Terminalklubbens verksamhetsberättelse 1997 Detta är styrelsens förslag till verksamhetsberättelse för klubbens verksamhet 1997. Den kommer att behandlas vid klubbens årsmöte lördag den 21 februari kl. 13.00 på ABF-huset, Sveavägen. INLEDNING Så har det då gått ännu ett år i förändringens tecken. Temat för året har varit for matstyrning, det vill säga uppdelning i små/C5 respektive stora/klump. Fackligt har det inneburit att vi fått kämpa för att behålla en vettig arbetsrotation. Tomteboda med sin geografiska organisation var den terminal där sektionerna hårdast motsatte sig formatstyrningen. Men trots det föll den sista bastionen och organisationen blev även där styrd efter format. SEKO har dock där lyckats med att behålla en arbetsrotation över formatgränserna.     En annan fråga som engagerat klubben och sektionerna under året har varit övergången från formella MBL-förhandlingar till arbete i s.k. samverkansgrupper. Det tog en stor del av året att komma överens om ett lokalt samverkansavtal och det var inte utan betänkligheter som vi skrev på avtalet i september. Vi är väl inte helt nöjda med hur arbetsgivaren levt upp till avtalet men vi måste nog samtidigt själva ta på oss ett visst ansvar för att arbetet inte fungerat till 100 procent. Men trots allt hyser vi hopp om att kunna "lära" vissa av Postens företrädare hur en slipsten ska dras. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Ordförande Anders Viksten Kassör P-O Brandeker Sekreterare Jan Åhman Vice ordf Micke Täll Vice sekr Gunnar Howding Ledamot Linda Jansson - " - Irja Larsson - " - Peder Olsson - " - Marek Jaroszek - " - Monika Lindberg - " - Guy Bodén Ersättare Erhan Gömüc - " - Carlos Caviedes - " - Mats Persson - " - Jesper Eriksson Till styrelsesammanträdena har förutom ordinarie ledamöter också samtliga ersättare samt HSO:na och studieansvarig kallats.     Magnus Rönström/Klara-F har större delen av året adjungerats till styrelsen som ersättare för Jesper Eriksson under hans tjänstledighet. STYRELSENS ARBETSFÖRDELNING Arbetsutskott. Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman och Micke Täll har utgjort styrelsens arbetsutskott. Dessutom har en femte styrelseledamot ingått i AU, enligt ett rullande schema. Studieansvarig. Owe Olausson har varit studieansvarig och har i den egenskapen adjungerats till styrelsemötena. Informationsansvarig. Jan Åhman Ungdomsansvarig. Linda Jansson Jämställdhet: Irja Larsson Budgetfrågor - Posten: Micke Täll Fackligt-politiskt: PO Brandeker Arbetsmiljöansvarig: Lasse Lövlie REVISORER Ordinarie revisorer har varit Lennart Johansson och Ingvar Hartler, med Håkan Hillerström och Raphael Bonneau som ersättare. VALBEREDNING Barbro Söderberg, sammankallande, Anders Bergström och Miroslav Jelic. Barbro Söderberg avsade sig uppdraget fr.o.m. september och ersattes av Allan Abrahamsson. TBA- OCH KLARA-UTSKOTTEN Irja Larsson har varit ansvarig för Klarautskottet och Jan Åhman för Tba-utskottet.     Utskotten, som består av ledamöter från sektionerna inom respektive terminal, har sammanträtt regelbundet. I utskotten samordnas arbetet i de frågor som är gemensamma för respektive terminal. REPRESENTATION INOM SEKO SEKO post Stockholm representantskapet Ordinarie: Anders Viksten, P O Brandeker, Erhan Gömüc, Jan Åhman, Marek Jaroszek, Lars Lövlie, Allan Abrahamsson, Janne Gebring, Mats Persson, Tony Eriksson, Örjan Skog, Irja Larsson, Miroslav Jelic, Hans Rosén, Gunnar Howding, Ylva Dahlman, Peder Olsson, Jamshid Ghassemi, Kristina Bonér, Punjabi Massod, Gerardo Berrios. Ersättare: George Ribbing, Jesper Eriksson, Ann Byhlin, Micke Täll, Ylva Persson, Owe Olausson, Stefan Lundmark, Håkan Hillerström, P O Gustavsson, Anders Bergström, P A Nyberg, Stefan Millner, Jörgen Hellgren, Barbara Ciepiela, Monika Lindberg, Birgitta Tillberg, Stig Bramsäng, Carlos Caviedes, Peter Landberg, Lars Lundin, Peter Jarméus, Christine Ros, Anders Blomberg, Solveig Jansson, Per Grundström, Linda Jansson, Susanne Hedin, Mikael Skeppar, Maria Randeborg, Raul Garcia, Eva Brattström. SEKO:s förbundsmöte 4 - 6 juni 1997 Förbundsmötesombud: Micke Täll och Monika Lindberg. Yrkeskonferens Terminal Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman. Micke Täll adjungerad. Förhandlingsgrupp Terminal PO Brandeker ÖVRIG REPRESENTATION Regionala arbetsmiljökommittéen(t.o.m. 30/9) Ordinarie: Anders Viksten, PO Brandeker, Lars Lövlie, Allan Abrahamsson. Ersättare: Tony Eriksson, Janne Westerdahl, Håkan Ottoson, Barbro Söderberg. Samverkansgruppen (fr.o.m. 1/10) Anders Viksten, Micke Täll, Lars Lövlie. LO-distriktets representantskap Ordinarie: Owe Olausson Ersättare: Barbro Söderberg LO-distriktets Agenda 21 Owe Olausson ABF Stockholms representantskap Ersättare: Håkan Hillerström MÖTESVERKSAMHET Ett medlemsmöte, årsmötet/konstituerande möte, genomfördes den 1 mars 1997.     Styrelsen har under verksamhetsåret genomfört 15 protokollförda sammanträden.     En konferens/utbildning om samverkansavtalet genomfördes den 26-27 maj. Styrelsen och det skyddsombud i respektive sektion som ingår i de lokala samverkansgrupperna deltog.     Den 1-3/10 och 1-2/12 deltog styrelsen i den fackliga ledarutbildning som avdelningen anordnar. MEDLEMSUTVECKLINGEN Klubben hade vid början av året 2.230 medlemmar och vid utgången av verksamhetsåret 2.127. SEKTIONERNA Inom klubben finns tolv sektioner. STUDIEVERKSAMHETEN När det gäller studiesituationen är det en del frågetecken som besvarats under året som gått. Klubbarna har övertaget det ekonomiska ansvaret från SEKO post Stockholm. Inom Terminalklubben har vi fördelat studiebidraget jämt mellan medlemsstudier och de förtroendevaldas utveckling. Den budget som klubben haft att hantera har inte använts fullt ut men överskottet kommer att överföras till nästkommande år och skall användas till olika utbildningsinsatser. När det gäller 1998 kommer enbart medel för medlemsstudier att föras ut till klubbarna medan pengarna för de förtroendevaldas utveckling kommer att stanna på avdelningen med tanke på att oavsett storlek på klubbar och sektioner finns ett grundläggande behov som behöver tillgodoses och dessutom finns det en särskild satsning på sektionsstyrelser som kommer att genomföras under de närmaste åren. Medlemsstudier Efter ett år med många tveksamheter och en stillastående vår, där vi till sist lyckades genomföra utbildningar för medlemmar som anmälde sig ett år tidigare. På hösten fick vi möjligheter att sätta igång med nya medlemscirklar och det kändes faktiskt skönt efter ett år med bromsen ilagd. Idag är inte problemet att det saknas pengar utan för att vi saknar cirkelledare och det blir nästa problem att hantera. Förtroendemannautveckling Behovet av kunskap är som tidigare stort och det är bra att så många av klubbens förtroendevalda fått chansen. När vi jämför med föregående års veksamhet kan vi konstatera att utbildningstillfällena har ökat med minst 50 % vilket i sin tur leder till att de förtroendevalda har mer kunskap och bättre kan sköta sitt fackliga uppdrag. Ett problem som nämndes i föregående års verksamhetsberättelse var att inte arbetsgivarens utbildningar för skyddsombuden kommit igång. Här gjordes en satsning under våren vilket ledde till att de allra flesta fick denna möjlighet även om arbetsgivaren missade några. 1998 är det omval av alla skyddsombud så det blir aktuellt med en hel del nya utbildningar och vi tror att alla skall få sin grundutbildning inom de tidsramar som lagar och avtal föreskriver. INFORMATIONSVERKSAMHETEN Den viktigaste formen för information inom fackföreningsrörelsens är den muntliga. Sektionerna har huvudansvaret för den muntliga informationen genom de samtal som dagligen förs på arbetsplatserna och genom de informations- och medlemsmöten som hålls. Terminalklubbens ansvar är att hålla sektionerna informerade och det har huvudsakligen skett genom de täta styrelsemötena, där samtliga sektioner getts en utförlig och aktuell information.     Det främsta medlet för skriftlig information är vår tidning Facktuellt, som har utkommit med 10 nummer under verksamhetsperioden. Dessutom har några av sektionerna egna informationsblad.     Vid nyåret 96-97 öppnade Terminalklubben en hemsida på Internet. Hemsidan är ytterligare ett sätt att snabbt nå ut med aktuell information, men också ett medel för att göra grundläggande facklig information om bl.a. avtal och försäkringar tillgänglig dygnet runt, året runt! Hemsidan har under året haft ca 3.000 besök. FÖRHANDLINGSGRUPP RIKSNÄTET Hjulet uppfanns som bekant i Stockholm. Alla vet att organisationsmönstret med formatenheter spritt sig som en löpeld genom landet. Alla vet även att Nisse Persson och Alf Friman är tunga chefsnamni Riksnätet. Ingen är väl då förvånad över att kamrater från vår klubb kan göra nytta i Nätsammanhang. Terminalnätet är mer av ett nät än vad det varit förr. På den fackliga sidan har vi äntligen ett intensivare samarbete med kompisarna från andra terminaler. Många projekt bevakas med hjälp av kamrater ur vår klubb. I förhandlingsgruppen koordineras det mesta fackliga arbetet gentemot Nätchefen och Rikstransporter genom PO Brandeker som är gruppens ordförande. Allan Abrahamsson (fram till november) och nu Anders Viksten bevakade framtagandet av den nya brevresningsmaskinen. Micke Täll har fått i uppgift att vara bollplank i diskussioner om ett framtida bonussystem. Håkan Ottoson var mycket framgångsrik informationsmottagare i ISO-projektet. Under senhösten har även HSO Lasse Lövlie mer och mer blandats in i arbetsmiljödiskussioner på Nät-och koncernnivå. Owe Olauson har påbörjat ett arbete med ett Göteborgsbaserat lagutvecklingsprogram som döpts till KUL. De flesta styrelseledamöter har fått kontakt med samtliga ledamöter i förhandlingsgruppen. Alla vet nuförtiden vem de ska ringa om de behöver kontakta en annan terminal. Ett flertal sektionsföreträdare har under året tagit sådana kontakter. Glädjande nog har även kamraterna inom Teknik/Service börjat få efterlängtade kontakter; förhoppningsvis kommer även detta fackliga samarbete med andra terminaler att utökas än mer. Rent konkret har det funnits samarbete runt KSM och GSM:er. Att resa på besök till andra terminaler har tidigare varit förbehållen kamraterna från fd järnvägsposten. Under 1997 har nämnda projekt dels lett till konkreta resultat, dels lett till att fler (även från andra städer) fått upp ögonen för behovet av ett besöks- och idéutbyte mellan andra terminaler. Ett viktigt forum för diskussioner inom koncernfacket utgörs av yrkeskonferenser dit alla terminaler skickar en representant. Under året hölls två av dessa på Klara och en ute på Arlanda. Där fick deltagarna bl a träffa Nätchefen och hans ledningsgrupp, den nya Brevchefen hade förhinder. På yrkeskonferensen utses fyra företrädare som ska ingå i koncernkommittén. Koncernkommitttén väljer i sin tur fem kamrater som utgör koncernrådet. Åke Kihlberg från Klara är ordförande i detta råd. FÖRHANDLINGSVERKSAMHET Budget Resultatet för regionen blir + 4 milj. Klubben hade reserverat sig mot budgetförslaget, och vi fick väl delvis rätt när det gäller antalet visstidsanställda. Att regionen kunde klara hem resultatet berodde inte bara på att antalet tidsbegränsade minskade utan också t ex den tuffa sommaranpassningen. Men även översynen av "administrationen" och deras överflyttning till s k kompetenscenter. Ökningen av maskinsorterad post har (glädjande ?) naturligtvis gjort sitt. Brevnätets koncept börjar slå igenom lokalt. Kort sagt, det som har klarat resultatet är minskade kostnader, ej ökade intäkter. Tyvärr kommer inte intäkterna att öka, snarare tvärtom = mer kundsorterad post eller ekonomipost (= mindre inkomster). Portoreformen "Berit" och nya postaktörer kan göra att mindre av de sjunkande volymerna kommer att sorteras på terminal. Budgeten för 1998 innebär ytterligare 40-50 miljoners förbättring. Klubben och regionen hade ingen chans att i tid tillsammans i samverkansgruppen gå igenom budgetsiffrorna. Detta har klubben påpekat i ett starkt kritiskt brev till riksnätchefen Bertil Nilsson (fd Ericsson) och Brevs chef Bo Alerfeldt (fd IBM). Bakgrunden är naturligtvis Postens desperata kamp för att klara hem ekonomin, vilket får till följd att Brev pressas allt hårdare. Det är nu man kan se de ekonomiska konsekvenserna av Postens bolagisering och avregleringen. Regionen tror att man kan klara budget utan att ta till uppsägningar. Utbildningar t ex terminal-körkortet kommer att kräva resurser. Tidsbegränsade anställningar behövs fortfarande. Klubben försöker föra ut kunskap om budgetprocessen och de nya sätten att redovisa exempelvis FlödesOrienteradResultatModell (FORM98). Grundutbildning tillsammans med regionens ansvariga för budget och nyckeltal etc. har skett för deltagare från sektionerna inklusive skyddsombud. Den viktiga fortsättningen kommer under 1998. Det är enormt betydelsefullt att sektionerna har kompetens för att kunna granska de lokala siffrorna. Man kommer på ett helt annat sätt kunna se kostnaderna i produktionsstegen. Det kan dock vara en fördel att ha bra kontroll på alla steg då "tyckande" om produktionen försvinner. Nackdelen kan vara känslan av övervakning och minskat utrymme för lokala varianter. Affärsplanen för 1998 damp ner i regionens samverkansgrupp i skrivande stund . SEKO:s inflytande därmed ännu sämre än 1997. Tomteboda Efter månader av överläggningar avslutades den 4 november den första etappen av förhandlingarna om Tomtebodas framtida organisation. Resultatet blev tre enheter: Stora/Klump, Små och Företagsposten. Stora/Klump består i sin tur av två team, Team Täby och Team Kista. Små består av Team Solna och Team Upplands Väsby. De fyra teamen kommer att ha varsin biträdande produktionschef. Ansvarsområdet för respektive team kommer att fastställas i de samverkansgrupper som har bildats inom respektive enhet.     I beslutet sägs uttryckligen att "arbetet grundar sig på rotation där personal från alla enheter arbetar med alla format/arbetsuppgifter så långt det är möjligt".     Flera viktiga frågor återstår att lösa: Antalet lag inom respektive enhet kommer att fastställas genom beslut i samverkansgrupperna. Tillsättningen av lagledare/flödesledare liksom inplaceringen av biträdande produktionschefer och produktionsassistenter kommer att behandlas i respektive samverkansgrupper före beslut (som tas av Terminalchefen). Arbetstidsscheman behandlas f.n. i en arbetsgrupp, där representanter för SEKO ingår. När arbetsgruppen är klar med sitt arbete fastställs schemana i en gemensam förhandling för Terminal Tomteboda. Samma tillvägagångssätt gäller för layoutfrågorna (fr.a. antalet manuella sorteringar och placeringen av dessa). Bakgrunden till det beslut som nu har fattats är de starka påtryckningarna uppifrån (Riksnätet och Terminalchefen) att även Tomteboda ska inordna sig i den formatstyrning som tillämpas vid övriga terminaler i landet. Beslutet innebär att ytterligare ett steg tas i den riktningen. Men samtidigt har förhandlingarna bl.a. resulterat i att de mindre enheterna ("teamen") och arbetsrotationen mellan de olika formaten består. Vi tror att det ger förutsättningar för att behålla en hel del av Tomtebodamodellen. Men vi är också övertygade om att det krävs en stark facklig sammanhållning inom och mellan enheterna för att kunna påverka den fortsatta utvecklingen i rätt riktning. Som vi nämnde finns det fortfarande flera svåra frågor som ska lösas. Vi räknar också med att nya framstötar om ökad likriktning kommer. Trots nya chefer inom både Brev och Riksnätet har än så länge ingen kursändring märkts av. Sommaranpassning 1998 Redan i våras aviserade terminalledningen att man ville koncentrera produktionen till färre enheter under lågtrafikveckorna i juli och augusti för att spara pengar. Förslaget innebar att Årsta inte skulle ha någon uppsamlingssortering alls och Klara inte någon uppsamlingssortering av ekonomibrev. Dessutom skulle det ske en samsortering av spridning brev och ekonomibrev på natten. Vi tyckte då att detta var alldeles för sent påtänkt eftersom alla redan hade lämnat in sina semesterönskemål. Man accepterade detta men ville komma tillbaka i frågan för att kunna genomföra idén sommaren 1998. Vi avvisade inte tanken helt och kom överens om att ta upp frågan på nytt under hösten. Efter att vi fått löfte om att ingen skulle behöva drabbas familjesocialt av detta accepterade vi i november att man kunde planera sommaren med de här förutsättningarna. Vi aviserade också att vi vill vara med i den planeringen på respektive ställe vilket inte mötte något hinder. Nedan följer ett citat ur beslutet: "En arbetsgrupp ska starta i januari 1998 för att detaljplanera och samordna sommaranpassningen 1998. Arbetsgruppen leds av Rudolfo Ilic med en deltagare från vardera Tomteboda, Klara och Årsta. /.../ Personalorganisationerna ska medverka med en representant i arbetsgruppen på respektive terminal. Beträffande Årsta ska arbetsgruppen bevaka individuella lösningar för de medarbetare som inte tar semester under denna period." Direktinlämning. I kölvattnet av portoreformen "Berit" började en översyn av direktinlämningsfunktionerna i Stockholm. Meningen var att samla all DIL under en hatt och Lars-Erik Westerberg sattes att leda projektet som skulle genomföra detta. Han startade sitt arbete på ett mycket positivt sätt och vi fackliga var med "på vagnen" från början. Men ganska snart fick vi klart för oss att vi inte skulle syssla med bemanning och organisation av respektive företagspost. Resultatet av projektet blev att man utsåg Lars-Erik till samordnare av direktinlämningsfunktionerna i Stockholm samt att man centraliserade produktionskonsulterna och brevlådehanteringen.     Det hela slutade alltså som i sagan om Tödde och Mödde, det blev en "fingertutt".     Utom när det gällde tompåshanteringen. Där planerar man för att lägga ner den gemensamma tompåshanteringen på Tomteboda och överför i praktiken jobbet till enheterna. Med den inom Stockholmsterminalerna så vanliga motiveringen att "vi är inte i den branschen". Internservice. I den heliga besparingens namn inleddes en översyn av internservicen i regionen. Inriktningen var att minska den till ett minimum d.v.s. näst intill utplåna den. De funktioner som var på tapeten var främst internpost och repro. Fackligt hävdade vi med en dåres envishet att man inte skulle göra några reella besparingar utan bara flytta över kostnaden till produktionen och samtidigt framförde vi att det var av stort värde att ha en reprofunktion i egen regi. Posten, företrädd av Åke Andersson, hävdade lika envist att "vi är inte i den branschen" och att verksamheterna därför skulle läggas ner. Slutresultatet blev att internpostverksamheten skrotades och även reproverksamheten utom den på Tomteboda som fick en nådatid till våren -98 då en utvärdering ska göras. LÖNEREVISIONEN Avtalet för tiden 1 juli 1997 - 31 mars 1998 gav 1,95 procent i lönehöjningar. För Stockholmsterminalerna innebar det drygt 500.000 kronor.     Förhandlingarna om fördelningen av pengarna avslutades den 10 december.     Resultatet av förhandlingarna blev att alla enheter nådde upp till en strukturnivå på lägst 15.200 kr/mån. Många enheter har i praktiken nått högre nivåer. Minst 150 kr/mån har betalats ut generellt, men även här är det litet olika mellan enheterna och på vissa håll har man lagt ut mer generellt.     Sektionerna har informerat om utfallet. ARBETSMILJÖARBETET Arbetsmiljö- 97. 1997 har varit ett annorlunda år, kanske man kan säga. Vi fick ett s.k. samverkans-eller medinflytandeavtal. Detta innebär att vi skall få ett större inflytande och komma in tidigare i "processen" än tidigare. Detta skall åstadkommas genom att personalen får träffa arbetsgivaren på tre sätt: personalrepresentanterna i samverkansgruppen, övriga anställda på arbetsplatsträffarna och den enskilde i årliga utvecklingssamtal.     Ingen kan påstå att detta till fulla har införts och det kan nog dröja ett tag innan vi kan sätta betyg på systemet eller konstatera att allt har blivit bättre.     Det hela började sjösättas på hösten -97 och vad man hittills kan säga är att det på klubbnivå har blivit fler möten med terminalchefen och att informationsflödet har blivit bättre, men att hanteringen av arbetsmiljöfrågorna mer liknar MBL-19 information än skyddskommitte´möten enligt arbetsmiljölagen. Nu har det som sagt pågått väldigt kort tid, men det finns nog anledning redan nu att titta på eventuella förslag på förbättringar. I övrigt så har vi väl fortsatt med det gamla vanliga nötandet med våra frågor, samtidigt som vi har försökt förbättra vår organisation. Systemet med att dom skyddsombud som sitter i dom lokala arbetsmiljöutskotten / samverkansgrupperna samtidigt sitter i ett arbetsmiljöråd, har fortsatt och har väl permanentats. Vi har upptäckt att det är ett bra sätt att knyta ihop nivåerna och att något förhindra att arbetsgivarna dribblar frågorna mellan nivåerna.     Skyddsombuden kan dessutom på det sättet träffas oftare och få en kontinuitet i informationsflödet. Arbetsmiljörådet har träffats ungefär en gång per månad om man undantar sommaren. Övriga möten: Frimanträffar / arbetsmiljökommitté / samverkansgrupp terminal har träffats ett femtontal gånger. Rehabgruppen har träffats 4 gånger. Samtliga skyddsombud - 2 gånger. Huvudskyddsombuden har deltagit i 4 konferenser på riks och avdelningsnivå. Huvudskyddsombuden har också varit adjungerade till samtliga klubbstyrelsemöten. Frågor av större karaktär under året: Certifiering av chefer och lagledare kopplat till delegeringen. Beslut om att skyddsombud får samma utbildning som cheferna och lagledarna. Maskin/produktionsutbildningar för all personal.(körkort). Bullermätningar genomförda på enheterna. Arbetsrotation skall finnas och tas hänsyn till vid omorganisationer. Utrymningsövningar skall genomföras i alla tre husen. Problem med arbetsskador och tillbud vid arbete med lådvagnen. Hög sjukfrånvaro bland kvinnor. Nya truckar. Underhåll av truckar på entreprenad. Försök med batteriladdningsdepåer. Investering i s.k. brevresningsmaskiner med tillhörande GSM. Rehabprojekt på biltransporten. Ventilationsprojekt på Tomteboda. Ombyggnationer på Logistik Tomteboda. Arbetsmiljörond - handlingsplaner. 3/2-utredning om eventuell nedläggning av terminal. Systeminspektion av Posten och projekt i samband med det. Uppdragsbeskrivning för skyddsombud med tillhörande utbildningsplan. FACKLIGT-POLITISKT Posten styrs inte enbart av marknaden som VD:n oftast skriver i ‘Pravda' - utan till stor del av den orättvisa postlagen och ett ofördelaktigt avtal mellan staten och Posten AB. Redan detta är skäl nog varför vi måste ägna tid, uppmärksamhet och resurser åt detta. Till stor del påverkas våra jobb av den inställning som ‘ägaren' och ‘regleraren' Staten har till Posten. Med ett modernt ord så söker vi bedriva ett 'lobbyarbete' för det ståndpunkter som gynnar oss. Flera kamrater har ordnat och medverkat i aktiviteter gentemot kommuniktionsdepartementet eller politiker i trafikutskottet. Sektion Tba-Kista och Klara-Fp förtjänar här ett hedersomnämnande. Utskottet för dessa frågor (Gerardo Berrios, Magnus Rönström och PO Brandeker) har utarbetat två ‘Öppna Brev' om postpolitiken som sänts till riksdagsledamöter och regeringen. Det andra prioriterade arbete utgjordes av opinionsbildning runt förslaget till ny arbetstidslag. Ett besök av med ansvarige ministern U. Messing ledde till en intensiv diskussion; många hade peppats vid genomläsning av texten i Extrautgåvan av Facktuellt. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhetsplanen: Terminalklubben satte press på arbetsgivaren! En jämställdhetsgrupp inom Terminalklubben bildades i början av verksamhetsåret. Gruppen blev snabbt varse att det fanns allvarliga brister i terminalregionens sätt att bedriva jämställdhetsarbete. Det saknades nämligen en jämställdhetsplan. Trots upprepade påpekanden från Terminalklubben upprättades det ingen jämställdshetsplan. Därmed uppfyllde man inte sin skyldighet i Jämställdhetslagen enligt 10§ "Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete". Terminalklubben såg sig nödsakad att göra en anmälan till JämO ifall det inte skyndsamt upprättades en jämställdhetsplan. När detta påtalades för regionledningen blev några från jämställhetsgruppen inbjudna till ett samtal med personalchefen och början till en jämställdhetsplan började ta form. Vi enades om att en jämnare fördelning mellan män och kvinnor på alla nivåer och verksamhetsnivåer skapar en bättre arbetsplats, och att jämställdhetsaspekten ska beaktas i varje beslut på alla nivåer i terminalen. En jämställdhetsplan för Terminal 1998 blev klar strax före jul och skickades ut som en bilaga i personaltidningen "TRIO" till all personal. Planenen innehåller bl. a. ett mentorprojekt för kvinnor där målsättningen är att öka andelen kvinnliga lagledare och produktionschefer.     Aktivitet som genomfördes 1997 var att utforma en policy mot sexuella trakasserier. Fler fackligt aktiva kvinnor En annan mycket viktigt fråga som jämställhetsgruppen arbetat med är att få fler kvinnor att engagera sig fackligt och få de redan aktiva att stanna kvar. En kartläggning av förtroendevalda i Terminalklubben som gjordes visade att kvinnor inte är representerade i förhållande till medlemsantalet, framförallt vad gäller de högre positionerna. Ett projekt startades för att öka kvinnors inflytande i facket. Som ett första steg i projektet genomfördes en enkätundersökning, där vi hoppades få svar på en del av de frågor vi ställde oss: - Är det bara familjeskäl som gör att kvinnor inte engagerar sig eller finns det andra hinder i vägen? - Är det en tröghet i själva organisationen eller den fackliga strukturen som gör att kvinnor stöts bort? - Kan det finnas attityder och språk som inte tilltalar kvinnor? Enkäten skickades ut till samtliga kvinnor inom Terminalklubben, ca 800 medlemmar. Resultatet kommer att redovisas b l a i "Facktuellt". Dagtid Frågan om dagtid för ensamma föräldrar blev åter aktuell . Det visade sig att det inte alls är så självklart att jämställdhetslagen §5 "Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldrarskap" efterlevs på alla enheter i terminaleregionen. I den mån man lyckas få dagtid, är det bara för kortare perioder i taget, med osäkerhet och otrygghet som resultat. Jämställdhetsgruppen enades om att arbeta med denna fråga så att jämställdhetslagen §5 efterlevs. Övriga aktiviteter Vi har träffat politiker med syfte att påverka i olika frågor som rör jämställdhet. När jämställdhetsminister Ulrika Messing besökte Klaraterminalen, framfördes hård kritik mot förslaget till ny arbetstidslag, som skulle slå hårt mot jämställdheten om den genomfördes. Framförallt förslaget om flexibel arbetstid på arbetsgivarens villkor. Vi har haft besök från JämO, införskaffat JämO:s handbok om aktiva åtgärder, arbetsvärdering, sexuella trakasserier och om lönediskriminering. Dessa fyra skrifter finns att tillgå på respektive terminal. I jämställhetsgruppen ingår: Ylva Dahlman/Klara -ESS/Trp, Irja Larsson/Klara-U, Solveig Alsmo/Klara-Biltrp. Magnus Rönström/Klara-F Anne Larsson/TBA-S Barbara Ciepela/TBA-K Eva Brattström/Årsta. SLUTORD Affärsområde Brev i stort och Riksnätet för vår del lär ha gått bra i ekonomiska termer under 1997.     Kvalitén är under fjärde kvartalet uppe i ett "all time high" och Nätstartsmånaderna med allt de medförde är förträngda. Med en ny Brevchef och en ny Riksnätschef vid rodret har läget stabiliserats och ‘effektiviteten' har ökat betydligt. Antalet tidsbegränsade kamrater har minskat dramatiskt och Stockholmsterminalerna går ‘med plus'. Kampen om formatenheter är avgjord - åtskilligt är det mer strömlinjeformat än ett år tidigare.     Flera chefsbyten har ägt rum och omorganisationer duggar tätt. Vem har känt arbetsro under gångna året?     Vem ska ha arbetsro nuförtiden - kontrar ledningen. Ständig förändring mot nya djärva högre(?) mål! Mot slutet av året blev det sedan känt att strukturförändringar aviseras. Översatt till ren svenska betyder det att en terminal ska bort. Eller utredas ...... Sen följdes det av rykten om att två ska bort osv...... Betänker man att snittåldern under 1997 var mer än 44 år, så är det fullt förståligt när många nu börjar känna allvarlig oro för framtiden! Fortsätter det som så - att information från Posten kommer sent och i liten omfattning - så leder detta till mycken smärta och (onödiga) skador. Även om sambanden till Riksnätet ofta är överordnade så måste information ut - i så tidigt stadium som möjligt. Onödigt hemlighetsmakeri är inte på sin plats! Lika lite kan vi acceptera när i och för sig lovliga åtgärder som strävar till att förbättra åldersstrukturen (avgångsvederlag under december 1997) hanteras på ett ensidigt sätt från arbetsgivarsidan - utan att facket ens informeras! Problemen framöver kommer att kräva att båda parter är överens så gott det går. Då finns ingen plats för dumheter, inget utrymme för att sträcka på strutsfjädrarna! Den som inte förstå att samverkan mellan parterna bygger på en grundläggande respekt, den har kvar att lära!     Förestående förändringar kommer med säkerhet att medföra stora problem för oss arbetstagare. Trycket på förtroendevalda kommer att öka från både Posten och från medlemmar. Terminalklubben har under dess korta historia visat att vi kan klara av att hålla huvudet kallt - även under stark press!     Solidariteten mellan oss kommer naturligtvis att ställas på prov - det är det som är vanligt i sådana situationer! Vi som är beroende av att ha ett arbete måste då uppträda enigt, det talar alla historiska erfarenheter för. Anders Viksten, P O Brandeker, Jan Åhman, Micke Täll, Gunnar Howding, Linda Jansson, Monica Lindberg, Guy Bodén, Jesper Eriksson, Irja Larsson, Marek Jaroszek. Erhan Gömüc, Carlos Caviedes, Peder Olsson, Mats Persson.