Artiklar om brevnätet - 9 Klumpflytten från Tomteboda – grundlurade? På Årsta är nu installationen av klumpsorteringsmaskinen inne i ett slutskede och provkörningarna har inletts. Polackerna som har byggt upp maskinen åker hem, och istället kommer italienare från Fives Cinetic för att leda provdriften. Maskinen är en pilot, den första i en serie planerade klumpmaskiner vilka ska ersätta brevnätets befintliga och vid det här laget ganska åldersstigna KSM:ar. I Stockholm är planen att Årsta ska ha en KSM och Rosersberg en andra. Tidigt stadium SEKO Klubb Årsta deltar i projektarbetet för att göra installationen så bra som möjligt, även om vi t.ex. haft synpunkter på layouten (bland annat det trånga utrymme som står till buds).   Men vi har också på ett tidigt stadium tagit upp frågan om bemanningen vid maskinen – inte bara hur stor den ska vara utan också vilka som ska bemanna den. Vi kan i efterhand konstatera att vi mötte ett svagt intresse både från arbetsgivaren och andra berörda fackliga instanser. Vi har bjudit in till flera möten för att diskutera saken, men mötts av ständiga återbud.   Vår inställning har från första början varit, att den i Storstockholm gamla principen om att "följa med sin post" självklart skulle tillämpas även i detta fall (liksom vi har utgått och utgår ifrån att den ska gälla när Rosersberg ska bemannas).   När det så under senvintern började brännas och andra instanser inom facket vaknade till liv gjordes några utspel samtidigt som det stod klart att förhandlingarna om bemanningen av pilot-KSM på Årsta skulle skötas på högre nivå i facket, närmare bestämt av SEKO Postens bolagsråd inom Meddelande. Sune Blomqvist När förhandlingarna kommit igång kallade den ytterst ansvarige, Sune Blomqvist, ordförande i SEKO:s bolagsråd, in berörda klubbar i Stockholm och rapporterade om förhandlingarna.   Det är när dessa rader skrivs, den 16 maj, litet oklart om förhandlingarna är definitivt avslutade eller ej, men detta är vad vi hittills har tagit del av. 1. Posten vill inte längre tillämpa den gamla principen (tillämpad vid alla de terminalflyttar som genomförts i Stockholm från 70-talet och fram till och med Tomtebodas flytt till Årsta 2004) utan istället gå strikt på LAS regler. Det innebär att Tomteboda är en egen driftsenhet inom orten Solna kommun och därmed ska övertalig personal på Tomteboda kretsas för sig. Eftersom arbetsgivaren samtidigt påstår att det finns en övertalighet på Årsta – dock ej fastställd genom någon förhandling – vill man inte heller erbjuda omplacering hit. Kollektivavtalet 2. I det kollektivavtal som reglerar de flesta löne- och anställningsvillkor i Posten finns i § 15 en skrivning som lyder så här: "Turordningskretsar Vid arbetsbrist som omfattar medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter inom bolaget bör medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter turordnas för sig genom sk kretsning. Vid sådan turordning skall anställningstid gälla om inte annat överenskoms. Sådan turordning kan avse a) en driftsenhet eller del därav på orten eller b) flera driftsenheter eller delar därav på en eller flera orter Det ankommer på arbetsgivaren och de postlokala arbetstagarorganisationerna att förhandla och söka träffa avtal om turordning enligt ovan. Enas inte de postlokala parterna kan postcentral förhandling påkallas i frågan på endera partens begäran" Skrivningen infördes i avtalet när Posten blev bolag; den övertogs från det statliga turordningsavtal som då gällde. Skrivningen är svagare än de regler som då tillämpades, men den togs ändå in i avtalet. Arbetsgivaren vägrar Idag vägrar arbetsgivaren att ens diskutera denna lösning, och tyvärr har även SEKO centralt meddelat att de inte vill gå vidare och tvista om saken. Därför måste man tyvärr erkänna att vi har blivit grundlurade; skrivningen fördes in enbart för att mildra kritiken mot de försämringar som bolagsposten innebar.   Om det någon gång kan tänkas vara rimligt att tillämpa avtalets skrivning om att man "kan" skapa en turordning som avser "flera driftsenheter ... på flera orter", så är det naturligtvis i detta fall. Här har vi två – eller tre om man räknar in Segeltorp – terminaler som har identiska arbetsuppgifter och bara ligger några kilometer ifrån varandra! 3. SEKO:s bolagsråd har valt att inte tvista eller reservera sig mot Postens beslut med hänvisning till att man – om man avstår från detta – skulle få loss större resurser till omställningen. Personalomställningsavtalet skulle sockras på Tomteboda och även anställda på Årsta skulle erbjudas bättre pensionslösningar och delpensioner. Därigenom skulle vi hjälpa anställda på Tomteboda genom att övertaliga kunde flytta över till Årsta för att fylla de luckor som uppstår här. På så sätt skulle man kunna säga att man indirekt ändå tillämpar en gemensam krets.   Det är när detta skrivs fortfarande oklart om det verkligen blir några extra pengar, men det verkar tyvärr som att vi har blivit blåsta. Det finns i varje fall inga bindande skrivningar om detta i de avtal som har visats upp. Segeltorp 4. De centrala fackliga organisationena har dessutom förhandlat bort Segeltorpspersonalens möjligheter att följa med sin post, den dag Rosersberg står klart och Segeltorps klumpvolymer ska flyttas över dit.   Segeltorp tillhör juridiskt Posten Logistik, och därför anses deras anställda enligt LAS ha rätt att följa med volymerna när de flyttas till Årsta och Rosersberg som båda tillhör ett annat bolag, Posten Meddelande.   Det släppte man alltså mot att Segeltorp får sortera 16-19 fram tills dess att Rosersberg kör igång 2014/15. 4. Varför gör då Posten på detta vis? Naturligtvis därför att man räknar med att tjäna pengar på det. I och med att man snävar in kretsen till Tomteboda behöver man tillämpa Personalomställningsavtalet enbart där. Alla de som inte kan ta det får arbeta uppsägningstiden ut och därefter får man sparken, helt enkelt. Tar man in Årsta blir det betydligt fler som kan tillämpa avtalet och därigenom dyrare för Posten.   Det är också tydligt, av de uttalanden som arbetsgivaren har gjort, att man här vill skapa ett prejudikat inför Rosersberg. Inte heller där kommer det att bli fråga om att tillämpa den enkla principen att följa med sin post. Vilket i sin tur gör det ändå tydligare vilka grova misstag SEKO, ST och SACO gjorde sig skyldiga till när de utan minsta reservation sade ja till det beslutet. Domslut 5. Vi kan redan idag konstatera att Posten Meddelande saknar skam i kroppen. De är beredda att sparka ut medarbetare som både har en lång anställningstid i Posten och en hög levnadsålder till arbetslöshet.   Vad det gäller det centrala fackets agerande så fälls det nu hårda ord i uttalanden och intervjuer i olika media. Vi har pekat på några i vårt tycke anmärkningsvärda saker i denna fråga, men ska låta domen falla först när vi har fått besked huruvida förhandlingarna är avslutade eller ej och vad som då finns i påsen! SEKO Klubb Årsta 2011-05-16. Till sist bör man vara mycket tydligt på en punkt: ST och SACO har inte på något vis bidragit till att förhandla fram en bättre lösning för Tomteboda. Uttalande från Klubb Tomteboda Tidningen ETC:s intervju med Keshii Nathanael, ordförande på Tomteboda, och Peter Brännström, Posten Meddelande Brevbäraraktionen i Stockholms stöduttalande för Tomtebodapersonalen Tomteboda postterminal i Solna varslade 80 personer om uppsägning när jobbet flyttas till Årsta Postterminal och Segeltorp. Ingen får följa med ditt volymer flyttas. SEKO Postens ohyggliga allians med postledningen mot Tomtebodas personal. Uppsägningen är riktat mot dem som har de äldre år. Många av dessa är födda utomlands och har mindre antal tjänstår i arbetet vilken gör att denna grupp är mycket sårbar. De flesta, om inte hela gruppen, kommer att hamna i utanförskap, utan möjligheter att någonsin komma in på arbetsmarknaden igen. Många är chockade och besvikna. Men det som skrämmer mig mest är ändå det faktum att min förhandlingsorganisation, SEKO Posten, som många av dessa är ansluten till har slutat lyssna och förankra i frågor gällande terminalarbetarnas situation. Förhandlingsorganisationen (SEKO POSTEN) har inte längre den kompetens som behövs för att kunna företräda terminalarbetarna i en krissituation som denna.   Därför tror jag att på grund av bristen på kompetens när det gäller postterminalernas sakfrågor, så har SEKO Posten enbart lagt sig platt för arbetsgivaren. Men för att rädda ansikten utåt så hävdar de att de har blivit överkörda av arbetsgivaren. SEKO skall försvara medlemmarnas intresse, de fackliga principerna och motverka den åldersdiskriminering som Postens lednings vill utöva, annars så anser jag att alla ljus i framtiden kommer att vara släckta för oss alla som jobbar på postterminaler runt om i landet. Tomteboda 2011-05-09. Keshii Nathanael SEKO Klubbordförande Tomteboda postterminal Uttalande från SEKO Klubb Årsta angående koncernstyrelsens beslut om ny terminalstruktur • Vi har idag en – både för kunder, företag och personal – väl fungerande brevsortering i Stockholm. Efter de forcerade och dåligt genomtänkta strukturförändringar som genomförts i Storstockholm har vi nu – med gemensamma ansträngningar från personal, fack och ledning – nått hit.   Det är mot den bakgrunden som vi med bestörtning har tagit del av koncernstyrelsens beslut som innebär att väl fungerande terminaler slås sönder och en stor del av personalen återigen ställs inför en osäker framtid.   Beslutet om Rosersberg tar ingen hänsyn till de ca 1.500 anställda som berörs i Norrköping, Årsta, Tomteboda och Uppsala. Vi betraktas enbart som ett transportkompani som man med några års mellanrum kan flytta fram och tillbaka mellan olika terminaler – och helst också göra sig av med några hundra på vägen. • Vi har inte fått ta del av några som helst kalkyler som beskriver projektet. Vi har inte heller haft något som helst inflytande eller på något sätt kunna påverka beslutet. Vi ifrågasätter starkt både produktions-, ekonomi- och miljövinster i projektet. • Vi protesterar också emot att beslutet tas i ett läge där Posten har sagt upp gällande trygghets- och omställningsavtal. Vi ser detta som ett mycket fientligt och aggressivt beteende när en bärande förutsättning för projektet är att ett stort antal anställda ska bort. • Vi kräver att koncernstyrelsen omprövar sitt beslut och istället fortsätter att utveckla ODR- och brevsorteringen i Norrköping-Stockholm-Uppsala med utgångspunkt i befintliga terminaler. SEKO Klubb Årsta postterminal Årsta 7 oktober 2010 Rosersberg och Hallsberg byggs Tomteboda stängs och Årsta börjar slaktas Postens styrelse har nu fattat beslut om en ny terminalstruktur inom både Meddelande och Logistik. • Karlstad och Västerås stängs och flyttas till en ny terminal i Hallsberg. Likaså ska Rosersberg byggas. Hela Uppsalaterminalens verksamhet flyttas dit (inklusive ODR) liksom stora delar av Årsta (pnr 62 och bo 16-19, pnr 60-61 flyttas till Hallsberg). ODR-centralen i Norrköping läggs ner och verksamheten delas upp på Hallsberg och Årsta. Tomteboda stängs nu helt. Klumpen flyttas till Årsta och Rosersberg och omlastningen till Rosersberg samt eventuellt till en ännu inte beslutad punkt på södra sidan av Stockholm. Strålfors printing på Tomteboda flyttas också till Rosersberg. Förändringarna som berör Årsta och Tomteboda ska vara genomförda andra kvartalet 2014.   Beslutet sägs vara styrt av att man vill föra över mer volymer till järnväg. Årsta har som bekant ingen järnvägsanslutning och man kan därför fråga sig vad man egentligen har för tankar om Årstas framtid. Med den slutenhet som råder inom den nuvarande regimen i Posten finns det anledning till oro. 500 sparkas Man investerar sammanlagt 2,5 miljarder iå förändringarna (Meddelande och Logistik sammantaget) och räknar med att spara in 300 miljoner per år. Det bör betonas att vi som är berörda av besluten, INTE har fått ta del av något som helst underlag inför besluten. Man kan därför utgå ifrån att kalkylerna som vanligt är höftade och knappast skulle hålla för en noggrannare kontroll.   SEKO Postens Bolagsråd inom Medddelande samt SEKO Postens styrelse har sagt ja till beslutet vad gäller Meddelande, men reserverat sig i Logistikdelen.   Besluten kommer att innebära stora omställningar och arbetslöshet för många av våra medlemmar vid berörda terminaler. Ca 2.000 anställda berörs, Posten räknar med att minska antalet med 500. De kommentarer som gjorts, även från centralt fackligt håll, att "färre och större terminaler" skulle ge "bättre förutsättningar för heltid och en bättre arbetsmiljö", etc, är önskedrömmar.   Det bör också noteras att Posten valt att i samband med årets avtalsrörelse återigen säga upp kollektivavtalen om trygghet och personalomställningar. Det finns därför i dagsläget inga som helst garantier att de som drabbas av detta och inte har eller får möjlighet att "följa med" posten har några andra alternativ än arbetslöshet att välja mellan. Det är även mot den bakgrunden anmärkningsvärt att SEKO Posten centralt sagt ja till besluten, innan man vet om Posten tänker förnya dessa avtal. Segeltorp Även Logístik berörs. Hårdast drabbat är Ånge, som stängs. Verksamheten flyttas ut till kuststäderna. Även Segeltorp drabbas i och med att man har för avsikt att bygga en ny distributionsterminal för paket och tunggods i norra Stockholm. Jan Åhman Uttalande från SEKO Posten Produktion: Vi kan inte ställa oss bakom besluten Postens besvärliga ekonomiska situation i kombination med volymminskningar åberopas som skäl för att vidta omstruktureringsåtgärder som leder till att mer än 1300 anställda antingen blir av med jobbet eller får väsentligt ändrade villkor för sitt dagliga arbete. Ett av världens mest effektiva terminalnät utsätts än en gång för handgripliga förändringar trots att man år efter år ständigt överträffar ekonomiska resultat samt presterar allt bättre kvalitet. Som fackliga företrädare kan vi konstatera att den iver Posten Produktion visar när det gäller att lägga ner/omstrukturera terminaler saknar sitt motstycke inom koncernen. Mot bakgrund av presenterat underlag har SEKO framfört att vi inte kan ställa oss bakom besluten i nuläget. Varken kalkyler, bedömning av personaleffekter eller konsekvensbeskrivningar föreligger som rättfärdigar besluten. Posten Produktions ledning har nu fattat ett inriktningsbeslut med koncernstyrelsens goda minne. SEKO Posten kommer nu med all kraft och beslutsamhet följa den kommande genomförandefasen. Ledstjärnan i förändringsarbete verkar vara nedläggelser, specialiseringar och koncentration. Denna tendens mot extremrationaliseringar måste brytas! SEKO efterfrågar en genomtänkt och trovärdig satsning på personalen. Den psykiska och fysiska arbetsmiljön inom terminalnätet kommer att försämrats om ledningen fortsätter att enbart nyttja rationaliseringsvinster för framtida inköp av snabbare maskiner alternativt inleverera dessa till koncernkassan. Ledningen inom Posten Produktion måste börja tänka om på allvar! Kvalitetsutmärkelser på nationell eller europeisk nivå i all ära - nu vill vi se att Posten Produktions ledning satsar på personalen. Inom Posten Produktion har vi det tvivelaktiga nöjet att äga Postens högsta sjuktal. Detta är helt oacceptabelt. SEKO Posten kommer att fördjupa sitt fackligt arbete för att vända den destruktiva sjukfrånvaron som nu vidhäftar terminalnätet. Ska terminalarbetet kunna locka människor i framtiden, ska nuvarande personal kunna behålla sin lojalitets- och ansvarskänsla för jobbet, så är det hög tid för ledningen att börja tänka i helt andra banor. Vi har nu nått till vägs ände. SEKO Posten säger nej till ett produktionsklimat som präglas av självsvält och framtidspessimism. Vill Posten Produktion vinna "Stora rationaliseringspriset" då har man också inlett en ökenvandring där man varken har personalen eller SEKO Posten med sig. Posten Produktions ledning måste börja tänka utveckling och inte enbart avveckling! Så enkelt är det! Flera terminaler stängs Posten Produktion har idag beslutat att stänga flera brevterminaler och en paketterminal.   Norrköpings brevterminal stängs och verksamheten flyttas till Nässjö, Västerås och Årsta. Arlandas utrikessortering flyttas huvudsakligen till Uppsala brevterminal. Tomtebodas små/C5 och storbrevssortering flyttas till Årsta Postterminal.   Växjö paketterminal stängs också, i samband med ny- och ombyggnad av paketterminalerna i Göteborg och Malmö.   Ekonomiklumpssorteringen i Mellansverige och Årstas A-klumpssortering koncentreras till Tomteboda.   Beslutet för Tomtebodas del anges som "huvudspår". Den fortsatta hanteringen av omstruktureringen ska ske inom Produktionsområde Stockholm. Vad detta innebär mera exakt återstår att se. Enligt presenterad tidsplan skall överflyttningen till Årsta påbörjas i februari 2004 och avslutas senast 1 oktober.   SEKO har krävt att besluten vad beträffar Norrköping och Arlanda utrikes skulle skjutas upp till september och att besluten vad beträffar Stockholm skulle överlåtas åt de lokala parterna. Inget av dessa förslag har tillmötesgåtts, varför SEKO idag har meddelat att vi inte ställer upp på besluten.   SEKO konstaterar också i ett uttalande att "varken kalkyler, bedömning av personaleffekter eller konsekvensbeskrivningar föreligger som rättfärdigar besluten".   Den årliga besparing som redovisats för exempelvis flytten av Tomtebodas brevsortering till Årsta är fantasisummor, som ingen seriös människa kan ta på allvar. Vi ser därför med spänning fram mot att få granska den kalkyl som sägs ligga till grund för uppgifterna. De besparingar som idag bl.a. har redovisats för koncernstyrelsen gör att man så här långt starkt måste ifrågasätta trovärdigheten hos Produktions ledning. Vi återkommer med utförligare information från SEKO under torsdagen. Jan Åhman 2003-05-21 SEKO Postens uttalande om besluten Öppet brev till VD Erik Olsson och styrelseordföranden Marianne Nivert Öppet brev till Bertil Nilsson Öppet brev till Postens vd Erik Olsson och koncernstyrelsens ordförande Marianne Nivert Postterminalens framtid i Norrrköping Anledningen till att vi skriver till er är att vi med tilltagande oro har följt spekulationerna och ryktena om en eventuell nedläggning av postterminalen i Norrköping. Vi tycker att den uppkomna situationen är mycket allvarlig och olycklig och vi hävdar bestämt att det finns starka skäl som talar för att behålla och utveckla terminalen i Norrköping. Logistisk topposition Det främsta skälet utgår från Norrköpings logistiska topposition. I Norrköping sammanstrålar europavägarna E4 och E22, liksom riksvägarna 51, 55 och 56. I kommunen finns även en växande hamn, en flygplats samt en väl utvecklad tågtrafik. Detta sammantaget leder till att Norrköpings läge är utomordentligt bra för en postterminal, som är beroende av att snabbt få ut stora brevvolymer till sina kunder. Postterminalen hanterar idag 1,3 miljoner försändelser per dygn. Fler och fler företag söker sig till Norrköping på grund av kommunens geografiska läge och de goda kommunikationerna söderut, till Mälardalen och till Stockholm. Norrköping utgör tillsammans med Linköping navet i Sveriges fjärde största tillväxtregion. Vi menar med bestämdhet att även posten borde dra stora fördelar av Norrköpings strategiska läge. Statens ansvar Det andra argumentet som talar för att behålla postterminalen i Norrköping handlar om statens ansvar för sysselsättningspolitiken. Norrköping har under 90-talet drabbats av ett antal stora, både statliga och privata, nedläggningar. Detta har starkt bidragit till att arbetslösheten i Norrköping är högre än i riket i övrigt. Posten är ett statligt bolag och staten är ytterst ansvarig för sysselsättningspolitiken. En nedläggning av postterminalen skulle leda till att ytterligare minst 450 arbetstillfällen försvinner från kommunen. Vi menar att detta får mycket allvarliga konsekvenser både för de som mister sina arbeten och för Norrköping. Vid ett eventuellt nedläggningsbeslut kommer vi uppvakta ansvarigt statsråd för att diskutera statens helhetsansvar för sysselsättningspolitiken. Personalens kompetens Avslutningsvis vill vi peka på personalens kompetens, som riskerar att gå förlorad om terminalen läggs ner. Det är väl känt, även utanför posten, att produktiviteten och kvaliteten är mycket hög i Norrköping. Samtidigt har personalomsättningen varit låg. Om verksamheten flyttar till Stockholm så måste posten rekrytera ny personal, vilket av naturliga skäl är mycket svårare i Stockholm. För oss är det självklart att en verksamhet som fungerar väldigt bra ska utvecklas, inte avvecklas. Vi hoppas att detta brev leder till en fortsatt diskussion. Under de närmaste veckorna har vi för avsikt att träffa er och utveckla våra argument om varför postterminalen ska vara kvar i Norrköping. Mattias Ottosson Kommunstyrelsens ordförande (s) Billy Gustafsson Riksdagsledamot (s) Bernt Sköldestig Riksdagsledamot (s) Öppet brev till chefen Posten Produktion - Bertil Nilsson Det är nu cirka 1,5 år sedan du besökte Norrköpingsterminalen och redovisade att det pågick utredningar om att minska antalet brevterminaler. Du gav också beskedet att inga beslut var fattade. För tillfället cirkulerar allt starkare rykten om att du är på väg att fatta beslut om att lägga ned terminalen i Norrköping, och du förstår säkert den stora oro som de anställda känner. Saken blir inte bättre av att massmedia visar ett oroande stort intresse näst intill dagligen för denna fråga. Vi anser att vi har all rätt att avkräva dig ett besked i denna för så många människor avgörande fråga och vi förväntar oss ett omgående svar. Om det nu är som ryktena säger att du umgås med långt framskridna planer att lägga ned Norrköpingsterminalen, är vi övertygade om att du är på väg att begå ett stort misstag. Att fullfölja planer där post från landsorten skulle transporteras till Stockholm för sortering framstår för oss som orimligt och helt felaktigt. Det finns många argument mot ett sådant beslut, och vi vill redovisa några av dem vi ser som viktiga. - Norrköpingsterminalen är en av de mest effektiva brevterminalerna (dina egna ord) Vår terminal har en hög produktivitet och står för en god kvalité. Dessutom har vi en kompetent, stabil och pålitlig personalstyrka med en förhållandevis låg personalomsättning. - Det är orimligt att skicka brevvolymer från landsorten till Stockholm för sortering, Svårigheten att rekrytera och behålla kompetent personal är av naturliga skäl större i Stockholm än i landsorten. I vår värld måste det då vara helt fel att avveckla en befintlig personalstyrka i Norrköping för att i stället dra på sig stora rekryteringsbehov i Stockholm. Var och en kan också räkna ut att det uppstår negativa miljökonsekvenser om Du fattar ett beslut som medför att brevvolymer från Östergötland och Södermanland transporteras till Stockholm. - Förtroendet för Posten riskerar att skadas om Norrköpingsterminalen läggs ned Norrköping är en ort som är redan tidigare är hårt drabbad av nedläggningar med en hög arbetslöshet som följd. Även om vi är medvetna om att Posten formellt sett inte har något extra ansvar för arbetsmarknadspolitik, tror vi ändå att förtroendet för Posten kan skadas allvarligt om man fattar beslut som innebär att man skapar arbetslöshet på en hårt drabbad ort och samtidigt skapar rekryteringsbehov i Stockholm. Du och vi vet att det finns alternativa lösningar för att effektivisera Postens terminalnät och debatten i media kommer sannolikt att bli svår för Posten. Bertil Nilsson - vi förutsätter att du är en klok och ansvarskännande chef som omgående kommer att ge oss anställda i Norrköping svar på våra frågor. Vi har fortfarande en förhoppning om att Du kan ge oss ett positivt besked. Ett svar är du i vilket fall som helst skyldig våra medlemmar - dina medarbetare. För SEKO Posten terminalen Norrköping Eric Charlesson Sektionsordförande Briefzentrum Wien Det österrikiska brevnätet genomgår för närvarande den utveckling som i Sverige ledde fram till det Brevnät 94 som sjösattes i april 1996 (och nästan gick på grund!). De hittillsvarande 14 terminalerna koncentreras till sex "state-of-the-art" terminaler, som de beskrivs på den österrikiska postens hemsida. Terminalerna i Linz, Styria och Salzburg är redan i drift och Carinthia och Vorarlberg kör igång 2004.   Den sjätte - och största - terminalen, Briefzentrum Wien, invigdes i september i år. Wienterminalen har en yta på 30.000 kvm (= Årsta är ca 20.000 kvm); de 1.200 anställda (sorterarna) sorterar 4 miljoner försändelser/dygn, vilket är ungefär hälften av den totala brevvolymen i Österrike. En miljard kronor har investerats i vad som uppges vara "ett av de största infrastrukturella projekten i Österrike". Inget Arlanda? Den maskinella utrustningen tycks vara ungefär densamma som hos oss, inklusive SSM:ar och ALO:r. Historien förmäler inte vilken maskintillverkare som anlitats. Inte heller om konceptet innehåller någon Bertil Nilssonsk "Arlandaterminal" utöver de sex som nämnts. Däremot har man - till skillnad från vårt nyligen invigda Årsta och den tilltänkta Arlandaterminalen - byggt en ny järnvägsanslutning till Wienterminalen. I grova drag tycks A-posten ("time-critical items") transporteras på landsväg och B-posten ("non-time-critical items") med tåg.   Man hade en del problem med kvaliteten när Wienterminalen startade. Under september sjönk "SWEX:en" till 65 procent. I oktober var man dock tillbaka till den nivå som idag är normal i Österrike, 80 procent. Målet är att år 2004 nå svenska siffror eller 95 procents övernattbefordran av normalbreven. Jan Åhman Not. Österrike har en yta på 83.856 kvadratkilometer (=Götalands storlek) och en befolkning på ca 8 miljoner (Sverige 9,5 miljoner). Pressmeddelande på österikiska postens hemsida Köpenhamnsterminalen: Stor personalomsättning trots afspadsering och högre löner I samband med en konferens mellan klubbarna vid de fyra storstadsterminalerna den 16 maj tog Tomtebodaklubbens deltagare tillfället i akt att göra ett nytt besök vid Köbenhavns Postcenter (KHC). KHC är en av två brevsorteringsterminaler i Köpenhamn och en av tio i hela Danmark (inklusive utrikesterminalen vid Kastrup). Stor personalomsättning Terminalen har ca 1.200 anställda med en mycket stor personalomsättning: en fjärdedel av personalen eller 300 personer slutar/nyanställs varje år! Detta trots 37-timmarsvecka (34 timmar för dem som arbetar hela sin tid mellan 17.00 - 06.00) och ett arbetstempo som skulle få Tomtebodanytts Malmö-reporter att gråta blod. Och vilken personalrestaurang! Vi borde skicka Stocks på studiebesök och kanske komma hem både med bättre mat (såg gott ut!), lägre priser (25 danska kronor - ca 31 svenska - för en varmrätt!) och längre öppettider (07.00 - 01.00!). KHC ligger centralt placerad vid Hovedbangarden i Köpenhamn Hög grundlön Nyanställda erbjuds en grundlön på 14.800 danska kronor (DKK) per månad, vilket motsvarar ca 18.000 i svenska pengar. Efter 5 månader får man ett påslag på drygt 400 DKK och jobbar man vid maskin tillkommer ca 800 DKK/månad. Slutlönen för dem som jobbat ett tag (=medlemmarna i Postforbundets klubb) ligger på mellan 18-19.000 DKK i månaden (= 22.000 - 23.000 SEK). Det är visserligen svårt att jämföra löner eftersom man också måste ta med andra faktorer i beräkningen som försäkringar, skatter, sociala förmåner etc. - men troligen är dessa löner knappast sämre än våra svenska!   Trots detta har man alltså denna personalomsättning; en fingervisning om vad som väntar Stockholmsterminalerna när det inom något år eller så börjar bli dags att nyrekrytera!0 Stopptid 23.30 Stopptiden i uppsamlingen (A) är 23.30 och 05.00 i spridningen.   All A-post transporteras numera med bil, förutom till Bornholm och Ålborg, som flygs. Endast viss B-post och gruppreklam går med tåg. Granskningen - inte så stor skillnad - men notera trägolvet! "Senterchefen" är chef för hela terminalen. Närmast under sig har han tre produktionschefer: externa transporter (flyttar ut och blir en egen enhet i Posten den 1 juni), adressering/blade (man har en stor avdelning som sätter adresser på tidningar av olika slag) samt en chef för hela brevsorteringen.   Även danskarna köper in de gängse internationella ledarskapsmetoderna. De har infört TQM (Total Quality Management) som jag tror finns någonstans även hos oss (vem f-n kan hålla reda på alla ledningsfilosofier). Som en del i detta ska det införas "självstyrande grupper" i hela danska Posten. På KHC tillämpas det på tidningsavdelningen, som delats in i sju grupper. Tanken är att dessa själva ska utföra de uppgifter som arbetsledarna hittills har utfört; arbetsledarna ska i fortsättningen vara "tränare som vägleder istället för att styra och kontrollera", som det beskrivs. I varje grupp finns - förutom "basismedarbejderne" - en "koordinator" för vardera drift, kvalitet, personal, information samt utbildning. Storbrevssorteringen Stora brev Stora brev uppsamlingssorterar 300.000 stora brev per dygn (Tomteboda ca 153.00. Samtlifa Tba-siffror år 2000, månadsvolymen delad med helgfri må-fre) plus 75.000 ekonomibrev (Tba 111.000). All storbrevssortering är manuell, man anser att det inte är någon ekonomi att köpa in SSM. I storbrevssorteringen finns ett "ackordssystem". Normen är 1.100 försändelser/timme. Då handlar det enbart om ren sortering. För det har man 100 kr/tim. Om laget (som består av högst 14 personer) sorterar mer än så utgår en bonus på 1 kr/tim per %. Sorterar man alltså 10% fler brev per timme (=1.210 försändelser) så höjs lönen till 110 kr/tim. Det är på denna nivå som de flesta lagen ligger. En snabbintervju gav vid handen att de flesta inte bryr sig så mycket om "ackordssystemet". Bonusen kan omvandlas till tid om man så vill, eller "afspadsering", som man säger på danska. En pikant detalj är att man belönar den som upptäcker felfrankerade brev: 1:25 DKK per fel på stora brev och 0:50 DKK per fel på småbreven! Klodser Klumpen ("klodser" på danska) uppsamlingssorterar 35-40.000 A-försändelser per dygn samt 20.000 B-klump (Tomteboda 40.000 respektive 45.000). Nyckeltalet är 785 klump per timme i manuell sortering i 10 riktningar (man har ingen maskin). Brevresningen hanterar ca 250.000 försändelser per dygn. Till sin hjälp har de två NEC-BRM från ca 1995 samt två manuella resningsbord. Man har ingen GSM kopplad till brevresningsmaskinen, man lägger endast ut 6 staplar: 2 småbrev, 2 C5, 1 bank/postgiro samt 1 reject. Småbrev Småbreven uppsamlingssorterar 600-700.000 brev och 500.000 ekonomibrev per dygn (Tomteboda 479.000 respektive 230.000).   Maskinparken består av sex OCR (=våra GSM; en med 126 riktningar och de övriga 76) samt fem BCS (= våra FSM) med 600 fack (300 på vardera sidan). Samtliga maskiner kommer från NEC. I genomsnitt för hela landet finställs (bra dagar!) 65-70 procent av småbreven i maskin. Målet är 85 procent. Det har varit bekymmer med den maskinella finställningen och det är först de senaste månaderna (man startade våren 1999) som det har börjat fungera bättre, men det är fortfarande en bit kvar till målet. I de mindre samhällena med enfamiljshus kan finställningsprocenten ligga uppemot 80 procent och mer - men i Köpenhamn med många besvärliga flerfamiljshus är det bra om man klarar 50 procent i vissa områden.   (Jag har tidigare utförligt beskrivit hur själva finställningen går till - denna artikel finns tillgänglig HÄR! Så här kan ett videokodningsrum se ut! Två tangentbord används. Till höger det numeriska och t.v. det alfanumeriska, som behövs för finställningen, där man också behöver hjälpa OCR-läsaren med gatuadresserna! Mycket videokodning Den maskinella finställningen kräver mycket videokodning. Sammanlagt finns 76 kodningsplatser. Förutom den vanliga "postnummerkodningen" (i Danmark fyra siffror) finns ytterligare fyra "mode". Bl.a. ska man ju i finställningen även kunna koda exempelvis gatuadressen, om inte maskinen klarar av att själv läsa den. Därför har varje kodningsplats två tangenbord, ett vanligt numeriskt och ett alfanumeriskt. En "supervisor" reglerar hur många kodningsplatser som kodar enbart postnummer, även kodar gatuadresser, etc.   För postnummerkodning är kravet 2.521 kodade försändelser/timme. Kodningskraven har inte förhandlats utan fastställts av arbetsgivaren. För att bli anställd måste man klara kraven. Arbetsgivaren har också deklarerat att även redan anställda ska genomföra kodningsprov, men man har inte kommit överens om hur det ska gå till.   På de arbetsplatser där man står mycket har man antingen byggt upp trägolv ("blöde gulv" på danska) eller fräst ner gummimattor i betongen. Arbetsrotation På alla avdelningar tillämpas arbetsrotation. På exempelvis småbreven kan en kvällsvakt se ut så här. 16.00 - 18.00 GSM 18.00 - 18.25 Matrast 18.25 - 19.15 Videokodning 19.15 - 19.25 "Kodepause" 19.25 - 20.15 Videokodning 20.15 - 22.30 Manuell sortering 22.30 - 23.30 FSM Två fack blir ett Fackligt har man fram tills i år haft två fackföreningar som organiserat personalen inom bl.a. sorteringen, Dansk Postforbund (som organiserat tjänstemännen med konstitutorial, ca 43% av de anställda i danska Posten) och Postarbejderne (övriga). Förbunden gick samman vid årsskiftet och Köpenhamnsavdelningarna den 1 maj i år. Klubbarna på terminalen är ännu åtskilda. Postarbejderna har 550 och Postforbundet 450 medlemmar. Jan Åhman Förutom artikelförfattaren ingick Inge Sved och Bertil Carlsson i klubbens delegation.