I Förhandlingsprotokollet till avtalet, § 7, konstaterar parterna att ovanstående krav inte ska medföra "att arbetstagare som f n har restidsersättning mister denna ersättning utan att särskild avlösning överenskommes".
Restidsersättningen uppgår till 73,81 (2013-06-01), 75,58 (2014-06-01), 77,39 (2015-06-01) för restid utanför ordinarie arbetstid.
Från kl 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl 07.00 påföljande tjänstgöringsdag utgår 102,41 (2013-06-01), 104,87 (2014-06-01), 107,38 (2015-06-01).
Villkor: Tjänsteresa till och/eller från förrättning utanför tjänstgöringszonen.
Vid arbete på obekväm arbetstid utgår obekvämtidstillägg, ob-tillägg.
Ob-tillägg utgår endast för ordinarie arbetstid som enligt tjänstgöringslista eller motsva rande fullgörs på obekväm arbetstid.
Ob-tillägg utgår aldrig samtidigt som övertidsersättning; inte ens om övertidsersättningen utgår p g a ordinarie tjänstgöring på helg.
Semestern regleras dels i Semesterlagen, dels i PVA § 11. Semesterlagen gäller i botten, men den ersätts i vissa avsnitt av de ändringar och tillägg - i regel förmånligare villkor - som finns i PVA § 11.
(Semesterlagen finns återgiven i sin helhet PA-fakta/Lön-Arbetstid, kapitel 3.)
Den som anställts före den 1 juli 1995:
a) Om man anställts efter den 1 mars 1994 (=bolagsbildandet) har man bara rätt till 25 dagars årssemester.
b) För övriga gäller följande. Det antal semesterdagar man har rätt till för semesteråret 1995 enligt nedanstående tabell fryses. Det innebär, till exempel, att den som 1995 fyllde 30 år och tjänade mer än 10.500kr/mån har rätt till 31 dagars semester. Det spelar ingen roll när under året man fyllde (före eller efter den 1 juli). Dessa dagar behåller man, men man får inga 34 dagar när man fyller 40 år - såvida inte avtalet ändras tills dess!
| T.o.m det år man fyller 29 år | Fr.o.m det år man fyller 30 år | Fr.o.m det år man fyller 40 år |
Lön upp till 10.500 kr/mån1)2) | 25 | 28 | 31 |
Lön överstigande 10.500 kr/mån | 28 | 31 | 34 |
1= Deltidstjänstgörandes lön räknas upp till heltid
2= Med "lön" menas här fast kontant lön
Man har normalt ingen laglig eller avtalsenlig rätt att avstå från betald semesterledighet (Semesterlagen § 4). Däremot kan det ju bli så att man pga långvarig sjukdom eller därför att anställningen upphör inte kan ta ut betald semester i ledighet. I sådana fall får man semesterersättning för de dagar man inte kunnat ta ut i ledighet; se nedan.
Semesterdag = normalarbetsdag
"Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag", står det i avtalet.
Skrivningen har tillkommit för att förhindra scheman där man lägger ut kortare arbetstid under semesterperioden; arbetstid som sedan får arbetas igen genom längre dagar före/efter semestern.
(PVA § 11 mom 1 postcentralt tilläggsavtal)
"Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag", står det i avtalet.
Skrivningen har tillkommit för att förhindra scheman där man lägger ut kortare arbetstid under semesterperioden; arbetstid som sedan får arbetas igen genom längre dagar före/efter semestern.
(PVA § 11 mom 1 postcentralt tilläggsavtal)
Beräkning av semesterledighet
Semesterledighet beräknas i hela dagar. Semesterledighet börjar och slutar alltid på en semesterdag.
Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar, utom i ett fall:
Om semesterledigheten är fyra dagar eller kortare, räknas lördag och söndag som se mesterdagar, om man skulle ha arbetat dessa dagar.
Ex. Om man har jobbarlördag och begär semesterledighet tisdag - fredag och också vill vara ledig på lördagen så kostar även lördagen en semesterdag.
5- och 19-dagarsreglerna
Semesterlagen innehåller också en 5- respektive 19-dagarsregel. Om man tar ut semester i minst fem dagar och man har tjänstgöringslördag eller -söndag (eller bådadera) har man rätt att vara ledig lördag-söndag antingen omedelbart före eller omedelbart efter semesterledigheten (utan att det kostar semesterdag/ar).
Om semesterledigheten omfattar minst 19 dagar har man rätt att vara ledig lördag och söndag både före och efter semesterledigheten.
För heltids- och deltidstjänstgörande med koncentrerad tjänstgöring gäller endast 19-dagarsregeln.
(Semesterlagen §§ 3 och 9; PVA §11 mom 9)
Semesterlönegrundande frånvaro
Grundregeln är att tjänstledighet inte är semesterlönegrundande. Det finns dock en rad undantag:
- Sjukdom. Hela sjukdomstiden är semesterlönegrundande det år man insjuknar (år 1) och hela det efterföljande kalenderåret (år 2). Gäller för den som insjuknar på heltid 1 april 2010 och senare. För den som insjuknat på heltid före 1 april 2010 och fortsätter att vara sjukskriven på heltid efter detta datum gäller att man även kvalificerar för semester 180 dagar under år 3.
För deltidssjukskrivna gäller grundregeln (år 1 och år 2 kvalificerar) from 1 april 2010 oavsett om man insjuknat före eller efter detta datum.
För timanställda gäller andra regler. För den som insjuknade (samma regler för hel- och deltid) före 1 april 2010 är frånvaron semesterlönegrundande under 180 dagar år 1, år 2 och år 3. Den som insjuknar 1 april 2010 eller senare kvalificerar bara år 1 och år 2.
- Arbetsskada. Vid tjänstledighet för sjukdom p g a arbetsskada, är hela tiden semesterlönegrundande, utan begränsningar.
- Föräldraledighet med föräldrapenning (Fp). Hela tiden är semesterlönegrundande.
Undantag: Om man kombinerar tjänstledighet som inte är semesterlönegrundande med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som Fp utbetalas.
- Havandeskapspenning. Tjänstledighet när man uppbär havandeskapspenning är semesterlönegrundande.
- Vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning). 120 dagar per år och förälder är semesterlönegrundande. För ensamstående förälder gäller 180 dagar.
- Ledighet när man uppbär smittbärarpenning, dock högst 180 dagar per kalenderår.
- Utbildning. Tjänstledighet för utbildning som inte ger semesterlön enligt annan lag än semesterlagen, deltagande i ersättningsberättigad teckenspråksutbildning samt facklig utbildning. I samtliga dessa fall är ledigheterna semestergrundande i högst 180 dagar per kalenderår.
- Tjänstledighet enligt lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare är också semesterlönegrundande, utan begränsning i tiden.
- Militärtjänstgöring. Tjänstledighet för militärtjänstgöring som utgör grundutbildning eller repetitionsutbildning, är semesterlönegrundande. Likaså motsvarande vapenfri tjänst och tjänst inom civilförsvaret. I samtliga fall dock maximalt 60 dagar per kalenderår.
- Närståendevård. 45 dagar är semesterlönegrundande.
(Semesterlagen § 17, PVA § 11 mom 1, postcentralt tilläggsavtal)
Semesterlön
Semesterlönen utgörs av
- Den månadslön som är aktuell under semestern.
- Ett semestertillägg, som uppgår till 0,80% av aktuell månadslön för varje betald semesterdag.
Semestertillägget betalas ut månaden efter det man tagit ut semestern.
Ex. Om man har en månadslön på 20 000 kr uppgår semestertillägget till 160 kr per semesterdag. Tar man ut tio dagars semester i t ex juli får man alltså 1 600 kronor i semestertillägg på (som regel) julilönen.
(Vi får också ett semestertillägg på de rörliga lönetilläggen, men detta tillägg är numera inbakat i respektive tillägg. I ob-tillägget, fridagstillägget, övertidstillägget etc, ingår alltså en del som utgör semestertillägg. Även för bonus som tjänats in fr.o.m. 2002 ingår semestertillägg i bonusbeloppet.
NOT 1 För semesterdagar som sparades in före 1990-12-01 utgick tidigare inget semestertillägg eftersom semestertillägget för dessa dagar i enlighet med äldre avtal betalades ut i januari 1991. Denna undantagsregel slopades i avtalet 2001-10-01 varför semestertillägg numera betalas ut på alla sparade semesterdagar när dessa tas ut - oavsett när i historien de tjänats in!)
NOT 2 För den som har nettosemester p.g.a. koncentrerad tjänstgöring beräknas semestertillägget utifrån antalet bruttosemesterdagar.
(PVA § 11 mom 3)
Sparande av semester
Har man rätt till mer än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår, får man spara överskjutande dagar. Enda begränsningen är att man inte får ha mer än 40 dagar spara de.
Fr.o.m. den 1 januari 2011 upphör rätten att spara fler dagar än Semesterlagens 25 dagar. Den som den 31 december 2010 har fler sparade dagar än 25 får behålla dessa som sparade. Man får dock inte spara nya dagar förrän man underskrider 25 sparade dagar.
Om man anställs efter den 1 augusti får man spara intjänade semesterdagar till påföljan de år.
Semesterlön för sparade semesterdagar är den semesterlön som är aktuell när de spara de dagarna tas ut.
(PVA § 11 mom 8)
Semesterns förläggning
Enligt semesterlagen är arbetsgivaren skyldig att inleda förhandling med facket enligt MBL § 11 om förläggning av årets huvudsemester. Det finns f n inga avtal som närmare reglerar hur dessa förhandlingar skall gå till, men de bör inledas i så god tid att varselreg lerna i semesterlagen kan hållas, dvs i regel minst två månader före semesterns början. Eftersom huvuddelen av årssemestern skall läggas ut under juni-augusti bör förhandlingar na ske senast i mars.
Enligt semesterlagen skall minst fyra veckor av semestern läggas ut under tiden juni-augusti. Ledigheten ska dessutom vara sammanhängande ("ledighetsperiod" enligt lagen).
I PVA fanns fram till 2001-10-01 en skrivning som i Arbetsdomstolen tolkats som att arbetsgivaren både hade rätt att förlägga de fyra veckorna utanför juni-augusti och dela upp semestern i kortare perioder än fyra veckor. Skrivningen togs bort i det nya avtal som tillämpas fr.o.m. 2001-10-01, varför lagens grundläggande villkor gäller.
Detta beskrivs i dag i avtalet på följande sätt: "Vid utläggningen av fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden kan utläggningen ske under hela perioden 1 juni-31 augusti."
(Semesterlagen § 10-12; PVA § 11 mom 1)
Semester för deltidstjänstgörande
För deltidstjänstgörande gäller samma regler som heltidare, med ett undantag: för s k intermittent deltidstjänstgörande gäller särskilda regler. (Observera att med deltidstjänst görande menas inte enbart den som är deltidsanställd, utan också den heltidare som är partiellt tjänstledig under minst 4 kalenderveckor i en följd samt, till sist, den som är del pensionsledig.)
Med intermittent deltidstjänstgörande menas att man arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka. Antalet semesterdagar för denna kategori beräknas på följande sätt:
Antalet (brutto)semesterdagar som man har rätt till enligt tabellen räknas om till nettosemesterdagar enligt formeln:
Antal arbetsdagar per vecka/5 x antal bruttosemesterdagar = antal nettosemesterdagar (avrundas alltid uppåt till närmast hela tal)
Man får därigenom ett färre antal semesterdagar, men i gengäld dras semesterdagar enbart för arbetsdagar.
(Avrundningar sker uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår. Med antal arbetsdagar menas det genomsnittliga antalet arbetsdagar per [helgfri] vecka under begränsningsperioden)
Exempel. Om man enligt tabellen är berättigad till 30 bruttosemesterdagar, men tjänstgör på deltid med i genomsnitt 3 dagar per vecka ser omräkningen till nettosemester ut så här:
3/5 x 30 = 18 nettosemesterdagar
Om arbetstidsschemat ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, omräknas antalet outtagna nettosemesterdagar så att de motsvarar den nya arbetstiden.
Exempel. Om man i ovanstående exempel ändrar sin tjänstgöring till i genomsnitt 4 dagar per vecka och man hunnit ta ut nio semesterdagar, räknas de återstående nettosemesterda garna om så att de motsvarar, dels den nya tjänstgöringen, dels hur stor del av årssemes tern som inte tagits ut:
( 4/5 x 30) x 9/18 = 12 nettosemesterdagar
(PVA § 11 mom 9)
Koncentrerad heltidstjänstgöring
Med koncentrerad heltidstjänstgöring menas att ens arbetstid är förlagd så att man i vissa fall är ledig två eller flera vardagsfridagar i följd.
Vid koncentrerad heltidstjänstgöring tillämpas nettosemester. Beräkningen sker på samma sätt som för intermittent detidstjänstgörande.
Exempel. En extremnattare med 34 dagars årssemester har följande arbetstid enligt eget schema:
Vecka 1 |
må | ti | ons | tor | fre | lör | sön |
|
F | F | 18-24 | 00-06 18-24 | 00-06 18-24 | 00-06 | 18-24 |
Vecka2 |
mån | tis | ons | to | fr | lö | sö |
00-06 18-24 | 00-06 18-24 | 00-06 | F | F | F | F |
= 8 arbetsdagar under två veckor = 4 arbetsdagar per vecka.
Reduceringen av bruttosemesterdagarna blir då (enligt formeln i föregående kapitel):
4 x 34 = 27,2 = 28 nettosemesterdagar.
5
(PVA § 11 mom 9
Semesterersättning
Om man av någon anledning inte kunnat ta ut betald semester i ledighet får man ut den intjänade semesterlönen i form av semesterersättning. Den beräknas som 4,6% av den aktuella månadslönen per (brutto)semesterdag plus semestertillägg.
Semesterersättning kan bli aktuell vid övergång från timanställning till månadslöneanställning, om man slutar sin anställning utan att ha tagit ut sin semester, när man p g a långvarig sjukom inte kunnat få ut semester; vid dödsfall.
(PVA § 11 mom 7)
Semester vid sjukdom mm
Blir man sjuk under semestern har man rätt att byta semestern mot sjukledighet.
Likaså har man rätt att byta semester mot ledighet för vård av sjukt barn, mm (gäller samtliga ledigheter som anges under rubriken Semesterlönegrundande frånvaro).
En förutsättning är att man "utan dröjsmål" begär ändringen.
Däremot får man inte byta semester mot någon av de ledigheter med lön enligt PVA § 14, vilka redovisas på sid 22.
(Semesterlagen § 15, § 17)
Semester vid uppsägning
Förutsatt att uppsägningstiden inte överstiger sex månader, gäller följande.
Semesterledighet får inte förläggas till uppsägningstid, såvida man inte som anställd gått med på det.
Om arbetsgivaren säger upp (och det inte är fråga om uppsägning p g a personliga förhållanden) och uppsägningstiden visar sig infalla under redan utlagd semester, har man som anställd rätt att upphäva förläggningen av semestern.
(Semesterlagen § 14)
§ 12-13 Sjuklön och föräldraledigheter
Regler vid sjukdom och ledighet för vård av barn behandlas i §§ 12-13.
Dessa frågor behandlas i lathunden Ersättning vid sjukdom och föräldraledigheter.
§ 14 Ledigheter
I PVA skiljer man på två typer av ledighet
- ledighet med lön
- tjänstledighet, som innebär ledighet utan lön
Ledighet med lön
Ledighet med bibehållen lön beviljas i följande fall:
- Skäl: Allvarligare sjukdomsfall när ersättning inte betalas ut från allmän försäkring, dödsfall, begravning, bouppteckning, eller arvskifte inom egen familj eller närmaste släktkretsen
Tid: Erforderlig tid, inkl restid, dock högst sju dagar per kalenderår
- Skäl: Flyttning, om ersättning för flyttkostnad utbetalas
Tid: Högst tre dagar
- Skäl: Flyttning i annat fall
Tid: En dag
- Skäl: Läkar- eller tandläkarbesök m m i följande fall:
- Vid akuta besvär samt undersökningar eller behandlingar efter remiss av läkare eller tandläkare
- Vid övriga besök hos läkare, företagshälsovård eller öppen vård samt vid mödra vårdscentral
Tid: I båda fallen erforderlig tid
- Skäl: Fackligt uppdrag
Tid: 7 dagar per kalenderår
Med bibehållen lön menas i det här sammanhanget månadslönen inklusive fasta tillägg (alltså inte rörliga tillägg som t ex ob-tillägg).
Ledighet med lön beviljas inte om man redan är frånvarande av annan anledning: semester, sjukdom eller annan frånvaro med ersättning från Försäkringskassan, tjänstledighet, fridagar.
(PVA § 14 mom 1, postcentralt tilläggsavtal samt Postcentralt avtal om facklig förtroendeman mm 2001-10-01.
Tjänstledighet
Med tjänstledighet menas ledighet utan lön.
Det finns en del tjänstledigheter som man enligt lag har rätt till. Det gäller t ex ledighet för vård av barn, studier, offentligt uppdrag, FN-tjänstgöring, mm. I Posten publikation PRÖ finns en förteckning över dessa ledigheter.
I PVA anges ytterligare två.
- Föräldraledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl.
- Enlig lag har man rätt till partiell ledighet för vård av barn tills dess barnet fyllt åtta år. Enligt PVA har man den rätten tills utgången av det skolår då barnet fyllt 12 år.
Förutom de tjänstledigheter man enligt lag och avtal har rätt till, kan man naturligstvis ansöka om tjänstledighet av andra skäl. Då blir det emellertid arbetsgivaren som avgör om man får tjänstledigt eller ej: "Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten", som det heter i avtalet.
(PVA § 14 mom 2)
Löneavdrag vid tjänstledighet:
Vid tjänstledighet görs följande avdrag på lönen:
- Tjänstledigheten är högst fem arbetsdagar:
- Regelbunden arbetstid (samma arbetstid varje dag må-fre):
Avdrag görs med 4,6% av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar
- Oregelbunden arbetstid (övriga):
Avdrag görs för varje timme enligt formeln:
Månadslönen (heltid) dividerad med 175
- Tjänstledigheten är 6 arbetsdagar eller mer:
Avdrag görs med 3,3% av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
(PVA § 14 mom 3)
§ 15 Uppsägning
Uppsägningstiden är från vår sida:
En månad om man varit anställd i högst två år, annars två månader.
För chefer och specialister gäller:
• 1 månad om anställningstiden är två år eller mindre
• 2 månader om anställningstiden är två år men mindre än sex år
• 3 månader om anställningstiden är sex år eller mer
(PVA § 15 mom 2 Postcentralt tilläggsavtal)
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida:
Uppsägningstiden från arbetsgivaren sida följer from 1 januari 2011 branschavtalets bestämmelser, vilka i sin tur följer reglerna i LAS § 11.
Olika regler gäller beroende på om man anställts före eller efter 1 januari 1997.
| Gäller för den som anställts from 1 januari 1997 |
Anställningstid | |
Mindre än 2 år | 1 månad |
2 - 4 år | 2 månader |
4 - 6 år | 3 månader |
6 - 8 år | 4 månader |
8 - 10 år | 5 månader |
Mer än 10 år | 6 månader |
| Gäller för den som anställts före 1 januari 1997 |
Levnadsålder | |
- 24 år | 1 månad |
25 - 29 år | 2 månader |
30 - 34 år | 3 månader |
35 - 39 år | 4 månader |
40 - 44 år | 5 månader |
45 år - | 6 månader |
Uppsägningstiderna enligt tabellerna ovan förlängs vuíd uppsägning pga arbetsbrist enligt bestämmelserna i Personalomställningsavtalet enligt följande tabell:
Anställningstid | Uppsägningstiden
förlängs med |
---|
0 - 1 år | -- |
1 - 2 år | 1 månad |
2 - 3 år | 2 månader |
3 - 4 år | 3 månader |
4 - | fördubblas |
(PVA § 15 mom 3 Postcentralt tilläggsavtal, Personalomställningsavtalet
Uppsägning pga sjukdom
För den som sägs upp pga sjukdom gäller följande uppsägningstider:
• 3 månader vid en sammanhänagnde anställningstid på minst tre år
• 6 månader vid en sammanhängande anställningstid på mer än tre år
(PVA §15 mom 3)
Övrigt
Uppsägning bör ske skriftligen för att vara giltig.
(PVA § 15 mom 1)
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om andra uppsägningstider än de som anges i avtalet. Från arbetsgivarens sida får emellertid inte uppsäg ningstiden understiga det som avtalet anger (med undantag för den som är 55 år eller äldre och som är arbetslös vid anställningen).
Om arbetstagaren - "på grund av särskilda omständigheter" - vill sluta innan uppsägningstiden går ut, "bör arbetsgivaren pröva om dett kan medges", heter det i avtalet.
Anställningen upphör utan uppsägning när man fyllt 67 år såvida inte parterna kommit överens om annat.
När man slutar sin anställning har man rätt att få ett tjänstgöringsintyg som utvisar
- den tid som arbetstagaren varit anställd
- arbetstagarens arbetsuppgifter
- om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst 6 månader, om döme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete
(PVA § 15 mom 4)
"Vissa bestämmelser om personalinskränkning"
I PVA har införts skrivningar som hänger samman med LAS regler vid uppsäg ning/återanställning.
Vid en "aktualiserad personalinskränkning" ska de lokala parterna enligt avtalet "värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser".
Det innebär ett avsteg från lagens regler om anställningstid som främsta kriterium: "De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning".
Så står det i avtalets §15. I Postcentrala avtalet 2004-2007 förs den kompletterande skrivning som tidigare funnits i förhandlingsprotokollen, in i avtalstexten:
Vid arbetsbrist som omfattar medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter inom bolaget bör medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter turordnas för sig genom sk kretsning.
Vid sådan turordning skall anställningstid gälla om inte annat överenskoms.
Sådan turordning kan avse
a) en driftsenhet eller del därav på orten eller
b) flera driftsenheter eller delar därav på en eller flera orter
Det ankommer på arbetsgivaren och de postlokala arbetstagarorganisationerna att förhandla och söka träffa avtal om turordning enligt ovan. Enas inte de postlokala parterna kan postcentral förhandling påkallas i frågan på endera partens begäran.
De "större grupper med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter" som vi är, ska alltså även i fortsättningen turordnas efter anställningstid.
Timanställda
Enligt grundregeln gäller PVA även för de timanställda. Dock finns i avtalet en rad undantag, vilka innebär sämre villkor för den som är timanställd. Här följer en redogörelse för de viktigaste undantagen.
§ 5:1 Timlön. Timanställda har som regel 40-timmarsvecka när arbetstiden ska beräknas (se nedan § 6.2).
Timlönen beräknas genom att månadslönen divideras med 175.
§ 5:2 Utbetalning av lön. Den som är månadsavlönad får ut lönen samma månad som man tjänar in den; som timavlönad får man lönen utbetald månaden efter.
§ 6. Arbetstid. För timanställda gäller huvudsakligen Arbetstidslagens (ATL) bestämmelser om arbetstid. Det innebär bl a att reglerna om kortare arbetstid (36 och 38 timmar) endast tillämpas under vissa förutsättningar och i begränsad omfattning för timanställda.
Timanställda omfattas inte av arbetstidsbanken .
Som timanställd har man som grundregel enbart betalt för de timmar man arbetar. Det innebär att man vid tjänstebefrielse på helgdag inte får någon lön, med undantag för påsk- pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Då får man timlön (vid tjänstebefrielse) och övertidsersättning (vid tjänstgöring). Det s.k. super-ob (§10) gäller inte för timanställda.
§7:10. Övertid. Fr.o.m. den 1 juni 2011 gäller följande:
• Övertid helgfria må - fre kl. 06.00 - 20.00 = timlönen x 1,5
• Övertid på annan tid = timlönen x 2
Om en timanställd arbetar utöver den arbetstid som gäller enligt anställningsbeviset utgår mertid (= vanlig timlön plus semesterersättning).
Arbetstid utöver 40 timmar per vecka i genomsnitt under en kalendermånad är övertid.
§ 11. Semester. För timavlönade gäller semesterlagen i sin helhet och inga av de förmånligare regler som finns i PVA (t ex övergångsbestämmelserna om semester dagar; intjänandeår och semesterår)
§12 Sjuklön. För timavlönade gäller i stort sett lagens (Socialförsäkringsbalken) regler om ersättning vid sjukdom och inte PVA:s kompletterande ersättningar. Det innebär att man bl a förlorar de 10 procenten i sjuklön mellan dag 15 - 90 liksom ersättningarna för läkarbesök och läkemedel.
Enligt § 12:7 får man dock under vissa förutsättningar dessa ersättningar vid sjukfrånvaro pga olycksfall i arbetet (och motsvarande).
§ 13. Föräldraledighetstillägg. Som timavlönad får man inte det tioprocentiga föräldraledighetstillägget.
§ 14. Ledigheter. De betalda ledigheter som regleras i § 14 gäller ej för timavlöna de.
Schemaändringstillägg. Gäller inte för timavlönade.
Omstationering. Timavlönade har ingen rätt till flyttningsersättning och resekostnadsersättning vid omstationering.
Minderåriga
Arbetarskyddsstyrelsen har - som anpassning till ett EG-direktiv - skärpt reglerna för minderåriga (AFS 1996:1 - gäller fr.o.m 1996-11-01). Med minderårig menas den som är under 18 år.
"Arbetsuppgifter för minderåriga skall väljas med omsorg", heter det i § 2, och "särskild hänsyn ska tas till den minderåriges fysiska och psykiska förutsättningar".
Skyddsombudet ska alltid underrättas när en minderårig anställs och informeras om dennes arbetsuppgifter.
För minderåriga gäller särskilda arbetstidsbestämmelser. För den som fullgjort sin skolplikt och fyller 16 år under kalenderåret gäller följande regler.
- Arbetet får totalt omfatta högst åtta timmar per dag och 40 timmar i veckan.
- Tiden mellan 22.00 och 6.00 eller mellan 23.00 och 7.00 ska vara arbetsfri.
- Den minderårige ska varje dygn ha minst tolv timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila.
- Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbetet under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt skall ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar.
För den som är under 16 år gäller än strängare regler. Bland annat får arbetet högst omfatta två timmar per skoldag och tolv timmar per vecka. På skolfria dagar får arbetstiden inte överstiga sju timmar per dag. Under lov ("skolfri tid") som omfattar minst en vecka får man arbeta upp till 35 timmar per vecka och om man fyllt 15 år 40 timmar. Man får inte arbeta mellan kl. 20.00 och 06.00 och man ska varje dygn ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet för nattvila. Vård nadshavaren ska ge sitt tillstånd och för arbete på skoldag före eller efter skolans slut ska skolledningen ge sitt tillstånd om det gäller mer än fem skoldagar per termin.
Observera att dessa lagregler är tvingande; de får inte avtalas bort, vilket innebär att skyldighetsreglerna om övertid och mertid enligt våra avtal inte ger arbetsgivaren rätt att beordra/låta någon minderårig arbeta övertid/mertid utöver de åtta timmar per dag/40 timmar per vecka som anges i lagen för den som fyllt 16 år (sju timmar per dag för den om är under 16 år). Endast Yrkesinspektionen kan om det finns särskilda skäl bevilja sådana undantag från lagen.
Preliminär lön/kvittning