Verksamhetsberättelse 1999 SEKO Klubb Terminaler Stockholm VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 Detta är styrelsens verksamhetsberättelse för 1999. Den kommer att föreläggas årsmötet den 19 februari. Se annonsering på anna plats. INLEDNING Precis som de föregående åren har 1999 präglats av förändring, den enda skillnaden är nog att takten har skruvats upp alltmer. Risken att göra misstag och ta felaktiga och oövertänkta beslut ökar sannolikt i minst samma utsträckning. Som exempel kan väl nämnas införandet av rast på natten.   Den fackliga organisationen har inte samma resurser till förfogande som arbetsgivaren och kravet på att snabbt ta ställning till föreslagna beslut har därmed medfört att den fackliga förankringen hos medlemmarna, i viss mån, blivit lidande. Ett fenomen som vi tillsammans måste fundera över och hitta lösningar på. Vi har alla också upplevt hur Posten desperat försökt att hitta sätt att bättra på en allt sämre ekonomi och som alltid är det produktionspersonalen som får bära det tyngsta lasset. När man utplånat de s.k. hemgångarna började man under året att ge sig på de få återstående "förmånerna" som fanns kvar. T.ex. söndagsuppräkningen och ordinarie tjänstgöring på "söndagshelg" samt, som sagt, inte minst rast på natten. Terminalklubben har länge drivit frågan om förkovring i det postala arbetet och vi kan konstatera att vi fått gehör för många av våra krav. Men det märkliga inträffade att man hängde en bödelsyxa (hotet om avsked) över det som nästan alla uppfattade som ett bra personalutvecklingsprogram. Kan någon begripa varför?   Tyvärr har fackföreningens uppgift, i det samhällsklimat som råder, i stor utsträckning blivit att motarbeta försämringar istället för att uppnå förbättringar.   Med detta som bakgrund har SEKO trots allt kunnat avvisa de mest vildsinta idéerna från arbetsgivarens sida. Inom parentes sagt hade Terminalklubben räknat med ett visst stöd från ST men de har för det mesta lyst med sin frånvaro. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Styrlesens sammansättnig redovisas HÄR! Till styrelsesammanträdena har förutom ordinarie ledamöter också samtliga ersättare samt HSO kallats. Marianne Ringman och Monica Lindberg avgick av personliga skäl ur styrelsen vid halvårsskiftet. Torkel Mohlin avgick i augusti p.g.a. överflyttning till Utdelning. Arne Grentzelius har därefter adjungerats till styrelsen. STYRELSENS ARBETSFÖRDELNING Arbetsutskott. Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman och Owe Olausson har utgjort styrelsens arbetsutskott. Dessutom har en femte styrelseledamot ingått i AU, enligt ett rullande schema. Studieansvarig. Owe Olausson Informationsansvarig. Jan Åhman Ungdomsansvarig. Guy Bodén Jämställdhet: Anders Bergström Fackligt-politiskt: Owe Olausson Arbetsmiljöansvarig: Anders Viksten Data-ansvarig: Anders Bergström Utbildningsfrågor (postala): Guy Bodén Rehabfrågor: Monica Lindberg, Lasse Lövlie, Janne Gebring Försäkrings- och pensionsfrågor: Izabelle Westin, Ulf Ericsson Kulturansvarig: Guy Bodén Medlemsvård: Erhan Gömüc, Anders Bergström, PO Brandeker. Integrationsansvariga: Erhan Gömüc och Izabelle Westin. REVISORER Ordinarie revisorer har varit Lennart Johansson och Örjan Skog, med Raphael Bonneau som ersättare. VALBEREDNING Janne Höglin, sammankallande, Ann Christine Pålsson, Miroslav Jelic, Barbro Söderberg, Guy Bodén, Janis Rubulis, Aleksandra Brintler. TBA- UTSKOTTET OCH FACKLIG SAMORDNING SYD Tomteboda-utskottet, som består av ledamöter från sektionerna inom Tomteboda, har sammanträtt regelbundet. I utskottet samordnas arbetet i de frågor som är gemensamma för terminalen.   I den fackliga samordningsgruppen för Syd har ingått representanter för samtliga berörda sektioner på Klara och Årsta. Gruppen har sammanträtt varannan vecka, ibland oftare. REPRESENTATION INOM SEKO SEKO post Stockholm representantskapet Ordinarie: Anders Viksten, P O Brandeker, Leif Ljungkvist, Hans Rosén, Susanne Halvardsson, Inger Donsenius, Gerardo Berrios, Anders Bergström, Åke Anevad, Solveig Alsmo. Ersättare: Abdessatar Dridi, PO Gustavsson samt ytterligare 19 ersättare! SEKO:s förbundsmöte 25 - 27 maj Förbundsmötesombud: Micke Täll och Erhan Gömüc. Företagskommittén för Riksnätet Anders Viksten, PO Brandeker, Jan Åhman. Owe Olausson adjungerad som ersättare för PO Brandeker. Företagsrådet för Riksnätet PO Brandeker Avdelningsstyrelsen Åke Kihlberg, Micke Täll Avdelningens revisorer Owe Olausson, ordinarie Leif Ljungkvist, ersättare ÖVRIG REPRESENTATION Samverkansgruppen Terminal Sth Anders Viksten, Jan Åhman, Lars Lövlie. Samverkansgruppen Syd Anders Viksten, Janne Gebring, Owe Olausson, Lasse Lövlie Samverkansgruppen Tomteboda Jan Åhman, Guy Bodén, Bertil Carlsson, Anders Bergström, Lasse Lövlie LO-distriktets representantskap Ordinarie: Owe Olausson ABF Stockholms representantskap Ordinarie: Owe Olausson MÖTESVERKSAMHET Två medlemsmöten har hållits under året.   Årsmötet genomfördes den 27 februari med ca 100 medlemmar närvarande. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar behandlas tre motioner till förbundsmötet. Den första motionen yrkade att även arbetslösa ska ha rätt till semester, den andra att långtidssjukskrivna ska få retroaktiv ersättning. Den tredje motionen yrkade på att SEKO informerar om och verkar mot det s.k. MAI-avtalet.   Dessutom antogs tre skrivelser och ett uttalande. En skrivelse yrkade att Arbetsskadelagen återställs, en annan handlade om att söka vägar för att lindra nattarbetet och den tredje riktade kritik mot TCO:s affischkampanj om jämställdheten (de fula orden!). Uttalandet gällde stöd till de strejkande bussförarna.   Höstens medlemsmöte hölls den 13 november i Kongl. Myntets lokaler på Hantverkargatan. Mötet samlade drygt 100 medlemmar. Vid mötet fattades beslut om nedläggning av Terminalklubben och bildandet av två nya klubbar, en för vardera Årsta respektive Tomteboda. Likaså fattades beslut om sektionsindelningen på nya Årsta. Fyllnadsval till valberedningen genomfördes. Rapporter lämnades om Sydprojektet och Grönsaksspåret samt arbetsmiljöfrågorna. Avdelningens ordförande Åke Kihlberg var inbjuden till mötet. Han rapporterade om Postens framtid och avdelningsbildningen inom SEKO i Stockholm. Ingemar Olsson från LO informerade om MedlemsEl.   Styrelsen har under verksamhetsåret genomfört 13 protokollförda sammanträden. En stor medlemsfest genomfördes den 29 maj på Skå festplats på Färingsö. Multi-Kultifesten samlade ca 300 medlemmar. MEDLEMSUTVECKLINGEN Klubben hade vid början av året 2002 medlemmar och vid utgången av verksamhetsåret 1844 SEKTIONERNA Inom klubben finns elva sektioner: Arne Grentzelius inträdde som ordförande fr.o.m. augusti i sektion Biltransporten. Bertil Carlsson har fungerat som ordförande i sektion Tba Små fr.o.m. augusti. EPP-sektionen har upphört att fungera fr.o.m. halvårsskiftet och ersatts av kontaktombudet Maria Enache. STUDIEVERKSAMHETEN När det gäller möjligheten att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst försvann detta 1998 och trots att vi har uppvaktat ett antal politiker sedan dess så står beslutet fast. Detta har i mångt och mycket försvårat för våra medlemmar att få en personlig utveckling. Men det är vår avsikt att fortsätta driva på i den här frågan för att återfå den möjligheten för våra medlemmar eftersom den enda möjligheten i dag är att utveckla sig är på fritiden och där finns många andra behov som måste tillgodoses. Medlemsstudier I det Facktuellt som utkom strax före sommaren fanns ett erbjudande till medlemsstudier som skulle äga rum under hösten. Det fanns inget intresse för några utbildningar på fritid med ett viktigt undantag nämligen utbildning i DATA där intresset var så stort att vi bestämde att det skulle vara två cirklar i data. Själva utbildningen ansvarade Dataföreningen för och de har gjort ett bra arbete. Det är ett bra exempel på hur ett samarbete skall fungera och det finns ett önskemål om ett fortsatt samarbete även efter delningen av klubben för att få ett brett underlag till planerade utbildningar och som exempel kan nämnas att det finns ett stort intresse att fortsätta med datautbildningen där målet är att deltagarna skall klara IT-körkortet. Förtroendemannautveckling Efter några år av konsekvent satsning på att utveckla de förtroendevalda har man under 1999 sett en minskning av anmälda till olika typer av kurser. Förhoppningsvis innebär detta att behovet har minskat. Kursutbudet för framtiden kommer med all säkerhet att reduceras något på grund av kostnaderna eller som när det gäller grundutbildningen för fackliga förtroendevalda att minska antalet dagar. Men fördelen med en förkortad utbildning är att fler kan få möjlighet att gå utbildningen. INFORMATIONSVERKSAMHETEN Den viktigaste formen för information inom fackföreningsrörelsens är den muntliga. Sektionerna har huvudansvaret för den muntliga informationen genom de samtal som dagligen förs på arbetsplatserna och genom de informations- och medlemsmöten som hålls. Terminalklubbens ansvar är att hålla sektionerna informerade och det har huvudsakligen skett genom de täta styrelsemötena, där samtliga sektioner getts en utförlig och aktuell information.   Det främsta medlet för skriftlig information är vår tidning Facktuellt, som har utkommit med 8 ordinarie nummer samt några extrablad under verksamhetsperioden. Dessutom har några av sektionerna egna informationsblad.   Terminalklubbens hemsida på Internet har under året utvecklats vidare. Hemsidan har under året haft ca 6.000 besök.   Två sektioner, Tba-F och Tba-Små har egna hemsidor. Drygt två års erfarenhet av att sprida skriftlig information både genom en tidning och via Internet (hemsida) har gett följande erfarenheter.   Hemsidans styrka är att klubben genom den snabbt och relativt enkelt kan nå ut med information, men också att den kan fungera som ett slags informations-databas med fakta som avtal, försäkringsinformation, äldre artiklar av intresse, etc. Till det kan läggas att vi genom hemsidan också når ut till fackligt intresserade utanför klubben. Samtidigt kan vi konstatera att det fortfarande är relativt få som tar sig tid och gör sig besvär att söka efter facklig information på Nätet; som regel har hemsidan endast 15-25 besökare per dag.   Tidningens styrka är att den når ut till klubbens samtliga medlemmar. Även om vi inte har gjort någon läsarundersökning så är erfarenheten att betydligt fler tar del av det material som publiceras i tidningen (vilket som regel också samtidigt, och vissa fall även innan det trycks, läggs ut på hemsidan). Vår erfarenhet är därför att en tidning fortfarande är det viktigaste medlet för att sprida skriftlig facklig information. RIKSNÄTET RATIONALISERAR... ... och rationaliserar vidare. Affärsområdets lysande område är Riksnätet i allmänhet och ePP i synnerhet. Nedläggningen av Pt Stockholm Klara framstår då som praktexemplaret bland alla övriga projekt. Kul för bokhållaren och ekonomichefen, mindre kul för oss anställda som får att arbeta i hangaren på Årstafältet. Hur bra det nya ventilationssystemet än kommer att visa sig, miljön kommer inte upp till den klass som kännetecknade de gamla terminalerna Årsta och Klara. Tillsammans med Sundsvallsterminalen framstod de som en klass för sig. Sen kom Norrköpingsterminalen, sen ingenting, tja och sen övriga. År 1999 beslutades även om Borlänge-, Hässleholms- samt Visbyterminalens nedläggning. IRM-maskiner installerades till ett värde av en kvarts miljard och började glufsa i sig volymer och försändelser. Maskiniseringen av Riksnätets arbetskedja tog därmed ytterligare ett steg. Elektroniska följesedlar och finställningen är inte alltför långt borta, den elektroniska kontrollen ökar: e-riket väntar bakom hörnet, himmelriket får vänta än längre. Oklarheter i ansvarsfördelning påverkar ofta när det gäller relationen Stockholm – Riksnätet. Flera exempel finns det: det handlar om flera delar i Sydprojektet (ePP, Navet) samt tågprojekten. Framväxten av Grönsaksspåret i Västberga är ett annat exempel. Bladningscentraler har ramlat tillbaka till Riksnätet och det kan vara vettigt så. Men ack, även här ska Stockholm få (bibehålla) en speciallösning. Åtskilliga frågor finns det att lösa i nya hangaren. Klubben på Årsta får nog köpa in ett antal kvastar samt Plastic Padding. Arbetstider måste ses över, organisationen repareras, miljösynpunkter finns det så HSO får dubbel heltidssyssla. Får Tomteboda bättre bussförbindelser när huvudkontoret flyttar dit, så lär Årstaborna inte nöja sig med mindre. Tomtebodaiterna har varit på åskådarplats ett tag och kunnat kolla in utvecklingen på Syd genom kikare och samtal. Så snart Sth Årsta börjar fungera på allvar finns det stor risk att Arlandaprojektet dammas av och bedrivs med expressfart. Glädjande nog finns det alltid duktiga kamrater i våra kretsar som är villiga att axla ansvar och ta fackliga förtroendeuppdrag. P g a våra nya arbetsformer inom Företagsfacket så kommer vi nu oftare i kontakt med kompisar från andra terminaler och får på så sätt ett viktigt erfarenhetsutbyte tillstånd. Riksnätet har blivit mer av ett nät, det samarbete mellan Klara, Årsta och Tomteboda som nu avslutas kan fortsätta i andra former. SAMVERKAN/FÖRHANDLINGSVERKSAMHET Sth Syd Projektet har från start levat under knapphetens kalla stjärna. De budgetramar som sattes upp blev av olika anledningar alldeles för trånga vilket naturligtvis återspeglats på olika delar i terminalen och på de krav som vi som facklig organisation framhållit.   Tidspressen och det faktum att man från arbetsgivarhåll inte frikopplat deltagarna i projektet från sina ordinarie sysslor har också bidragit till en del mindre bra beslut.   Från fackligt håll har vi med en ganska bred representation deltagit i projektet på olika nivåer och i olika grupperingar detta trots vårt grundläggande motstånd mot projektet. Lokalerna där storleken och därmed trivseln, har redan från starten varit en stötesten, och har inte fått den utformning som vi förordat. Det gäller framförallt frågan om mellanväggar för att skapa en bättre rumskänsla och minska bullret men även pausrumsytan.   Tekniken som till stora delar redan varit given har fått vissa komplement främst då IRM:en som visat sig ha en del arbetsmiljömässiga brister i form av buller och elektromagnetiska fält.   Brister som vi hoppas kunna avhjälpa inom en snar framtid.   LTP:en som inte är någon ny teknik men till formatet väldigt omfattande är nog en av de saker vi är någorlunda nöjda med.   KSM har visat sig vara en av de tystaste maskinerna i hela konceptet, lite oväntat faktiskt. Organisationen blev inte vad vi hade tänkt oss, vårt förslag att lagen skulle utgöra stommen och kunna arbeta över alla arbetsområden i terminalen accepterades inte. Våra protester har också vänts mot en ökad specialisering och framförallt uppdelningen mellan stora och klump. Arbetsgivarens krav om bemanning efter 100% måluppfyllnad, som framtvingade de sk resurslagen med sämre tjänstgöring , var vi från början mycket starkt emot.   Så här i efterhand kan vi konstatera att det hela varit orealistiskt då personalbehovet visat sig vara större.   Sökningsförfarandet till de olika enheterna och lagen lämnade en hel del övrigt att önska. Sökningsblanketten, som vi hade synpunkter på men inte fick gehör för, var diffust formulerad och skapade en del förvirring. Dessutom presenterades listor som SEKO inte ställt sig bakom ( 2skiftslistor med fler em än fm ). Tillsättningen av sort.chefer och mop:ar blev ur vårt perspektiv till vissa delar en besvikelse. Trots expertråd av en för ändamålet inkopplad konsult blev slut resultatet inte vad vi önskat.   Huvudkriteriet "social kompetens" som vi starkt hävdat tillgodosågs inte i alla delar.   Maskinoperatörerna vars främsta uppgift är att överföra kompetens till laget kommer nu att prövas. Inriktningen och målsättningen är att dessa så småningom skall onödiggöra sig själva när kompetensen blivit överförd. Den som lever får se!!!!   Personalutvecklingsprogramet fick tyvärr vissa repressiva förtecken , mycket olyckligt eftersom det ska handla om utveckling . De kvantitativa kraven i videokodningen uppfattar vi också som mycket olyckliga då vi tror att kvantiteten ändå kommer med tiden. Överflyttningen av personal till Sth Årsta var i många avseenden mycket dåligt förberedd.   Information och introduktion var mycket bristfällig och även de mest grundläggande behoven så som skåp och omklädningsmöjligheter tillgodosågs inte alltid. Tomteboda BRM:en Under året har landets första brevresningsmaskin, BRM, installerats och tagits i drift på Tomteboda. I och med det är den maskinpark som det nya Brevnätet förutsätter komplett. Det som nu återstår i maskinväg är den satsning på maskinell finställning som troligen kommer om något eller några år.   Installationen av BRM:en har i stort sett fungerat enligt plan, och inte förorsakat några problem av den typ som präglade det övriga maskinkonceptet. Dock återstår en del intrimning av organisationen kring maskinen. Formatstyrning I samband med att BRM:en togs i full drift genomförde ledningen för enheterna Små och Stora en renodlad formatorganisation. Detta genomfördes trots utställda löften om motsatsen och mot fackets vilja. Formatorganisationen har så här långt inneburit en försämrad arbetsrotation för de flesta. Delning av F-posten Under hösten startades ett projekt för att - enligt direktiv från Riksnätet - renodla verksamheten på Företagsposten. Projektet syftar till att bilda en DIL-enhet som enbart ansvarar för direktinlämningen och föra över hela ansvaret för Klumpsorteringen till enheten Stora Brev. Förändringarna kommer att genomföras i februari 2000. Det är av stor vikt att förändringarna på plan 2 inte leder till ytterligare inskränkningar i möjligheterna till arbetsrotation. Arlanda utrikes I början av året togs ett beslut på central nivå att Utrikes själva ska ta hand om sorteringen av ankommande Små/C5. Sorteringen kommer att ske på deras Arlandaterminal med hjälp av en GSM som ska tas från någon av Riksnätsterminalerna. Överflyttningen av volymer och personal beräknas ske efter halvårsskiftet år 2000.   Efter ingripande från klubben fick både arbetsgivaren och facket inom Stockholmsterminalerna representation i projektet. Det har dessutom startats ett lokalt delprojekt inom Terminal Stockholm. Även där är SEKO representerade. LÖNEREVISIONEN Lönerevisionen inom Terminal Stockholm avslutades den 9 juni. Det innebär att vi för första gången på mycket länge fick de nya lönerna utbetalda samma månad som de började gälla! Totalt fanns 653.000 kronor i årets pott. SEKO hade som målsättning i årets lönerevision att höja golvet till 16.000 kr/mån och betala ut minst 300 kr generellt till alla. Båda dessa målsättningar uppnåddes. På de flesta enheter uppnådde man högre nivåer.   Medellönen för en sorterare höjdes i årets lönerevision med 421 kr från 15.888 kr/mån till 16.291 kr. Lagledarnas löner ligger i genomsnitt ca 3.000 kr högre än sorternas, vilket är samma nivåskillnad som efter förra årets förhandlingar.   Det skiljer fortfarande en knapp hundralapp i lön mellan kvinnor och män. Resultatet i år blev några kronor åt fel håll. Analyserar man siffrorna mer i detalj så ska man se att vi inom sorterarkollektivet i stort sett har likalön. Den skillnad som finns beror till största delen på sådana faktorer som att fler f.d. lagledare är män. Lagledare, administratörer och tekniker förhandlades på regional nivå. Dessa grupper fick som kollektiv det de genererade, och några tusenlappar till. Garantinivåerna i det särskilda avtal för dessa grupper, som tecknades förra året, höjdes med 500 kronor. Det innebär att lägsta lön för produktionskonsult, maskinoperatör, dirigent och biträdande lagledare blir 17.100 kr, personalsamordnare, flödesledare och lagledare 18.100, sorteringschef 19.000 samt biträdande produktionschef 19.200 kr. I verkligheten ligger den genomsnittliga lönenivån ca 1.000 kronor över dessa miniminivåer. PERSONAL Trots förutsägelser om motsatsen så har det även detta år anlitats ett stort antal tidsbegränsat anställda. Det gäller både sådana som helt saknar fast anställning och deltidare med tidsbegränsade förhöjda åtaganden. Några av de tidsbegränsade har ersatt sådana som studerat inom ramen för Kunskapslyftet, men de flesta har anställts för att täcka behov i ordinarie drift. Under hösten har också ett stort antal anställts p.g.a. flytten till Årsta.   Under hösten har dessutom bemanningsföretag, fr.a. ManPower, anlitats i en del fall.   Klubbens grundinställning är att personalen i Posten ska ha fasta anställningar på åtaganden som det går att leva på. På grund av postflödet (en stor topp under kvällstid) kommer det sannolikt alltid att behövas en viss andel deltidare. Likaså har den stora omorganisation som Syd-projektet innebär gjort att vi accepterat ett antal tidsbegränsat anställda.   Nu går dock Syd-projektet mot sitt slut och nya Årsta är i full drift under år 2000. Det bör därmed också vara slut på dessa eviga tidsbegränsade anställningar. Det är ett krav från vår sida att ansvariga chefer nu lär sig att planera personalbehovet så att det kan täckas med fasta anställningar. Vi har tyvärr sett en hel del brister i det avseendet under gångna år.   En följd av att man under så många år använt sig av tidsbegränsade anställningar men också p.g.a att vi har många deltidare som numera har laglig förerädesrätt till utökat åtagande, är att vi har företrädeslistor med hundratals personer. Det blir då av stor vikt att företrädesrätten beaktas på det sätt som lagen anger. Detta har under tidigare år som regel skötts på ett i stora drag tillfredsställande sätt. Vi har dock under det senaste året kunnat konstatera en ökad nonchalans gentemot gällande lagar. Något som klubben naturligtvis inte kan acceptera och också tvingats rätta till i några fall. ARBETSMILJÖARBETET Det gångna året har varit ganska stökigt, främst beroende på dom projekt som har pågått. Ett av postens största byggprojekt har drabbat oss dom sista åren. Jag syftar då på Årstas ombyggnation, eller som det har kallats, Stockholm Syd. Det sista året har själva byggnationen genomförts. Samtidigt har vi haft ett byggprojekt på Tomteboda, Navet som sedan hamnade på is i avvaktan på att posten skall bestämma vad man skall göra med Logistik.   Allt detta har inneburit en massa möten med projektfolk, arbetsgivare och fack.   När jag gick igenom min almanacka för 1999 så räknade jag för skoj skull ut hur många möten som jag har deltagit i. Det blev 206 möten, varav 111 möten med projekt Syd.   När det gäller Stockholm Syd-projektet, så har jag beskrivit det tidigare i Facktuellt. Möten under året: Stockholm Syd     111 möten Navet     10 " Samverkan     28 " Fackliga     28 " Skyddsombud     12 " Övrigt     17 " Större ärenden under året bortsett från Stockholm Syd: Navet: Här pågick en massa aktiviteter under våren och början på hösten. Bl.a var det tänkt att bygga en ny hall för klumpsorteringsmaskinen och samtidigt bygga om maskinen. Sedan skulle direktinlämningen flyttas till fjärrkajen där en ganska stor ombyggnad skulle ske. En hiss till plan 1 var inplanerad för att få ordning på tomgodset och lådlastarna skulle flyttas.   Sedan hände det att Logistik började smida planer om utbyggnad eller utflyttning, vilket innebar att navet-projektet lades på is i avvaktan på Logistiks beslut. Buller: Ett långtidsprojekt tydligen. Alla håller med om förutsättningarna, men varje gång som man skall ta fram ett beslut så händer något som försenar det hela. Nu har vi i alla fall fått fram en konsult som skall titta på hur en bullerskyddsvägg vid små/c5 på Tomteboda skulle kunna konstrueras. Nu får vi bara hoppas att den nya chefen vill fullfölja det projektet. Dessutom är det tänkt att samma sak skall genomföras på Årsta. Hårda golv: Under året fick vi fram ett beslut om att göra något åt människors besvär med fötter, ben och rygg som vi tror förorsakas av dom hårda golven. Vi fick riksnätets välsignelse att genomföra ett projekt med en ny typ av skoinlägg som tillverkas specifikt efter varje persons fötter. Ett antal människor har fått inlägg och har förbundit sig att delta i utvärderingen längre fram i vår. Brandskydd: Ett beslut har tagits under året, hur organisationen skall utformas. Däremot så är inte beslutet genomfört ännu. En helt ny organisation skall byggas upp med utrymningsledare och restvärdesledare osv. Många människor skall utbildas och instruktioner skall skapas för att det hela skall kunna fungera. Förhoppningsvis blir det jobbet klart under våren. KSM: Det har under året pågått ett projekt mellan CML och posten om hur man skall göra om arbetsplatserna på KSM så att det bättre passar för människor. Ett förslag har tagits fram som vi har tagit del av och nu är det meningen att man skall göra en prototyp på Tomtebodas maskin. Blir den bra så skall även Göteborgs och Malmös maskiner byggas om. Lasse Lövlie/HSO JÄMSTÄLLDHET Det blev en sen start med jämställdhetsverksamheten, men den kom i alla fall igång den 21 oktober, med ett möte på Terminal Klara. Av de tio personer som är utsedda att utgöra gruppen, så kom fem. Det andra mötet som var den 1 december, då kom det också fem personer, varav två var andra, än vid första mötet.   En träff genomfördes med Jens Morin den 17 december i syfte att diskutera fram en Jämställdhetsplan för 2000. Diskussionen blev bra och planen kan bli vettig.   Gruppen vill fortsätta att vara en Stockholmsterminals gemensam grupp i fortsättningen också, eftersom de frågor som gruppen behandlar är av vikt för både Tomteboda och Årsta. DATA Det har hänt en hel del under året., så det har varit lite rörigt, med allt som har med IT-världen att göra.   Men vi har fått en liten utökning av sektionernas datorer, men än fattas det hel del material, såsom scanners, skrivare, etc.   Det har dessutom installerats ett nytt internt datasystem som heter "metaframe", som dessvärre har skapat div problem. De som har klarat sig bäst är de som har en sk "fet klient" och en egen lokal skrivare och det är vad sektionerna behöver ha.   StockholmsTerminalernas DataFörening har haft en grundutbildning åt SEKO, med syfte att skapa möjlighet att kunna ta IT-körkort. FACKLIGT-POLITISKT Intresset för politik är mycket stort hos medlemmarna vilket märks i pausrummen, men när det gäller att praktiskt formulera dessa frågor och samtala med politiker eller att skriva insändare är intresset så mycket mindre. Det har förts några diskussioner om hur vi skall agera i olika frågor men det har inte haft stor plats i den fackliga verksamheten. De som var intresserade var med på ett besök hos Inger Segelström på Sveriges riksdag där hon berättade om sitt jobb och det uppdrag hon fått. Några av de frågeställningar som finns diskuterade hon med oss. Vi hade även några arbetsplatsbesök i samband med EU-valet. Ett besök av Ulrika Messing missades på grund av felaktig planering från statsrådsberedningen. Som kompensation utlovade hon ett besök gällande skillnader och likheter mellan jämlikhet och jämställdhet. Detta skulle bli den sista aktiviteten före årsskiftet. Ulrika Messing lämnade återbud i sista stund och skickade en ersättare så själva seminariet kom att handla om olika aspekter av integrationsfrågor. INTEGRATION Terminalklubben har bevisat sitt omtanke i ämnet först redan vid årsmötet genom att förorda Erhan som förbundsmötesledamot tillsammans med Micke Täll. Maj 1999 utsågs Erhan och Izabel ansvariga till integrationsutskottet som hade arbetat under namnet FAI (Fackliga aktiva invandrare) sedan 1997 inom klubben. I höst genomfördes ett möte med fackliga aktiva invandrare. En verksamhetsplan som arbetades fram av Raul Garcia (Årsta), Gerardo Berrios (TBA) och Ibrahim M´Boob (Klara) klargjordes och ett önskemål om att föra upp integrationsfrågor på dagordningen framlades. Mötet och dess innehåll rapporterades till styrelsen och Erhan skrev en artikel om frågan i Facktuellt (nov-99). Integrationsfrågorna har därmed haft ett stående dagordningspunkt vid vår styrelsemöten tillsammans med jämställdhetsfrågorna. 6 december anordnades ett annat möte på Tomteboda i ämnet. Maria-Paz Acchiardo från LO, Refik Sener från Kultur Ministeriet/Integrationsverket och Erik Nilsson (s) från Stockholms Kommun var medverkande. Mötets innehåll var till motsatsen av deltagandet ganska intensivt och rapporterades till styrelsen vid första mötet och protokollfördes. Ämnet kommer förhoppningsvis att behålla sin plats vid styrelsemötena på klubb Tomteboda och Årsta även i fortsättningen och denna nödvändighet kommer också att föreslås i form av en motion till SEKO:s förbundsmöte och LO-kongress för hela den fackliga verksamheten i landet.   Under det nya verksamhetsåret planerar vi följande verksamhet: 1. Studiecirklar för medlemmar om svenskt arbetsliv ( mötesteknik, yttrandefrihet, arbetarrörelsens historia, lagar, våra avtal och försäkringar...) 2. Driva en opinionsbildning för mångfalden, 3. Kartlägga individuella behoven för de fackliga aktiva kamrater som arbetar i detta område och skapa resurser för att vidareutbilda dem. 4. Verka för att GFU:n (Grundläggande Fackliga Utbildningen) innehåller ett avsnitt om integrationsfrågor. 5. Organisera en Multi-Kulti vecka under år 2000. PENSIONS- OCH FÖRSÄKRINGSFRÅGOR Under året har hållits två informationsmöten för medlemmar på Tomteboda och ett på Stockholm Klara när det gäller försäkring och pension. Representant från Folksam var inbjuden.   Vidare har fackliga försäkringsombud från alla terminaler genomgått en snabborientering om medlemsförsäkringar genom SEKO förbundskontoret och Folksam.   Kommande år blir informationsbehovet större i och med den nya premiepensionsreformen och ett allt större intresse för pensionsfrågor. KULTUR Under 1999 genomfördes ett större kulturprojekt kallat "multikulti". Det hade sitt ursprung i en GFU (facklig grundkurs) som hölls 1998. På rekordtid bokades lokaler, artister, transporter, skolkök och lördagen den 29:de maj gick evenemanget av stapeln på SKÅ festplats. Från publiken hördes idel lovord (och ett och annat grymtande). Arrangörsmissar gjordes givetvis men i stort var arrangemanget lyckat.   På Tomteboda har förslag väckts om något likartat men med mindre omfattning nångång i augusti! Medlemsmötet lördag den 13:e november avslutades med fiolspel av Sven och Jannne Faringer. SLUTORD Klubb Terminalers kortlivade historia är med denna verksamhetsberättelse till ända, både på gott och ont. Vi har lärt oss att samarbeta över terminalgränserna och fått ett stort inflytande på det fackliga arbetet inom terminalnätet i Sverige. Men samtidigt har det fått till konsekvens att klubbarbetet blivit mer tungrott och att närheten till medlemmarna minskat i en del av klubbens sektioner. När Tomteboda resp. Årsta nu bildar egna klubbar kan vi säkert bibehålla vår dialog med övriga brevnätet och samtidigt förstärka medlemskontakterna.   Under år 2000 genomgår SEKO en förändring som påverkar klubbarna i allra högsta grad, då blir klubbarna och inte längre avdelningarna förbundets basorganisation. Detta ställer högre krav på lyhördhet och kompetensen hos klubbföreträdarna, men förutsättningarna för att vi ska klara av detta är goda om vi alla hjälps åt. Anders Viksten, P O Brandeker, Jan Åhman, Guy Bodén, Hans Rosén, Micke Täll, Erhan Gömüc, Ulf Ericsson, Janne Gebring, Anders Bergström. Abdessatar Dridi, PO Gustavsson, Izabelle Westin, Owe Olausson.