Terminalklubbens verksamhetsberättelse 1998 Styrelsens berättelse så som den kommer att föreläggas årsmötet den 27 februari INLEDNING 1998 har i mycket stor utsträckning handlat om flyttningen av Klaras verksamhet till en utbyggd Årstaterminal, samt en eventuell etablering av en stor sorteringsterminal vid Arlanda. I samband med detta har det också lagts ned stor kraft på utformningen av ett omlastningsnav på Tomteboda. Detta arbete har tärt hårt på de begränsade fackliga resurserna och många av de fackligt förtroendevalda har upplevt en frustration över att inte riktigt ha räckt till för att klara av det "normala" fackliga arbetet på det sätt man skulle vilja.   Posten har inte heller varit förskonad från samhällstrenden att luckra upp arbetsrätten och anställningsvillkor. Det har talats mycket om "flexibilitet", men då menar man att det bara är den anställde som ska vara flexibel. Några exempel på försämring av anställningsvillkoren som Terminal Stockholm genomfört är ändring av praxis angående tjänstgöring på helgdag som infaller på söndag, treminutersuppräkningen av tid på söndag samt införande av rast på vissa tider där det tidigare har varit måltidsuppehåll.   Attackerna lär inte vara slut i och med detta, så det gäller att inte tappa sugen och istället kämpa vidare. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Ordförande Anders Viksten Kassör P-O Brandeker Sekreterare Jan Åhman Vice ordf Micke Täll Vice sekr Gunnar Howding Ledamot Linda Jansson - " - Ulf Ericsson - " - Erhan Gömüc - " - Monika Lindberg - " - Guy Bodén - " - Carlos Caviedes Ersättare Anders Bergström - " - Magnus Rönström - " - Bengt Dahlby - " - Ben Ekström Till styrelsesammanträdena har förutom ordinarie ledamöter också samtliga ersättare samt HSO och studieansvarig kallats.   Marianne Ringman/ePP har adjungerats till styrelsen fr.o.m. maj i egenskap av ordförande i den nystartade sektionen på ePP.   Linda Jansson avgick ur styrelsen vid halvårsskiftet. Janne Gebring har därefter adjungerats till styrelsen i egenskap av ordförande i sektion Årsta. STYRELSENS ARBETSFÖRDELNING Arbetsutskott. Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman och Micke Täll har utgjort styrelsens arbetsutskott. Dessutom har en femte styrelseledamot ingått i AU, enligt ett rullande schema. Studieansvarig. Owe Olausson har varit studieansvarig och har i den egenskapen adjungerats till styrelsemötena. Informationsansvarig. Jan Åhman Ungdomsansvarig. Linda Jansson Jämställdhet: Magnus Rönström Budgetfrågor - Posten: Micke Täll Fackligt-politiskt: PO Brandeker Arbetsmiljöansvarig: Lasse Lövlie IT-ansvarig: Anders Bergström REVISORER Ordinarie revisorer har varit Lennart Johansson och Örjan Skog, med Raphael Bonneau som ersättare. VALBEREDNING Miroslav Jelic, sammankallande, Inge Sved, Peter Hillman, Janis Rubulis, Janne Höglin, Göran Borgqvist, Ann Christine Pålsson. TBA- OCH KLARA-UTSKOTTEN Ulf Ericsson har varit ansvarig för Klarautskottet och Jan Åhman för Tba-utskottet.   Utskotten, som består av ledamöter från sektionerna inom respektive terminal, har sammanträtt regelbundet. I utskotten samordnas arbetet i de frågor som är gemensamma för respektive terminal. Fr.o.m höstterminen har Årstasektionen deltagit vid Klarasektionens möten. REPRESENTATION INOM SEKO SEKO post Stockholm representantskapet Ordinarie: Anders Viksten, P O Brandeker, Jan Åhman, Lars Lövlie, Leif Ljungkvist, Ulf Ericsson, Linda Jansson, Gerardo Berrios, Anders Bergström, Åke Anevad, Bertil Carlsson. Ersättare: Hans Rosén, Gunnar Howding, Bengt Dahlby, Ben Ekström, Micke Täll, Ylva Dahlman, samt ytterligare 33 ersättare! SEKO:s förbundsmöte 25 - 27 maj Förbundsmötesombud: Anders Viksten och Linda Jansson. Yrkeskonferens Riksnätet Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman. Micke Täll adjungerad. Förhandlingsgrupp Riksnätet PO Brandeker ÖVRIG REPRESENTATION Samverkansgruppen Anders Viksten, Micke Täll, Lars Lövlie. LO-distriktets representantskap Ordinarie: Owe Olausson Ersättare: Barbro Söderberg LO-distriktets Agenda 21 Owe Olausson ABF Stockholms representantskap Ersättare: Håkan Hillerström MÖTESVERKSAMHET Tre medlemsmöten har hållits under året.   Årsmötet genomfördes den 21 februari med ca 70 medlemmar närvarande.   Vårens medlemsmöte hölls den 25 april. I det vackra vårvädret hade endast ca 30 medlemmar hörsammat kallelsen. Lönerevisionen och Sth Sydprojektet diskuterades.   Höstens medlemsmöte hölls den 17 oktober på Mosebacke. Mötet samlade 160 medlemmar, vilket är rekord för klubben. Vid mötet valdes valberedning. Rapporter lämnades om Syd- och Arlandaprojektet.   Styrelsen har under verksamhetsåret genomfört 14 protokollförda sammanträden.   En endagskonferens om Brevnätet fas 3, avtalsrörelsen samt postpolitiken genomfördes den 13 maj. Styrelsen och det skyddsombud i respektive sektion som ingår i de lokala samverkansgrupperna deltog.   En halvdags informationsträff om pensioner genomfördes den 4 december. Styrelsen och förtroendevalda från sektionerna deltog. MEDLEMSUTVECKLINGEN Klubben hade vid början av året 2.127 medlemmar och vid utgången av verksamhetsåret 2002. SEKTIONERNA Inom klubben finns tretton sektioner: Sektion Ordförande Årsta Janne Gebring Klara-F Magnus Rönström Klara-Uppsamling Ulf Ericsson Klara Ess-Transportör Micke Täll Värdet Bengt Dahlby Biltransporten Gunnar Howding Tba-F Anders Bergström Tba-K Guy Bodén Tba-S Monica Lindberg Tba-Täby Carlos Caviedes Tba-U Erhan Gömüc Teknik&Service Ben Ekström ePP Marianne Ringman STUDIEVERKSAMHETEN Studier är ett område där det kan hända mycket från år till år medan man från alla håll i samhället talar om hur viktigt det är med studier. Men hur ser verkligheten ut? Under 1997 verkade det som medlemsutbildningarna skulle ta ny fart. Ett skäl till detta var det ökade intresset för framförallt datautbildningar, som dels kommer från att många har skaffat sig "postdatorer", men även beskedet om det s.k. IT-körkortet som i och för sig är positivt eftersom det innebär en ökad kompetens för de anställda.   Det anordnades 3 cirklar under hösten -97 och meningen var att det skulle genomföras 5 cirklar under våren -98. Tanken var att personalen skulle kunna ta ledigt med ekonomisk ersättning från CSN för förlorad arbetsförtjänst. Därför kom det som ett dråpslag att CSN inte beviljade något stöd för våra fackliga studier. De bokade tiderna kunde delvis användas för utbildning av de förtroendevalda till 2 kortutbildningar. På olika sätt har vi påtalat den felaktiga be-slutet hos både politiker och myndigheter utan att det har hänt något, men vi fortsätter att påverka, men det är osäkert om vi lyckas, delvis därför att det finns sparkrav överallt och även på CSN.   Under denna rubrik skall vi passa på att ge en eloge till dataföreningen som fick igång en utbildningsomgång på Tomteboda som var öppen för alla intresserade. Här finns också utrymme för en del självkritik, nämligen att studierna inte fått den prioritering i det fackliga arbetet som det borde ha, men det är ingen ursäkt utan ett konstaterande av fakta. Här kanske det kan fungera bättre med ett annat upplägg av verksamheten och det förslaget kommer att hanteras i samband med klubbens konstituering efter årsmötet. Kontentan av dessa fakta visar att det i nuläget enbart är möjligt att bedriva studier är på fritid. När det gäller utveckling för förtroendevalda är det inte några förändringar jämfört med tidigare utan här kommer det ett jämnt flöde även om det var minskningar även här men här är skälen snarast att det händer en hel del om förändringar både i Syd och Nord vilket har engagerat många fackliga och skyddsombud. Ett 80 - tal förtroendevalda har gått på olika sorters utbildningar varav 23 som har genomgått grundutbildningen i facklig regi. Utöver dessa är det ett antal skyddsombud som genomgått arbetsgivarens arbetsmiljöutbildning. Slutligen kan nämnas att det anordnats några seminarier i olika ämnen. INFORMATIONSVERKSAMHETEN Den viktigaste formen för information inom fackföreningsrörelsens är den muntliga. Sektionerna har huvudansvaret för den muntliga informationen genom de samtal som dagligen förs på arbetsplatserna och genom de informations- och medlemsmöten som hålls. Terminalklubbens ansvar är att hålla sektionerna informerade och det har huvudsakligen skett genom de täta styrelsemötena, där samtliga sektioner getts en utförlig och aktuell information.   Det främsta medlet för skriftlig information är vår tidning Facktuellt, som har utkommit med 11 nummer under verksamhetsperioden. Dessutom har några av sektionerna egna informationsblad.   Terminalklubbens hemsida på Internet har under året utvecklats vidare. Hemsidan är ytterligare ett sätt att snabbt nå ut med aktuell information, men också ett medel för att göra grundläggande facklig information om bl.a. avtal och försäkringar tillgänglig dygnet runt, året runt!   Hemsidan har under året haft ca 6.000 besök. FÖRHANDLINGSGRUPP RIKSNÄTET Riksnätet och Stockholmsterminalerna En av de viktigaste frågorna för f.d. ‘förhandlingsgruppen' (nuvarande ‘företagsrådet') under året var - och förblir - frågan om framtiden för Stockholms brevterminaler. Resultatet blev att Klara stängs och verksamheten flyttas till ett utbyggt Årsta. Med fog kan man hävda att det var inträdet av nye Brevchefen och rekryteringen av Bertil Nilsson, den nye Nätchefen, som avgjorde dessa beslut. Samtidigt minns vi att Brevnätets konstruktörer redan tidigare lekt med tanken och planerat för ett läge med betydligt färre Brevterminaler än 13. Uppdraget att utreda möjligheten att minska antalet Stockholmsterminaler fick Alf Friman ursprungligen av Brevchefen. Arbetsfördelningen, dvs vad som skulle göras/ansvaras för lokalt och vad som skulle tas ‘högre upp', var långt ifrån glasklar i början. Klubbens representanter i den regionala samverkansgruppen fick dessutom först efter mycket möda och förfrågningar centralt håll klart besked över vad som var hemligt, halvhemligt eller enbart försett med "Internt Posten".   Samarbetet eller ‘spelet' mellan olika nivåer påverkade möjligheten att få större inflytande. Frågan om miljökonsekvensbeskrivningen av Klaras flytt till Årsta ramlade igenom regionalt, men beslutades sen på central nivå. Trots denna försening kommer det att bli viktig att få ta del av denna undersökning. Flera andra förändringar i Nätets nuvarande "fas tre" påverkar Stockholm i hög grad. Den planerade övergången av landsvägstransporter till ekonomitåg fr o m september -99 kommer att kräva åtskillig planering och medverkan av Stockholmare vid Tomteboda. Hur mycket kommer navet kunna svälja/tillåtas att fungera? Kommer A-post att lastas/lossa i Västberga? Hur mycket kommer koncernen att vilja satsa? Även om frågorna tillsvidare får hänga i luften, så måste de få sin lösning! Vad händer med ett system, ett nät om ‘navet' dimensioneras fel? Nedläggningen av Borlängeterminalen har p g a SEKO:s agerande kunnat flyttas fram i tiden. Ett av skälen vi förde fram var kvalitetssäkring för Uppsala som ska borga för ‘kvalitetssäkring' gentemot nya Årsta. O Gudar, hör våra postala bön!! Klaras flytt till Årsta är sannerligen en stor uppgift ..... Avslutningsvis några ord om Stockholm Nord. Genom SEKO:s nya koncernfackliga arbete har det från början varit lätt att hitta samarbetsformer med berörda klubbar (Karlstad, Västerås, Uppsala, Utrikes). Klubben avsatte direkt omfattande resurser i form av kamrater och tid, så att ‘förstudien' om en kommande Arlandaterminal fick vederbörlig uppmärksamhet. Resultatet hittills visar att varenda insatt timme var värt sitt pris! Bl a så förde vår insats med sig den effekten att många representanter från arbetsgivarhåll kände sig uppmuntrat att bidra med konstruktiv kritik angående detaljer samt förutsättningar. Förstudien kommer förmodligen fortsätta och vederbörligen fördjupas efter konstens alla regler! SAMVERKAN/FÖRHANDLINGSVERKSAMHET Sth Syd Klubb Terminaler Sth, har som säkert ingen kunnat undgå, varit mycket kritisk till hela idén på att sammanslå Sth Klara med Sth Årsta till en gigantisk Syd Terminal.   Kritiken har gällt saker alltifrån en dåligt underbyggd förstudie till en förprojektering som inte innehöll några karameller åt personalen i gemen.   Konkret och huvudsakligen har invändningarna handlat om bl.a. obefintlig spåranslutning, storleken och därmed trivseln, dåliga ekonomiska kalkyler för bygget och teknik, axiomet att producera i ett plan och en icke framtagen miljökonsekvens-beskrivning. De ekonomiska bekymren löstes ju under resans gång vad det gäller bygget med att pensionsstiftelsen gick in med ett antal miljoner (ca 30 miljoner för att värdesäkra byggnaden) och att man för teknikens del bl.a. återanvänder stora delar av lådtransportören.   Vissa besparingar görs också i och med att man inte utvidgar antalet utlägg i GSM och FSM maskinerna.   I förprojekteringen kunde vi i och för sig inte se att man inte skulle kunna klara posthanteringen på ett kvalitativt bra sätt men frågan som naturligt uppstår är till vilka kostnader? Framför allt transport och personalkostnader.   SEKO:s ställningstagande blev till slut att vi inte ställer oss bakom Projekt Syd men att vi ändå känner oss manade att på olika sätt bevaka personalens intressen i projektet.   Detta betyder i praktiken att vi deltar i olika grupper inom ramen för projekt Syd. Inför byggstarten har fackliga och skyddsombud både från Klara och Årsta deltagit i olika grupperingar för att påverka ytbehov, maskinplaceringar, personalsociala utrymmen och mycket annat. I dagsläget när vi kan se konturerna av hur terminalen kommer att se ut får man nog tillstå att det i stora drag ser rätt bra ut i dessa delar. Antalet pausrum, toaletter och rökspottar torde räcka till, så också ytor i produktionslokalen.   En sak som vi nu ställer oss tvivlande till är det eskalerade säkerhetstänkandet som resulterat i ett in och utpasseringssystem där man måste läsa sig in och också läsa sig ut.   Praktiken får väl utvisa om detta är en hållbar lösning.   I dagsläget pågår diskussioner kring organisation där den stora stötestenen är på vilka volymer vi ska bygga bemanningen och även vilka bemanningstal som skall gälla för olika göromål, men här ska kvarnarna mala ett tag innan några resultat framkommer.   Arbetsgivarens syn ger dock en viss anledning till oro för övertalighet.   En enkät har gått ut till samtlig personal för att få en bild av hur man vill ha sina arbetstider och alterneringar.   Resultatet av enkäten är ännu ej sammanställd men kommer säkert att vara till stor hjälp för oss vid förhandlandet om organisation.   Under själva byggnationen i Årsta kommer Pl.2 att i princip stängas under ett antal månader from. 8/3-99 vilket innebär att personal måste flytta till andra arbetsplatser under vissa tider innan man kan ta olika delar av Syd i drift.   Både Tba och Klara är alternativa arbetsplatser men även Pl.4 på Årsta. Klaras personal kommer naturligtvis i olika skeden fram till driftstart också att omdisponeras på olika sätt.   Klubben har krävt att personalen skulle få någon form av kompensation under den här tiden , men har inte fått något gehör härför. Sth Nord Ur Åke Anderssons förstudie kring Stockholm Syd, dök opåkallat upp ett förslag om en lokalisering till Arlanda flygplats av uppsamling och spridning 16-19,Västerås, Karlstad, Uppsala samt utrikes verksamhet i Malmö och Arlanda och slutligen inrikes omlastning (HUBen). Av en sådan lokalisering tror sig en del inom Brevs ledning att det går att skapa något som stöder Postens fyra mål. Utredningen På sensommaren startades ett antal arbetsgrupper där "flödesgruppen" initialt utgjorde den viktigaste. Olika sakfrågor, modeller, analyser o.s.v. stöttes o blöttes. Under höstens gång kom även övriga delprojekt-grupper igång, till exempel personalgruppen. I november gjordes en mycket svajig sammanställning som "huvudkontoret" mottog i början av December. Efter detta fick flödesgruppen ett nytt uppdrag att blixtutreda ett "alternativ tre" bestående av Tomtebodas, Uppsalas, utrikes Malmö och Arlandas brevverksamhet samt inrikes omlastnings verksamhet. Kring denna verksamhet har skissats en terminalbyggnad. Slutsatser SEKO och ST-posten har gemensamt förordat ett "Arlanda-light" bestående av nuvarande Arlanda utrikes och HUBen samt att ank utrikespost sorteras på Arlanda. Det sistnämnda i förslaget skulle gynna de i terminal Stockholm som är bosatta i Arlandas närområde och önskar arbeta närmare hemmet. Som helhet är upplägget med Stockholm SYD och NORD obegåvat. Med slutinvesteringen på långt över miljarden, blir den enda "vinsten" (grovt räknat) hyreskostnaden på Sth Klara. Med mycket små investeringar hade 10-11 sorteringen kunnat fördelas på Årsta respektive Tomteboda eller med en något större investering rymma all 10-19 sortering på Tomteboda (projekt "Solna Ban"). Framtiden Projekt NORD kommer att fortsatt utredas. När och hur är lite svårt att sia om men en kvalificerad gissning är hösten 1999 med slutligt beslut under år 2000. Navet (Tomteboda) Ett stort projekt kan vara svåröverskådligt. Man är själv "expert" på ett område, men tvingas ofta sitta och diskutera saker som rör en annan del av projektet och som några andra håller på med. Det kan vara väldigt frustrerande, när man vill ha en helhetssyn av hela projektmålet.   Bakgrund till Navet-idén var att samla Riksnätets ytburna omlastningsbehov, inlämning av de största kundernas färdigriktade lådor samt uppsamlingssortering av all ekonomiklump i 10-19 området på ett ställe. Projektet leddes av Anders Rydman och arbetet startade i början av året.   När de olika delarna slutligen ska samordnas och resultatet antas vara noggrant studerat av varje delgrupp, så brukar helhetssynen göra sig till känna på riktigt.   Men det är under förutsättning att alla har förstått hur ett projektarbete ska eller bör gå till.   Om detta inte är fallet så blir det svårt att få en gemensam och positiv syn på resultatet. Vad vi menar är, att om de olika projektdeltagarna bara sitter och bevakar "egna" intressen i sitt delprojekt så är det stor risk för att det inte blir särskilt bra.   Tyvärr är der så som projekt Navet i många fall har fungerat under resans gång. Navet är indelat i 3 delprojekt I. DIL (direktinlämningen) II. KSM (klumpsorteringsmaskinen) III. Interna transporter (omlastning / spårhall), samt ett underprojekt om ekonomiposttåg och nya vagnar till detta. Om man börjar med DIL:en så kunde man snabbt förstå att den delprojektledaren till stor del blev överkörd av en annan person som försökte att "pinka in sitt revir" i den nya verksamheten, denna verksamhet skulle vara mycket bantad och all kassaverksamhet skulle i princip avvecklas och bara handla om invägning av kundinlämnad post, samt säkrande av betalningar.   Detta troligen med en liten specialistgrupp, med slimmad arbetstid och nästan ingen rotation.   Om man sedan fortsätter med KSM, så skulle de som håller på med detta arbete idag inte vara med, utan i stället ett antal personer som vill ha KSM i sin egen verksamhet och därmed anpassa KSM-arbetet efter sina önskemål och personal. En speciell grupp människor som bara skulle arbeta där och se till nyckeltalen skulle vara förutsättningen, rotationen skulle kanske vara något bättre än vid DIL:en. Sedan är det Interna transporter och det är precis samma där, verksamheten skall inrättas efter ett visst arbetsområde och en viss grupp människor.   Det är alltså fler intressenter inom samma arbetsplats, det tänkta Navet.   Allt det här förutsätter att det blir en nybyggnad som är stor nog och med en god standard vad gäller arbetsmiljö och arbetsredskap. När man har kommit så här långt, börjar ett behov av utrymme efterfrågas. Men det är en sak som man inte har pratat om så mycket tidigare, dvs pengar.   Överprojektledaren tycker att man har kommit fram med fina och bra synpunkter, men det blir nog lite för dyrt. Då får Navets huvudprojektgrupp sätta sig ner och tänka om, det som redan från början omsorgsfullt hade klämts på plats med skohorn, skulle nu få plats på en ännu mindre yta, därmed är arbetsmiljöhänsynen allvarligt i fara.   Ytterväggar flyttas in, kajlängder kortas, lagerytor minskas eller görs färre.   Tomgodsets platser som redan är för små, försvinner nästan helt   Andra saker som temperaturzoner, ventilation, ljus och buller, är sådant som kan komma att försämras.   Efter ett nytt försök att få till något slags arbetsplats, så blir det i alla fall för dyrt. På detta vis håller det sedan på.   Under hela den här processen så är Facket och Skyddsombuden med och försöker se till personalen intressen. Men det är bara pengar det gäller, så den uppgiften är svårhanterlig. Behovet av en ny arbetsplats i Tomteboda är av största vikt för dem som jobbar i Tba/Sth Syd, allt skulle kunna bli bättre. Det finns också andra som är beroende av att det blir ytor lediga, bl.a. våra kollegor på Logistik. Även externa, vilka skulle medföra fler människor i terminalen. Detta skulle öka möjligheterna att huset får vara kvar som postterminal även i fortsättningen. Personalomsorgen skulle kunna bli bättre (motion, fritid), restaurangen och maten där borde också kunna bli bättre, osv. Fackets och skyddsombudens krav är nästan helt förbigångna. Vi vill inte att våra medlemmar och medarbetare skall få det sämre än vad vi har nu!! Postal utbildning Bakgrund Nittonhundranittiosju väcktes frågan i Terminalklubben om någon form av "ny" postal utbildning. Detta relaterat till bl.a de stora förändringar i sorteringen under 90- talet. Kort tid därefter flaggade posten upp ISO 9002 projektet varför terminalklubben beslöt att avvakta med ett agerande. Uppdraget att bevaka postal yrkesinriktad utbildning gavs till Guy Bodén.   Efter genomförd ISO 9002 utbildning konstaterades att dels fanns det en vaghet i den utbildningen och dels måste i fortsättningen jul- och sommarvikarier ges ISO utbildning. Lyckosamt nog visade sig samverkansgruppen Stora Brev Tomteboda vara intresserade av att genom utbildning försöka kvalitetssäkra produktionen under jul- och sommartrafiken. Utbildningsinnehållet bestod av grundläggande postbehandlingskunskap, ISO 9002, posthistoria, orientering i hela Tomtebodas verksamhet, möte med fack och orientering från skyddsombud. Den praktiska delen har lagts på frivilliga faddrar i produktionen. Inför sommaren 1999 hoppas vi kunna gå vidare med kodning och maskinutbildning av sommarvikarier. Maskinkörkort På någon timmes varsel kastades Guy Bodén, Carlos Caviedes och Stefan Lundmark in i körkortsfrågan. Bakgrunden var att arbetarskyddstyrelsen krävde att posten måste utbilda all personal som hanterar maskiner. I detta ville Terminal Stockholm också baka in krav på avlagt kodningsprov och prov på manuell sortering.   Efter en rekordsnabb remiss stramade SEKOs tremannagrupp upp vad som skulle ingå i maskindelen och avrådde från att blanda in kodnings- och manuella prov eftersom sistnämda inte hänger ihop med tvingande bestämmelser.   Terminalledningen köpte vår vision av maskindelen men tyvärr inte våra argument mot att blanda in diverse sorteringsprov i körkortet. Utbildare Genom ISO 9002 och körkortsutbildningen har åtskilliga av våra medlemmar fått möjligheten att tillfälligtvis arbeta med något annat och förhoppningsvis också fått en positiv feedback på sitt extraåtagande. Framtiden Före julen 1998 samlades ISO- och körkortshandledare samt bägge cheferna från sorteringen (Tba) på Åkeshovs herrgård. Under två dagar utvärderas tidigare utbildningar, planerades julutbildning samt skissades på 1999 års första utbildning: ISO 14001.   Genom arbetet på Tomteboda har erfarenheter gjorts som kan fungera som modell för andra terminaler. Medlem Gunilla Karlsson utgör för SEKO en bra kontakt in i denna utbildningsorganisation i vardande. Budget / Affärsplan 1998-99 Terminalklubben hade möjlighet till påverkan av affärsplan 1999 då några av oss reste bort tillsammans med terminalledningen på tvådagarskonferens i augusti. Där diskuterade vi blivande hot, möjligheter, styrka och svaghet inför 1999. Självfallet är SYD det som kommer prägla vardagen under 1999, men det kan även leda till försök att arbeta på nytt sätt, med mer självstyrande arbetslag. Installationen av första brevresningsmaskinen är exempel på detta. Utfallet för 1998 ser ut att vara några miljoner plus, det kommer att behövas då huvudkontoret har bestämt att Terminal Sth skall förbättra sig med femtio miljoner (50) utifrån budget 1998. Ledningen tror att bättre personalplanering kommer att ge ett stort utfall. Terminalklubben avvaktar utvecklingen, det viktigaste kommer i alla fall att vara att posten kommer fram. Posten vill att personalen skall arbeta på storhelger där det tidigare utgått frivillig övertid. Terminalklubben motsatte sig detta liksom att söndagsuppräkningen skulle tas bort. Sammantaget skulle detta ge några miljoner i kostnadsminskning enligt Posten. Med det stora besparingskravet över sig drev man igenom dessa beslut trots klubbens reservation. Något mer glädjande har väl "Det personliga mästerskapet" varit. Från en trög och tveksam start har allt fler frivilligt anmält intresse att delta. Precis som Terminalklubben förutspått är detta en lyckad investering i Posten största tillgång, dvs personalen. Det fortsätter under 1999 och allt matnyttigt som kommit fram kommer att nedtecknas för att kunna vara till gagn för verksamheten. LÖNEREVISIONEN Årets löneförhandlingar på central nivå resulterade i ett avtal som sträcker sig över tre och ett halvt år, 1998-04-01 -- 2001-10-01. Lönerna höjs med 2,8 procent vid tre tillfällen, den 1/4 1998, 1/6 1999 samt 1/8 2000. I avtalet ingår också en arbetstidsförkortning med 1 tim under avtalsperioden för dem med 40-timmarsvecka. Samtidigt förändrades arbetstidsbestämmelserna; bl.a. infördes kvartalsavstämning. Bestämmelserna om fridagar ändrades också, vilket resulterade i att fridagstillägget togs bort. Efter segdragna förhandlingar nåddes till slut en uppgörelse som innebär att fridagstillägget löstes in och ersattes av ett fast personligt lönetillägg.   Den regionala lönerevisionen påbörjades i slutet av september och avslutades först i december. Den totala potten uppgick i år till 685.000 kronor.   Resultatet blev att golvnivån höjdes till 15.600 kr. Generellt utgick i de flesta fall 350 kr.   För lagledarnas del gjordes en utjämning av lönerna mellan terminalerna. Dessutom infördes en ny princip som innebär ett garanterat lönegolv och personliga tillägg därutöver. ARBETSMILJÖARBETET 1998 har varit ett år präglat av byggprojekt. Många skyddsombud och fackliga har jobbat tillsammans för att försöka påverka så att de framtida lokalerna både på Årsta och Tomteboda skall bli så bra som möjligt ur personalens synvinkel.   Vi har suttit på massor av möten och vi har tillbringat många timmar med att klia varann i huvudet för att hitta lösningar på problem.   Har vi då åstadkommit något?   Både ja, nej och vet inte.   Ja, för att vi har lyckats få in en del skrivningar i lokal-och rambeskrivningen. Ex. utrymmen, LTP-utrustning och kravspecifikation på ventilation, belysning och bullerdämpning.   Nej, för att arbetsgivaren har bestämt vissa prutningar på: LTP, ombyggnation av omklädningsrum, vissa ytor på entresolplan samt ett pausrum.   Vet inte, för att vi inte ser resultatet av våra ansträngningar förrän längre fram i vår när entreprenören talar om hur dom har tänkt att leva upp till kravbeskrivningarna.   Det har i alla fall varit ett spännande jobb och om det blir som vi hoppas på, så är det nog vår bedömning att det kan bli en ganska hyfsad terminal att jobba på, dock med det förbehållet att många nog kommer att uppleva den som fruktansvärt stor, åtminstone till att börja med.   Vi vill också påpeka att det har varit ett bra samarbete mellan skyddsombuden och dom allmänfackliga.   Vad sen gäller Navet, så pågår förprojekteringen fortfarande för att stämman tycker liksom att det liksom blev lite för durt.   Nu har man tagit nya tag för att hitta bra motiveringar till varför man över huvud taget skall bygga ett "nav". Klubben hoppas att det blir av, eftersom det skulle lösa en hel del problem, framför allt när det gäller KSM. Fortsättning följer! Övriga ärenden: Ett annat stort projekt under året har varit IRM, eller BRM, som den numera skall heta. Utvecklingen av "förskiljningsdelen har skett på Årsta och det verkar som om man har kommit fram med ett koncept som håller.   Samtidigt håller ett gäng på att förbereda Tomteboda för maskinen som lär komma under våren.   Den första maskinen kommer till Tomteboda och dom två övriga till Årsta. Möten under året: Det har varit 10 möten med arbetsmiljörådet under året. Skyddsombudsmöten med samtliga skyddsombud har varit 2 gånger. Samverkansgruppen för Terminal har sammanträffat 15 gånger. Huvudskyddsombudet har varit kallad till samtliga styrelsemöten. Huvudskyddsombudet har också deltagit i 2 konferenser med övriga huvudskyddsombud inom posten. FACKLIGT-POLITISKT 1998 var ett valår vilket gav klubben möjlighet att anordna tillfällen där direktkontakt med politiker av olika slag och dignitet blir möjlig. Terminalklubben är nuförtiden välkänd i riksdagskretsar och det hos nästan alla partier. Debatt med företrädare för (m) och (s) var ett exempel på en lyckad aktivitet. Som vanligt var det en blandning av kommunal-, riksdags- och landstingspolitiker som var på besök. Men även några ministrar; fascinerande är att konstatera hur olika dessa besök kan avlöpa.   Ibland för dessa besök omedelbart resultat med sig, ibland först efter något år.   Nu i dessa dagar finns det en möjlighet att klubben p.g.a. en sådan kontakt får chans att direkt medverka i diskussionen om ändrad arbetstidslag. De kamrater som ägnat tid åt fackligt-politiskt arbete har dock funderingar över antalet besök och formerna för dessa. Här föreligger förslag att reducera antalet och hellre satsa på bättre förberedelser och information före besöken. Ett annat positivt resultat är att fler kamrater tagit uppdrag och valts in i kommuner och landstinget! Bra att postisar påverkar i dagspolitiken! Samhället är mer förgrenat med fler ‘aktörer' på den politiska scenen. Ta till exempel frågor om stadsplaner i o m Klaras flytt och Årstas utbyggnad. Även i dessa frågor har det visat sig vara värdefullt att nyttja fackliga kontakter med kommunala representanter i Stadshuset. Ta frågan om Arlanda, här är kontakter med Länsstyrelsen och landstingens planerare och politiker av betydelse. Hur det än kommer att gå framöver så vet vi att läget för Posten/för Stockholmsterminalerna förändras. Många av våra kamrater gör det lätt för sig och yttrar sig mycket negativt om politik och partier. Det senaste året har visat att politiska kontakter och politiskt inflytande mycket påtagligt förändra vår arbetssituation. Därför gäller det att fördjupa klubbens arbete och blanda in än fler kamrater framöver! JÄMSTÄLLDHET En ny jämställdhetskommitté bildades efter förra årsmötet, med en del "gamla vana" och en del nya personer. Eftersom sammanställningen av enkäten "Öka kvinnors inflytande i facket" från föregående år, drog ut på tiden, dröjde det innan arbetet kom i gång.   Ett jämställdhetsseminarum för fackligt aktiva kvinnor som var kopplat till enkäten, genomfördes i slutet av november. De talare vi anlitade var Maj-Britt Theorin, som talade om hur det är att som kvinna jobba inom en manlig struktur, f.d. företagsläkaren May Strandberg, som talade om kvinnors hälsa och arbetsvillkor samt SEKOs jämställdhetsansvarige Per Insulander som pratade om förbundets jämställdhetsarbete, mentorskap och nätverk. Ca 40 personer slöt upp. De flesta deltagarna verkade tycka att det var en lyckad och givande dag. Det är tänkt att det hela ska leda till bildande av kvinnliga nätverk på respektive terminal. Den första träffen hålls den 1:a februari och eftersom detta skrivs tidigare, kan resultatet tyvärr ej redovisas.   För att valberedningarna ska ta resultatet av enkäten på allvar, har ett brev skickats till dessa som påminnelse.   Jämställdhetskommittén har också tagit upp den ökade sjukskrivningen bland kvinnor inom terminalerna, i ett brev till Terminals samverkansgrupp. Det har resulterat i att en undersökning tillsammans med yrkesmedicinska enheten på Landstinget, ska starta 2:a kvartalet 1999.   Kommittén har också tryckt på de olika förhandlingsgrupperna inför den senaste lönerevisionen för att dessa skulle ta fasta på jämställdhetsplanen, dvs att se till att löneskillnader mellan könen jämnas ut.   I slutet av året började arbetet med att framställa en ny jämställdhetsplan. Den lämnas i dagarna in till tryckeriet. I övrigt har kontakt tagits med SEKO-Magasinet för ökad bevakning av jämställdheten, vilket också utlovats. Kontakter har också tagits med JämO samt jämställdhetsansvariga inom förbundet, avdelningen samt andra klubbar. Representanter har också skickats på olika seminarier som har haft intresse för jämställdheten. Dessutom har en del artiklar skrivits i Facktuellt.   Till slut: om nätverksbildningen på respektive terminal faller väl ut, är det troligt att jämställdhetskommittén får en annan roll i framtiden, där nätverken står för aktiviteten och kommittén servar med kunskap och material samt sköter en del förhandlingar. SLUTORD Förändringen vindar har blåst i Posten under lång tid. Vi har fått nya externrekryterad chefer för brev och brevnätet. En ny VD, också han från näringslivet, är utsedd. Utdelning och Posten Försäljning har sjösatt en ny organisation med långt gående delegering. Terminal Stockholm står i begrepp att förändra lagledarrollen och "flexibilisera" de anställda.   Det tycks som att det enda som är kvar vid det gamla är chefsgarnityret i Terminal Stockholm.   Nåväl, det tycks inte som det kommer att råda brist på angelägna uppgifter för Terminalklubben att ta itu med under 1999, såväl inom Stockholmsterminalerna som Posten i stort. Klubben kommer givetvis att även fortsättningen lägga sig i samhällsdebatten kring frågor som berör medlemmarna. Anders Viksten, P O Brandeker, Jan Åhman, Micke Täll, Gunnar Howding, Monica Lindberg, Guy Bodén, Erhan Gömüc, Ulf Ericsson, Carlos Caviedes, Anders Bergström, Magnus Rönström, Bengt Dahlby, Ben Ekström.