gången till större delen lokalt ute på enheterna och resultatet kom därför att se litet olika ut. En gemensam nämnare är dock att golvet sattes till 14 950 kr/mån på alla enheter. De allra flesta har samtidigt fått mer än 225 kr/mån i generellt påslag och många av de tidsbegränsade har fått rejäla påslag. Fördelningen av potten skedde på regional nivå. Principerna för fördelningen var att alla enheter skulle ha råd att höja dem som låg under ett golv som ungefär motsvarar det som blev resultatet och att alla skulle ha råd att betala ut mer än 225 kr generellt. Likaså skulle det finnas pengar till de enheter som har många tidsbegränsade och därmed större kostnader för att åtminstone något höja deras usla löner. Resultatet blev i stora drag det förväntade även om det naturligtsvis finns en del variationer mellan enheterna. "Golvet" sattes till 14.950 kr och de allra flesta fast an ställda bör i och med årets lönerevision ha nått upp till detta. De tidsbegränsade har dock som regel en lång bit kvar till målet. Det nuvarande lönesystemet innebär ju att de som regel har en lön på 10 300 - 11 000 och potten skulle inte ha räckt till för att höja alla upp till en mer anständig nivå. Trots att det innebär att vi som är fast an ställda avstått från en del av de pengar som vi genererat och trots osäkerheten kring om/hur länge de tidsbegränsade får stanna så har åtminstone en del av tidsbegränsa de fått upp mot en tusenlapp i påslag. Respektive sektion har informerat närmare om utfallet på den egna enheten. Det som nu återstår av 1996 års lönerevision är fördelningen av den s k kompeten sutvecklingspotten, som uppgår till 444 000 kronor för hela regionen. De pengarna kommer att fördelas i en särskild förhandling. De nya lönerna, inklusive det retroaktiva, betalades ut på novemberlönen. ARBETSMILJÖARBETET Organisation: Regionen har under året haft 62 ordinarie skyddsombud. Ett skyddsombud på varje terminal har varit Huvudskyddsombud. (Tony Eriksson/Årsta, Allan Abrahams son/Klara, Lasse Lövlie/Tomteboda). Ett av Huvudskyddsombuden har under året fungerat som samordnande Huvudskyddsombud. (Lasse Lövlie). Ett skyddsombud från varje enhets Arbetsmiljöutskott (13 st), har tillsammans med Huvudskyddsombuden bildat ett Arbetsmiljöråd, för att snabbare kunna inhämta och sprida information. Möten under året: Skyddsombudsmöten med alla skyddsombud Två möten (vår och höst) Arbetsmiljöråd: Sju möten Amk-möten: Fem möten ( varav ett om budget) Huvudskyddsombudskonferenser: Två möten plus sex möten med HSO- Stockholm Resp HSO har även haft ett antal möten med skyddsombud inom sin terminal. HSO har också deltagit i Terminalklubbens styrelsemöten, samt på varje terminals utskottsmöten. Större frågor under året: Vi har haft en ganska stor satsning på rehabutbildning under året. Cheferna och lagledarna har drillats att klara av rehabutredningar och rehabplaner. Behovet av rehabåtgärder inom Posten är mycket stort. Samtidigt har Seko haft en stor utbildning för all postens skyddsombud i Stockholm. (ca 300st). Alla sektioner har numera en fackligt rehabansvarig för att kunna ge medlemmarna bästa möjliga stöd. Vi har fått en handlingsplan vad det gäller kränkande särbehandling och en policy om rökning på arbetsplatsen. Tanken är att vi skall försöka leva upp till dom lagar som finns. Mer utbildning! Den här gången gällde det arbetsmiljöutskotten och hur dom skall jobba. En krisplan har färdigställts under året. Samtidigt har man tagit fram pärmar " Om det händer", som skall finnas på alla arbetsplatser inom regionen. Tanken är att man snabbt skall kunna se vilka åtgärder som man skall vidta om det händer en olycka, eller ett bombhot, eller vad det kan vara. En ny trucktyp har tagits fram på Tomteboda tillsammans med en trucktillverkare. Trucken skall eliminera risker för olyckor och tillbud av de slag som vi har haft så ofta med framför allt dom nya behållarna och lådvagnarna. Dessutom bidrar den nya trucken till bättre ergonomi för truckförarna. Här har skyddsombuden på Tba-F lagt ner ett fantastiskt jobb. Stort tack! Hoppas bara att vi får köpa in tillräckligt många truckar. Arbetsmiljöreglerna, t.ex. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, finns numera på PC-nätet på förslag ifrån facket. Nu borde man inte kunna skylla på att man inte visste vilka regler som gäller! Beslut om certifiering av chefer och lagledare i arbetsmiljökompetens har tagits av Amk. Detta skall genomföras under dom två närmaste åren. Utbildning och instruktioner vid dom nya maskinerna var från början en ren katastrof. Detta föranledde en stor diskussion i Arbetsmiljökommitteén. Det resultera de i att arbetsgivaren lovade att förbättra sig på alla punkter. Och visst har det blivit bättre, men vi tycker fortfarande inte att det är bra. Framför allt blir man lite bekymrad över att personalen inte alltid har fått instruktioner om vad man får och inte får göra vid ex. lastnings- och lossningsrobotarna. Risken för olyckor är fortfarande stor. Installation av maskiner och LTP: Många maskiner har installerats på terminalerna under gångna året för många pengar. Vissa saker är positivt, en del arbete underlättas, t.ex. lyft av lådor, andra saker är negativt, t.ex. arbetsorganisationspåverkan. Dock lär maskinerna ha kommit för att stanna, så vi får väl göra det bästa av situationen. Det svåraste är och blir att ta fram ett bra och människovänligt sätt att organisera jobbet runt dom. Där lär vi inte få så mycket hjälp av arbetsgivaren, dom verkar mest intresserad av att införa en Tayloristisk organisation a´la´Chaplins Moderna Tider, eller Henry Fords "löpande band" på trettiotalet. Nu kallas det dock för "Formatorganisation", men betyder i princip samma sak. Vi tror dock på att det går att göra mycket för att anpassa arbetsplatserna efter människans förutsättningar, som det står i Arbetsmiljölagen. Viktigaste förutsättningen för det är att personalen får vara med och påverka utvec klingen. Under tiden får vi väl glädjas åt att installationerna hittills har gått relativt smärtfritt. Vi har inte haft någon stor olycka på någon arbetsplats än, trots att installationerna har pågått samtidigt med produktionen. Vilka som vi skall tacka för det vet jag inte exakt, men jag vet att många Skyddsombud har gjort ett väldigt bra jobb med att bevaka arbetsplatserna och att många tekniker har gjort ett väldigt bra jobb, där man har satt säkerheten främst. Lars-Erik Lövlie Samordnande Huvudskyddsombud. FACKLIGT-POLITISKT Klubbens aktiviteter i facklig-politiska frågor exploderade ungefär samtidigt som förslagen till ny postlag kom. Full fart blev det sen under andra halvåret. Riksdagsle damöter och ministrar, men även Postens företrädare blev varse vilka resurser aktiva medlemmar kan utgöra. Ju längre tiden gick så mötte våra aktiviteter runt demonstra tionen för lika konkurrensvillkor för Posten mer och mer förståelse bland medlemmar, andra postanställda och allmänheten. Kamraterna i landsorten uttryckte respekt och tacksamhet för vårt agerande. Flera medlemmar fick sig en tankeställare när de på nära håll bereddes möjlighet att träffa kända rikspolitiker. Avdelningens initiativ att organisera arbetsplatsträffar och besök med kändisar som Ingemar Josefsson, Marita Ulvskog och Gudrun Schyman föll mycket väl ut. "Vaddå - det är ju inte ens val i år?! Varför kommer dom hit då?" - utbrast några som tidigare inte ville höra talas om politikerbesök. Häftiga diskussioner om arbetsrätt och försämringar i a-kassan ägde rum. Några kamrater fortsatte diskussionen även vid ett senare riksdagsbesök. Glädjande nog kan noteras att Stockholmsterminalernas medlemmar har satt sig i respekt hos många politiker, vilket bevisar att påverkan lönar sig. Slutligen ska det även nämnas vilket stort intryck klubbens konstnärligt utformade afficher och plakat gjorde på massmedia och allmänheten. ARBETSRÄTT Riksdagen beslöt i december om en del ändringar i Lagen om anställningsskydd. De kryphål i lagen som vår regionledning använt sig av under flera års tid täpptes naturligstvis inte till; istället öppnades ett nytt. Det blir nu tillåtet för arbetsgivaren att anställa fem tidsbegränsade utan att ange något skäl alls. Som tur är räknas Posten i detta sammanhang som ett företag och ändringen kommer därför inte att få så stor betydelse för vår del. Uppsägningstiden försämrades för dem som är äldre, men så länge vi (post branschen) kan behålla vårt ett eget avtal om uppsägningstider så påverkas vi inte av denna förändring. Vikarieanställdas möjligheter till fast anställning förbättras något - men först efter år 2000! Företrädesrätten kan tjänas in under en längre tid (tre år istället för som hittills två år) men i gengäld behåller man den under en kortare tid (nio månader istället för tolv). En förändring till det bättre, som får direkt betydelse för oss, är att deltidsanställda får företrädesrätt till utökad anställning, om arbetsgivaren har behov av att utöka personalstyrkan. Klubben antog under våren ett uttalande mot de (då än värre) försämringar i arbetsrätten som planerades. Klubben anordnade i november en seminariedag för förtroendevalda kring den nya arbetsrätten, med Lars Åhnberg som föreläsare. SLUTORD Förutsättningar för vår verksamhet har börjat förändras i allt snabbare takt. Påverkan utifrån på Posten och vår levnadsvillkor medför att det inte räcker med rent snävt fackligt arbete. Som klubb måste vi då diskutera hur vi internt på bästa sätt ska organisera och prioritera våra resurser. Decentraliseringen av det vardagliga fackliga arbetet till sektionsnivå, skolning av och delegering till lokala företrädare är en anpassning till dessa nya villkor. Delegeringen på rbetsgivarsidan och den ökade förändringstakten tvingar oss att förankra det dagliga fackliga arbetet så nära golvnivå det bara kan ske. En medverkan från alla medlemmarna genom nya kanaler för påverkan är därför ett måste. Ska Posten kunna utvecklas så krävs det att vi anställda tar för oss i helt annan utsträckning än förr. Att vänta på att arbetsgivaren ska komma med initiativ och order kan aldrig lösa de uppgifter som ett modernt produktionssätt ställer oss inför. Kampen för en annorlunda organisation på arbetsplatsen vore naturligtvis lättare att föra om inte Posten hamnat i den ekonomiska knipa som vår bolagiseringsfixerade ledning lett in oss i. Tyvärr är det långt ifrån självklart att Postens ledare inser hur viktigt det är att alla vi anställda bereds möjlighet till utbildning i arbetet. Kampen för en högre kvalité i vår produktion kan ej vinnas om inte resurser för utbildning och kompetenshöjning långsiktigt ställs till förfogande. Här går det alldeles utmärkt att förbinda sådana strävanden med en ordentlig arbetstidsförkortning. Flexibilitet kan även tolkas ur arbetstagarens synsätt! Även om VD Dahlsten har sin uppfattning om vem som är "utvecklare" och vem som är "avvecklare" så ska det diskuteras och ageras från vårt håll hur det här företaget ska utvecklas och förändras. Den nytillsatta Brevledningen kommer säkerligen att vilja rationalisera "Nätet", där vi i Stockholmsterminalerna utgör en viktig kugge i systemet. Det nyss sjösatta pris- och produktsystem kommer eventuellt att påverka oss mer än vi idag kan ana. Kommer vi att kunna organisera det aktiviteter som engagera våra medlemmar i den grad vi behöver? Hur många kommer att förlita sig på Kamrat "Någon Annan" eller Kamrat "Ingen"? Statsvetare och journalister har i media uttryckt sin förvånad över det ökade antalet demonstrationer som ägt rum under 1996. vad kommer de att tycka om år 1997? Svaret ligger även i våra händer. Vi över 2 200 medlemmar har vårt ansvar. Må vi lyckas! Upp till kamp! Anders Viksten, P O Brandeker, Jan Åhman, Erhan Gömüc, Mikael Täll, Janne Gebring, Monica Lindberg, Keshii Natanael, Pia Lindqvist, Irja Larsson, Marek Jaroszek. Gunnar Hovding, Carlos Caviedes, Peder Olsson, Lasse Jansson. Den ekonomiska berättelsen delas ut vid årsmötet.