Artiklar om Posten och postpolitiken - 10




SEKO postens kommentarer till Tyska Postens köp av ASG

Sedan en tid har det i media spekulerats i att svenska Posten haft intresse av att förvärva ASG. Av naturliga skäl har det inte kunnat bekräftas tidigare, men sanningshalten i ryktena har varit hög. Postens styrelse har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan och det finns ett inriktningsbeslut i koncernstyrelsen om att Posten skall lägga ett bud på ASG som alldeles uppenbart har varit till salu.

SEKO har haft en positiv inställning till ett förvärv mot bakgrunden att logistikmarknaden står för en tillväxtpotential som vi bedömer vara nödvändig för en långsiktig överlevnad. Vi har på olika sätt agerat aktivt för att möjliggöra en sådan expansion, och vi kan bara beklaga att ASG:s huvudägare nu bedömt Tyska Postens bud som mer positivt än budet från svenska Posten. I svenska Postens bud fanns förbehållet om ett slutgiltigt godkännande från regeringen. Huruvida detta förbehåll har haft någon avgörande betydelse kan vi naturligtvis inte bedöma.

Vi kan konstatera att tyska Posten under skyddet av brevmonopolet på "hemmaplan" nu fortsätter sin tydliga strategi att ta över större delen av den europeiska logistikmarknaden. Postens situation på en redan hård logistikmarknad blir sannolikt inte lättare med denna minst sagt kraftfulla konkurrent.

Ett förvärv av ASG hade i första hand stärkt Postens ställning för tyngre gods. Posten är dock fortfarande en stark aktör på lättgodssidan. Vi ser även i fortsättningen en utvecklingspotential för Postens logistikaffär inom tredjepartslogistik med koppling till elektronisk handel. Den förändrade konkurrenssituation som nu uppstår ställer ytterligare krav på Posten att samla sina resurser till en leveransorganisation mot kund.

Det arbete som pågått en längre tid med att skapa ett nordiskt alternativ är nu i allra högsta grad en viktig förutsättning för en positiv utveckling av logistikaffären.

Stockholm 990426

Åke Kihlberg
Affe Mellström





Personalen flyr danska Posten.

Den danska tidningen Politiken rapporterar den 25 och 26 april om det besvärliga personalläget inom danska Posten. Under fjolåret slutade drygt 8.000 av företagets 31.000 anställda, en personalomsättning på 26 procent!
  Orsaken till fanflykten är de dåliga arbetsförhållandena inom fr.a. brevbäringen.
  - Olidligt, säger Dansk Postforbunds ordförande Jan Svendsen i en intervju i Politiken.
  I Köpenhamn är förhållandena som värst. I ett område slutade 700 av de 1200 anställda under 1998!
  - Jag har sett folk "smide posten" och sluta i vredesmod, och jag har sett folk bryta samman och gråta, säger en f.d. facklig förtroendeman.
  I Vesterbro har 78 brevbärare anmält posten till Kommissionen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, med hänvisning till § 23 i FN:s Deklarationen om mänskliga rättigheter.

/JÅ





Regeringen vill sälja Postgirot

Även om regeringen i vårbudgetens avsnitt om Postgirot nämner möjligheten att utveckla företaget i statlig regi, och fördelarna med det ("förutsättningar kan skapas för att förbättra konkurrensen i banksystemet och den statliga insynen i banksektorn liksom att andra allmänna hänsyn lättare kan tillgodoses") andas propositionen en vilja att sälja ut postgirot, och det ganska snabbt.
  Troligen bör man ta fasta på den mening i propositionen som lyder: "Det finns intressenter inom banksystemet som är tänkbara köpare". Man planerar att inom en snar framtid sälja till någon av de inhemska eller utländska storbankerna. Hanteringen av Stadshypoteks försäljning tyder på det. Där intervenerade som bekant regeringen för att hindra en försäljning till Skandiabanken; istället fick Handelsbanken svälja den munsbiten. Något liknande planeras antagligen för Postgirot.
  Ännu ett stycke statlig infrastruktur säljs ut till de privata kapitalen och återtåget mot gamla tider fortsätter. Det är väl också en god gissning att en försäljning av Postgirot ytterligare försvårar situtionen för Postens kassakontor.

/JÅ


----------------------


SEKO Postens kommentarer till skrivningarna om Postgirots framtid i vårpropositionen

I regeringens skrivningar beskrivs tre tänkbara lösningar:

1. Ingen förändring
2. Utveckla bankaffären i egen regi
3. Försäljning av Postgirot.

Alternativ 1 försvinner som ett realistiskt alternativ i nästa stycke, varför de fortsatta politiska diskussionerna kommer att handla om att utveckla bankaffären eller en försäljning av Postgirot till en annan finansiell aktör.

SEKO´s uppfattning är följande:
Det är positivt att regeringen har insikten om att förändringar är nödvändiga. Vi välkomnar också öppningen om att utveckla bankaffären i egen regi och menar att den möjligheten nu måste undersökas seriöst och grundligt. Alternativet att sälja Postgirot är enligt vår uppfattning det alternativ som återstår om utvecklingsalternativet av olika skäl visar sig vara omöjligt att genomföra i praktiken,

Oavsett vilket alternativ som så småningom kommer att bli aktuellt kommer vi att driva frågan om att en lösning också måste omfatta postkontorsnätet. Postgirot är en väsentlig del av grunden för postkontorens verksamhet och en framtida lösning för Girot måste därför också omfatta kontorsnätet. Andra faktorer som också påverkar är naturligtvis resultatet av riksdagens behandling av betaltjänstutredningen. Frågan om statens ansvar rikstäckande kassaservice påverkar av naturliga skäl både Postgirot och postkontorsnätet i hög grad.

Vi kommer nu att intensifiera våra politiska kontakter för att därigenom försäkra oss om att Postgirots och postkontorsnätets framtid får en seriös behandling som leder till en positiv lösning för Posten och framför allt för våra medlemmar.

SEKO:s koncernråd inom Posten


----------------------


Utdrag ur regeringens ekonomiska vårproposition (1998/99:100):

5.4.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Postgirot Bank AB
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att få besluta om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB. Vidare bemyndigas regeringen att besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 1993 om en förändrad verksamhetsform för Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, bet. 1993/94:TU11 rskr. 1993/94:119). Riksdagens beslut innebar att Postverket den 1 mars 1994 ombildades till ett statligt helägt aktiebolag, Posten Aktiebolag, vars huvudinriktning skulle vara att erbjuda post- och kassaservice åt företag, organisationer och privatpersoner på den svenska marknaden.

Begränsningar i Postgirots verksamhet
Samtidigt med beslutet att bolagisera Posten bemyndigade riksdagen regeringen att överföra Postgirots verksamhet med tillgångar och skulder till ett av Posten AB helägt bankaktiebolag, Postgirot Bank AB (Postgirot). Riksdagen godkände också den inriktning och begränsning av Postgirots verksamhet som regeringen föreslagit. Avsikten med ombildningen till bankaktiebolag var enligt regeringen inte att Postgirot skall utveckla en fullständig bankrörelse. Därför infördes begränsningar när det gäller Postgirots sam-manlagda utestående krediter och den räntebärande inlåningsvolymen. Dessa begränsningar innebar att det sammanlagda beloppet av krediterna inte borde överstiga 4 miljarder kronor sett som ett genomsnitt under en tolvmånadsperiod. Den totala räntebärande inlåningsvolymen begränsades på motsvarande sätt till 23 miljarder kronor. Vidare föreskrevs att traditionell kreditgivning till företag och hushåll inte får bedrivas och att villkoren för kontona inte får utformas så att en sparkontorörelse utvecklas.
  Riksdagens beslut innebar att dessa riktlinjer skulle införas i bolagsordningen och att vä-sentliga förändringar av denna kräver regeringens godkännande. Inför förändringar i verksamhetens förutsättningar borde även riksdagen höras.
  I samband med att Postgirot ombildades till bankaktiebolag avskaffades också Postgirots, i förordning reglerade, ensamrätt till de statliga betalningarna. För att i ett avseende skapa konkurrens på lika villkor mellan Postgirot och andra betalningsförmedlare gavs Postgirot möjlighet att erbjuda 360-dagarskrediter och ränta på innestående medel även till privatpersoner.
  Regeringen redovisade år 1995, i propositionen Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3), att Postgirot måste få utökade befogenheter på det finansiella området för att kunna möta den allt hårdare konkurrensen på betalningsmarknaden.
  Regeringen föreslog därför att regeringen skulle ges bemyndigande att besluta om inriktning och begränsningar av Postgirots bankrörelseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling.
  Ändringar som medförde en förändrad inriktning skulle dock underställas riksdagen. Riksdagen beslutade (bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41) i enlighet med regeringens förslag.
  Regeringen godkände den 25 april 1996 en ändrad bolagsordning för Postgirot Bank AB. Förändringen medförde att begränsningen av det sammanlagda beloppet av utnyttjade krediter beräknade på de senaste 12 månaderna höjdes från 4 miljarder kronor till 10 miljarder kronor

Postgirots utveckling under 1990-talet
Postgirot har uppvisat en fallande resultatutveckling under 1990-talet. Mellan år 1993 och år 1998 har resultatet minskat från 1,6 miljarder kronor till 0,3 miljarder kronor. Utvecklingen är dels beroende på en skärpt konkurrenssitution, dels en följd av låga marknadsräntor som gör att Postgirots intäkter från räntenettot minskar.
  Den svenska betalningsmarknaden uppgår till cirka 11 900 miljarder kronor varav Postgirots andel uppgick till ca 48 procent under år 1997. Drygt två tredjedelar av hushållsbetalningarna som hanteras i Postgirosystemet kommer från avsändare som har en kontorelation med en annan bank än Postgirot. Både betalnings- och gireringsmarknaden växer, men fler och fler betalningar går utanför gireringssystemen. Bankerna visar ett allt större intresse för egen betalningsförmedling eftersom det är en viktig del i kundrelationen.
  Den tekniska utvecklingen möjliggör nya betalningsvägar. Vissa konsument- och företagsbetalningar förmedlas mellan avsändarens och mottagarens bankkonto utan medverkan vare sig från Postgirot eller från Bankgirot. Sammantaget innebär den förväntade utvecklingen, tillsammans med en fortsatt låg skillnad mellan inlånings- och utlåningsränta, minskad tid då medlen finns hos Postgirot och ökad internationalisering, en fortsatt press på rörelseresultatet i Postgirot.

Nya förutsättningar för Postgirot
Den hårda konkurrensen och det krympande räntenettot medför nya ekonomiska förutsätt-ningar för Postgirot. För att möta de nya förutsättningarna krävs en ständig anpassning av villkoren för Postgirots verksamhet.
  Riksdagen har sedan tidigare (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41) medgivit att regeringen får besluta om inriktning och begränsningar av Postgirots bankrörelseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling. Detta är dock inte tillräckligt för att snabbt göra förändringar i förutsättningarna för Postgirots verksamhet.
  Därför bör regeringen få ett utökat bemyndigande av riksdagen som innebär att regeringen även skall få besluta om förändringar av inriktningen av Postgirots verksamhet och om en försäljning.
  Det finns tre handlingsalternativ för Postigirots framtid:

- Inga åtgärder vidtas.
- Utveckla till bank i egen regi, vilket kräver en betydande investering eftersom tillväxt på egen hand bedöms som omöjligt.
- Försäljning, vilket realiserar värdet för Postgirot och ger möjligheter för Postgirot att hos köparen utvecklas till bank.

Alternativet att inte vidta några åtgärder är inte långsiktigt hållbart eftersom räntenettot kommer att minska och att möjligheten att kompensera detta med avgifter är begränsade i dagsläget.
  Regeringen anser att alternativet att utveckla Postgirot i egen regi, t.ex. genom att satsa på en fullt utvecklad bankverksamhet, är riskfyllt.
  Postgirot saknar idag i stort helt inlåning, utlåning, fondförvaltning och har en begränsad kompetens om bankprodukter. För att nå lönsamhet och värdetillväxt bedömer regeringen att den utvecklade banken bör ha en marknadsandel på 10-15 procent. Detta kan ske antingen genom tillväxt av egen kraft, vilket tar tid, eller genom förvärv av inlånings- och utlåningsverksamhet från andra aktörer. Det senare kräver då initialt ett stort kapitaltillskott från staten. Fördelarna med detta alternativ är emellertid att förutsättningar kan skapas för att förbättra konkurrensen i banksystemet och den statliga insynen i banksektorn liksom att andra allmänna hänsyn lättare kan tillgodoses.
  En försäljning av Postgirot får anses vara ett annat möjligt alternativ för staten . Det finns intressenter inom banksystemet som är tänkbara köpare. En försäljning medför att Postgirot kan utvecklas till en bank tillsammans med en annan aktör än Posten. Ett förvärv av Postgirot skulle ge möjlighet för en bank att överta en upparbetad kundbas i syfte att antingen öka eller att försvara sin markandsandelar på den svenska bankmarknaden eller att etablera en ny position på den svenska bankmarkanden. Det finns betydande kostnads- och intäktssynergier som kan realiseras av en köpare med rätt förutsättningar. Posten AB saknar själv de förutsättningarna idag.
  Regeringen bedömer att en försäljning av Postgirot skulle kunna vara ett affärsmässigt bra alternativ.
  Regeringen anser att oavsett vilket av ovanstående alternativ som väljs måste regeringen få möjlighet att besluta dels om de förändringar i verksamhetens inriktning som kan bli nödvändiga för att trygga en fortsatt verksamhet med god lönsamhet i Postgirot, dels om en försäljning av Postgirot. Ett sådant bemyndigande är nödvändigt för att på ett affärsmässigt sätt kunna genomföra en affär med eventuella intressenter.
  En försäljning av Postgirot måste förberedas på ett affärsmässigt sätt för att ett bra försäljningspris skall kunna erhållas. I förberedelserna ingår bl.a. för Posten AB att klara ut de rent affärsmässiga åtaganden man har till bl.a. Nordbankens och Föreningssparbankens giron samt det kontorsnät som man behöver för sin verksamhet.
  De avsedda förändringarna av Postgirots verksamhetsinriktning som här beskrivs innebär att Postgirot i en eller annan skepnad kommer att erbjuda bl.a. betalningsförmedlingstjänster i konkurrens med andra banker och företag. Härav följer att staten, som är en stor avsändare och mottagare av betalningar, i fortsättningen i princip behöver ha en relation till Postgirot som är konkurrensneutral. Den faktiska konkurrensfördel som Postgirot för närvarande har kan därmed inte vidmakthållas.
  Posten AB har, i avtal med staten, åtagit sig att tillhandahålla en daglig grundläggande kassaservice. Avtalet löper t.o.m. den 31 december 1999.
  Mot bakgrund av detta har regeringen nyligen låtit utreda statens ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning (SOU 1998:159 Kassaservice). Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

----------------

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

20. bemyndigar regeringen att besluta om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB samt besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17)





Postens resultat 1998:
En miljard i vinst

Postkoncernens rörelseintäkter uppgick under 1998 till drygt 24 miljarder, i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.
  Vinsten blev 1,075 miljarder (1,055). Då ingår en realisationsvinst på 426 miljoner i samband med överlåtelsen av fastigheter till pensionsstiftelsen. Å andra sidan tyngs resultatet av 425 miljoner i s.k. strukturkostnader; bl.a. så slarvade man bort 85 miljoner när det nya Logistiknätet sjösattes under hösten -98.
  Som vanligt är det Brev som bär det tyngsta lasset. Resultatet för de olika affärsområdena framgår av tabellen.

AO		Intäkter (Mkr)	Res 97	Res 98
Brev		14 498		1 103	1 155
Postgirot	3 439		264	263
Logistik	3 418		102	-125
Utrikes		2 371		170	125
PostNet		266		--	-66
Försäljning	4 581		-550	-571
Hela koncernen 	24 359		1 055	1 075

Försäljnings resultat - eller redovisning av resultatet - är naturligtvis bekymmersamt. Av underskottet uppges enligt bokslutskommunikén 138 miljoner kronor härröra från de uppdrag som Posten Försäljning utför åt Nordbanken. En ren subvention för att hålla Nordbanken-aktien uppe i väntan på att staten ska sälja ut sin ägarandel. Posten Brev och övriga enheter inom Posten betalar sammanlagt 485 miljoner i ersättningar till Försäljning (Brev - 325 milj, övriga 160). Här kan man naturligtvis alltid diskutera vad som är en rimlig ersättning. Försäljning är ju i mycket ett ansikte utåt för de andra affärsområdena. Sedan skulle det naturligtvis inte skada om (s)-regeringen slutade upp med att gynna Nordbanken och de övriga patrasken och lät Posten (och inte bara möbelhandlarna) bilda en egen bank. Det skulle stärka Försäljning. Dessutom får Posten - än så länge - 200 miljoner i bidrag från staten för att upprätthålla en rikstäckande kassaservice.
  Frågan är emellertid om inte Logistiks situation egentligen är besvärligare än kassans. Även om man räknar bort de 85 miljoner som strulet vid omläggningen i höstas uppges ha kostat, så slutar man på ett minusresultat. Och tittar man på förra årets resultat så ser man att de balanserar på en knivsegg - konkurrensen är mördande hård i paketbranschen.

Trots alla hårda rationaliseringar och omorganisationer och välbetalda chefer som kommer och går så är det ännu möjligt för oss att göra ett bra jobb. Under 1998 kom 97,3 procent (97,0) av breven fram i tid. I den internationella brevtrafiken ligger Sverige i topp med den bästa kvaliteten för såväl ankommande som avgående 1:a klassbrev.

Jan Åhman

(Facktuellt 3/1999)





Skärpt kontroll av nyanställda i Posten

Fr.o.m april kommer Posten Brev att begära att alla som söker arbete visar upp ett utdrag ur Rikspolisstyrelsens kriminalregister. Även vissa andra kontrollåtgärder införs. Facken har godkänt de nya rutinerna.
  Beslutet ska ses mot bakgrund av bl.a. de kontokortsstölder som inträffat i Posten det senaste året.   Helga Baagoe, Postens presschef, påminner i en intervju i VLT, att Posten har uppmanat bankerna att rekommendera sina försändelser med kontokort.
  Den uppmaningen kan man bara instämma i. Men bankerna tycker det är för dyrt; de utsätter hellre kunderna för detta obehag.
  Det bör också med skärpa påpekas att Postens utbildning av nyanställda liksom de egna kontrollrutinerna haft svårt att hänga med i de stora och genomgripande divisionaliseringar och omorganisationer som följt i spåren på avregleringen och bolagiseringen.

/JÅ



CityMails bokslut för 1998: 58 miljoner back

CityMail ökade förra året sin omsättning till 318,6 miljoner (248,5 miljoner 1997). Resultatet visar fortfarande röda siffror: - 58,7 miljoner, vilket är 18 miljoner sämre än den reviderade prognosen från oktober, men 31,6 miljoner bättre än 1997 års resultat.
  Enligt bokslutskommunikén är volymutvecklingen fortsatt positiv, så att man nu är uppe i drygt 1.000 försändelser per CityMan och dag i Stockholm, drygt 700 i Göteborg samt ca 650 i Malmö. Antalet "årsanställda" uppgick 1998 till 937 (850).
  Samtidigt som bokslutskommunikén presenterades meddelade bolaget att man kommer att fördjupa samarbetet med brittiska Royal Mail inom utrikespost. Man utreder också möjligheten till sametablering med Royal Mail inom inrikes kontorspost i Sverige. Under hösten bildade CityMail ett gemensamt bolag med ASG för hemleverans av lättgodsförsändelser baserade på internet- och distanshandel. Den 1 januari i år slöts ett entreprenadavtal med CountryMail i Kronobergs län.
  Som främsta skäl för det, jämfört med prognoserna, försämrade resultatet anges att större kunder väntat med att fatta beslut om distributör inför Marknadsdomstolens beslut i november. Ett beslut som gav Posten rätt att använda zonpriserna samtidigt som domstolen kritiserade Posten för det sätt som prislistan först lanserats.
  CityMail - påhejade av SvD - antydde redan när domen publicerades att de skulle undersöka möjligheterna att stämma Posten. I bokslutskommunikén upprepar man - stilenligt - sitt hot: CityMail förbereder för närvarande tillsammans med juridisk och ekonomisk expertis ett skadeståndsanspråk mot Posten avseende perioden 1996 - 1998.
  Till sist kan noteras att "kostnaderna i utdelningsorganisationen påverkats av att den starkt förbättrade arbetsmarknaden i Stockholm medfört en ökad personalomsättning". Det är denna faktor som är bakgrunden till de förbättrade rekryteringslönerna inom CityMail.

Jan Åhman