Postkoncernens omsättning uppgick till 12,2 miljarder under första halvåret 2000, en förbättring med 4 procent jämfört med föregående år. Resultatet blev 500 miljoner, jämfört med 30 miljoner för samma period föregående år. Den kraftiga resultatförbättringen beror fr.a på Postgirots ökade vinst (till 297 miljoner) och Försäljnings minskade förluster (- 270). Även Utrikes har förbättrat sitt resultat (100), vilket fr.a. beror på det nya avräkningsavtal gentemot andra postförvaltningar (REIMS) som tillämpas retroaktivt från april 1999.
Även Logistik har förbättrat sitt resultat, men ligger fortfarande på minus (- 16).
Oroande är att Brev, som svarar för 70 procent av omsättningen i Posten när Postgirot avvecklats, minskade sin vinst (614) trots en något ökad omsättning. Skälet till det försämrade resultatet motiveras i rapporten med att Brev inte kunnat kompensera kostnadsökningar i önskad utsträckning.
CityMail Group (CMG) redovisar för första halvåret i år en vinst på 53,8 miljoner. Omsättningen uppgick till 182,3 miljoner. Omsättningen minskade något jämfört med samma period förra året p.g.a osäkerheten under våren kring verksamheten i Göteborg och Malmö.
CityMail Group AB består av fyra delar: CityMail International (ägarandel 100%), CityMail Sweden (33%), Citymail Interactive (100%) samt ASG Direct (35%).
Brittiska Royal Mail övertog den 30 juni 67 procent av aktierna i CityMail Sweden. CMG behåller tills vidare 33 procent, men Royal Mail har option på att köpa även dessa aktier senast 2006.
Royal Mail har hittills betalat 93,5 miljoner för aktierna i CityMail Sweden. Räknar man bort denna engångsintäkt uppgår resultatet för första halvåret till - 39,7 miljoner, 15 miljoner sämre än samma period förra året. Nu räddade man sig som sagt undan denna stora förlust (och en annalkande konkurs?) genom att snabbt sälja ut större delen av utdelningsverksamheten.
Även förra året snyggade man till bokslutet genom engångsintäkter. Den gången var det svenska Posten som sköt till pengar i det förlikningsavtal som slöts under andra kvartalet ifjol. Storleken på det belopp som Posten då betalade har hittills hemlighållits. Svenska Dagbladet uppskattade beloppet till 50 miljoner. Nu skriver CityMail att man "intäktsförde" ,6 miljoner under andra kvartalet 1999. Nu återstår att se om man i kommande bokslutsrapporter redovisar resten av förlikningen; de delar som bokfördes under tredje och fjärde kvartalet förra året.
CityMail Group förväntar sig mycket av International. Man tog redan ifjol en stor order som då uppgavs vara värd ca 100 miljoner för år 2000. Man har som målsättning att inom 3-4 år nå 400-500 miljoner i omsättning. Hittills i år har International omsatt 23 miljoner, vilket är mer än dubbelt samma period förra året - men det är långt kvar till de utlovade 100 miljonerna!
Till sist kan noteras att CityMail Sweden idag har en marknadsandel på 10 procent av de datoradresserade breven i Sverige (som kanske utgör 5 -7 procent av den totala brevvolymen). Målet är att nå 20 procent inom fem år. Det är inte utan att man vill travestera den berömda frasen och påstå att sällan har så få orsakat så mycket skada för så många. Till priset av "marknadens frihet" för dessa ynka procent har så mycket försämrats inom den grundläggande postservicen - och för dem som utför den!
Tidigare artiklar om CityMail
Nya Huvudkontoret färdigritat
Arkitekttävlingen om Postens nya huvudkontor har avgjorts. BSK Arkitekter vann tävlingen med ett sju våningar högt, avlångt kontorshus som kommer att ligga vinkelrätt mot gatan på toppen av grönområdet mellan Tomtebodas inhägnade parkering och Polisskolan. Noteras kan f.ö. att denna parkering är bortritad i det vinnande förslaget. Den saken finns det säkert anledning återkomma till!
Investeringsbeslutet kommer att tas i höst och huset ska vara klart för inflyttning hösten 2002.
Sammanlagt ska ca 1.600 personer arbeta i det nya huset, Tomtebodas K-hus samt f.d. Polisskolan.
Jan Åhman
Förslag till nytt EU-direktiv:
Monopolet försvagas, men behålls.
EU-kommissionären Frits Bolkeman presenterade den 30 maj kommissionens förslag till nytt direktiv om posttjänsterna inom unionen.
Kommissionen föreslår att monopolskyddet bibehålls, men urholkas.
• Den nuvarande vikt/prisgränsen för brev på 350 g/högst 5 gånger normalportot sänks till 50 g/2,5 gånger normalportot
• De nuvarande gränserna för direktreklam på 350 g/5 gånger normalportot sänks till 50 g/2,5 gånger normalportot
• Avgående utrikes försändelser släpps fria för konkurrens
• Expressbrev likaså
Genomfört senast 2003
Förändringarna ska vara genomförda i medlemsländerna senast 1 januari 2003.
Kommissionen antar att 20 procent av postmarknaden öppnas för konkurrens med detta beslut (utöver de 3 procent som öppnats med gällande regler).
I beslutet ingår också att kommissionen senast den 31 december 2004 ska presentera nästa steg i liberaliseringen, vilket ska vara genomfört senast 1 januari 2007.
Jan Åhman
Royal Mail köper större delen av CityMail
Jag har i tidigare nummer av Facktuellt rapporterat om den kris som CityMail återigen hamnade i under första kvartalet i år. Pengarna var helt enkelt slut.
För att rädda - i varje fall försöka rädda - bolaget, beslöt dess styrelse att dels lägga ner verksamheten i Malmö och Göteborg, dels att göra en nyemission på ca 60 miljoner.
Aktiekursen har därefter sjunkit som en sten för att som lägst handlas i ca 15 kronor (från en tidigare nivå kring 50-70 kronor).
Den 29 maj kom beskedet om kraftigare och kanske något mer uthålliga åtgärder. CityMail säljer utdelningsverksamheten för ca 70 miljoner till till ett nybildat bolag, där CityMail äger 33 procent och brittiska Royal Mail 66 procent. Britterna har option på att köpa CityMails andel senast år 2006. Samtidigt dras beslutet om nedläggning i Malmö och Göteborg tillbaka. Istället återupptas de expansionsplaner i dessa områden, som beslutades innan krisen blev akut i vintras.
Royal Mail förbinder sig att skjuta till rörelsekapital till det nybildade bolaget, dock högst 120 miljoner kronor.
CityMails nyemission fortsätter enligt tidigare planer.
- Vår strategi är klar. Royal Mail ska bli en stark aktör på den europeiska marknaden. Vi har mycket att lära av CityMail hur man börjar konkurrera på en avreglerad marknad /.../ Mer långsiktigt ska vi tänka över hur man kan använda CityMail som en modell i Europa, säger John Modd, chef för Royal Mail International i ett uttalande.
Affären belyser återigen det absurda i den svenska postpolitiken. Sverige är det enda land i Europa som genomfört en fullständig avreglering. Därför tvingas ett sargat svenskt Posten göra sig av med Postgirot, Postbanken och ....vad kommer härnäst. Medan de monopolskyddade tyska och brittiska postföretagen stärker sina ställningar i Sverige!
Jan Åhman
Internationell postpolitik:
Vad tycker facket?
Det kan man fråga sig. I alla fall vad gäller svenska postfacket.
Men låt oss börja internationellt. SEKO ingår i en facklig international som heter Union Network International, UNI, som bl.a. organiserar fackföreningar inom postsektorn. UNI:s europeiska gren publicerade nyligen ett policydokument, som avslutas med följande uttalande:
"Grundläggande principer bakom samhällsomfattande posttjänster
Vi måste vara helt klara över den roll som posttjänsterna skall spela i Europa och effekterna av alla liberaliseringsåtgärder.
Posttjänsternas roll är:
• att bära ut post till alla hem och företag regelbundet, vanligtvis dagligen, till rimliga och enhetliga priser;
• att tillhandahålla ett rikstäckande postkontorsnät med brett produktsortiment som antingen ägs av postoperatören eller drivs genom entreprenadlösningar;
Liberalisering är inget mål i sig självt och därför måste vi se till att alla liberaliseringsinitiativ inte underminerar posttjänsternas roll.
Policyförslag
Ytterligare liberalisering av postsektorn måste:
• ske gradvis och kontrollerat
• vara lätt att tillämpa och följa upp
• garantera tillhandahållandet av samhällsomfattande postservice till enhetliga priser och att de samhällsomfattande tjänsterna finansieras av medel från det reserverade (monopolskyddade) området.
• inte negativt inverka på de anställdas löner, anställningstrygghet och andra villkor.
Med dessa principer i åtanke får fortsatt liberalisering endast ske:
• baserat på fortsatt användning av en vikt- och prisgräns snarare än att öppna alla typer av postförsändelser för konkurrens vilket vore svårt att införa;
• efter det att tillförlitliga utvärderingar gjorts för att testa effekterna på inkomster, vinst, priser och sysselsättningsnivå hos de operatörer som erbjuder samhällsomfattande service.
Mera specifikt, förslår vi att fortsatt liberalisering bör
• ta form av en vikt- och prisgräns som garanterar finansiering av de samhällsomfattande posttjänsterna i Europa;
• skjutas upp på framtiden för att ge postförvaltningarna tid att planera;
• inte införs innan en seriös utvärdering av nästa stadium gjorts och som ger belägg för att det finns utrymme för fortsatt liberalisering utan att skada de samhällsomfattande tjänsterna och enhetlig prissättning."
Koncernfacket
SEKO:s koncernfack publicerade i april 1998 ett "Fackligt program för Posten AB" . Det står både det ena och det andra i det programmet, men på den punkt som är av intresse i detta sammanhang heter det så här:
"SEKO Posten kan konstatera att avregleringen genomfördes utan konsekvensanalys men vi får nu acceptera avregleringen och därmed de privata alternativen. Det finns ingen väg tillbaka och vi är övertygade om att Posten kan fortsätta att vara en dominerande aktör":
Denna programtext avviker från UNI:s policydokument. Även UNI är inställda på en fortsatt liberalisering, men man utgår ifrån att regleringen ska vara kvar för att säkerställa den samhällsomfattande posttjänsten.
Nytt program
SEKO:s Koncernfack håller för närvarande på och omarbetar programmet; det nya kommer i juni. Det ska bli intressant att se om man då kommer att ta någon hänsyn till vad den fackliga Internationalen uttalat i dessa frågor - eller om man slaviskt kommer att följa Näringsdepartementets och Postens uppfattningar i frågan!
Terminalklubben gjorde våren 1998 ett uttalande om postpolitiken. Klubben krävde att "en rikstäckande daglig postservice till enhetliga och rimliga priser" skulle återinföras och definieras i Postlagen. Denna målsättning skulle, krävde klubben i sitt uttalande, finansieras
• Antingen genom att en hårdare reglering återinförs, exempelvis enligt de normer som EU-direktivet medger
• eller genom avgifter som finansierar hela den samhällsomfattande postservicen.
Samhällsansvar
Detta, ansåg klubben, är en postpolitik som
• innebär samhällsansvar - och inte gynnar ett fåtal storkunder
• innebär att Posten kan fortsätta att upprätthålla en bra postservice - och inte gynnar russinplockarna
• innebär att vi som gör jobbet kan känna större trygghet i anställningen och arbeta under rimliga löne- och anställningsvillkor - och inte bara tillfredsställa direktörerna och aktieägarna.
Jan Åhman
EU-domstolen tolkar lagen
Deutsche Post får betalt för remailad post
I en uppmärksammad dom nyligen bekräftade EU-domstolen att Världspostkonventionens regler om remailing är förenliga med EU-fördraget och EU:s direktiv om posttjänster.
Saken gällde det USA-baserade företaget Citibank, som har ett eller flera dotterbolag i de flesta Europeiska länder, bl.a. i Tyskland, och dess fakturor till bankens kontokortskunder. Citibank anlitade under 1995 nederländska Posten (PTT Post) för att distribuera räkningarna till bl.a. det tyska dotterbolagets kunder i Tyskland. PTT Post överlämnade i sin tur försändelserna till Deutsche Post för utdelning i Tyskland. En liknande transaktion genomfördes via Danmark
Rättsak
Citibank betalade PTT Post gängse utrikesporto, ca 0,55 DM per försändelse. Av detta betalade PTT i sin tur 0,37-0,40 DEM i terminalavgift till Deutsche Post. Deutsche Post lät sig inte nöjas med detta, utan hänvisade till Världspostkonventionen och krävde fullt inrikesporto, 1 DEM, av avsändaren, för att ta emot och dela ut försändelserna. Eftersom Citibank vägrade att betala detta blev det rättssak. Efter olika turer avkunnade till slut EU-domstolen sin dom i ärendet den 10 februari i år.
Returnera
EU-domstolens dom ger Deutsche Post rätt i huvudfrågan. Tyska posten hade rätt att antingen vägra att ta emot försändelserna eller ta betalt enligt inrikesporto, dock efter avdrag av eventuella terminalavgifter. Domstolen anför följande skäl.
• Världspostkonventionens artikel 25 slår fast att inget land har skyldighet att befordra "remailade" försändelser när avsikten är att utnyttja ett lägre porto i annat land eller det rör sig om stora volymer. Man har då rätt att antingen returnera försändelserna eller påföra inrikesporto. Tyskland har (liksom Sverige) ratificerat Världspostkonventionen (den nu gällande antogs 1989).
• Fr.o.m 1969 infördes ett system med terminalavgifter i Värdspostkonventionen. Terminalavgifter innebär, enkelt uttryckt, att man gör en avräkning mellan länderna. Har man ett överskott i utbytet med ett visst land får man betalt, och viceversa. Problemet är att de ursprungliga terminalavgifterna långt ifrån täcker kostnaderna för att dela ut försändelserna i de rika länderna.
Terminalavgifter
Mot den bakgrunden har flertalet postväsenden i Europa i flera år förhandlat om att inbördes reglera terminalavgifterna. Förhandlingarna har resulterat i Bern-konventionen och Reims I och II-avtalen. Enligt den senaste överenskommelsen (Reims II) ska terminalavgifterna senast år 2001 motsvara 80 procent av de inhemska taxorna. När detta är uppnått ersätter Reims-avtalet Världspostkonventionen i dessa delar för de länder som undertecknat avtalen. Bl.a. Sverige och Tyskland har undertecknat Reims II.
Monopolregler
• Enligt EU:s direktiv om posttjänster har varje medlemsland rätt att utse ett eller flera företag, som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänst, som direktivet ålägger medlemsländerna. Länderna har också rätt att tillämpa vissa monopolregler för att skydda den samhällsomfattande posttjänsten. I Tyskland har Deutsche Post enligt tysk lag ålagts denna skyldighet. Domstolen konstaterar att om Deutsche Post skulle åläggas att dela ut stora kvantiteter remailad post utan att få ekonomisk kompensation för detta, så skulle det "äventyra att detta uppdrag av allmänintresse (den samhällsomfattande posttjänsten/JÅ) kan uppfyllas under ekonomiskt balanserade villkor".
Dominerande
• Domstolen konstaterar också att Deutsche Post genom sitt monopol har en dominerande ställning och att denna inte får missbrukas, t.ex. genom att ta för mycket betalt. Därför accepterade domstolen Deutsche Posts krav om fullt inrikesporto på de aktuella försändelserna - men efter avdrag för den terminalavgift som trots allt betalats ut.
Nu är EU-domstolens dom egentligen ett svar på ett antal frågor som Oberlandesgericht i Frankfurt ställt till domstolen. Den rättsliga processen fortsätter alltså i denna tyska domstol.
Jan Åhman
Deutsche Post erövrar världen ...
Under hösten kommer 35 procent av aktierna i det hittills statsägda Deutsche Post - Europas största postföretag med en beräknad omsättning på ca 250 miljarder kr i år - att säljas ut. Det beräknas inbringa ca 90 miljarder kronor till den tyska statskassan.
Deutsche Post är en av de stora aktörer som sätter de nya reglerna på postmarknaden. Officiellt kallas EU:s och den svenska regeringens postpolitik för avreglering men vad det egentligen handlar om är nyreglering. De tidigare regler som funnits och som åtminstone till vissa delar varit frukten av en lång demokratisk process ersätts nu i allt snabbare takt av de stora kapitalens diktat. Ett exempel är notisen om DHL:s utpressning mot den belgiska regeringen.
Behåller postbanken
Deutsche Post byter nu namn till Deutsche Post World Net, för att understryka den globala expansionen. Företaget kan sägas stå på fyra ben: Deutsche Post som sysslar med brevhantering, Danzas som sköter paketen, Postbank som tar hand om det finansiella samt eBussiness Holding som arbetar inom den växande e-bussinessektorn.
Det kan vara värt att notera att Deutsche Post behåller sin "postbank" - svenska posten har som bekant tvingats släppa ifrån sig sin.
Fler affärer
Danzas, som nyligen slukade ASG, har nu fått klartecken från EU att köpa det USA-baserade Air Express International. Redan pågår spekulationer om nästa affär: Enligt källor som citeras i Post-express, förhandlar Deutsche Post och Lufthansa om ett samgående mellan Air Express International, Lufthansa Cargo samt DHL (där Deutsche Post och Lufthansa äger vardera 25 procent av aktierna). Troligen kommer Deutsche Post att bli ny huvudägare i DHL-Lufthansa Cargo.
Samtidigt meddelas att Deutsche Post köpt det brittiska företaget Herald International Mailings, ett privat företag (med sina 150 anställda ett av det tre största i Storbritannien) som sysslar med distribution av utrikespost. Deutsche Post har tidigare köpt två likadana företag i USA.
Nyreglerarna
Det är starka krafter som nyreglerarna släppt lös. De stora kapital som äger och styr de internationella jättarna kan visserligen enas när det gäller att pressa tillbaka oss anställda, men sinsemellan är det en strid på liv och död. Företrädarna för det USA-baserade UPS, världens största privatägda lättgods- och expressdistributör, rasar över Deutsche Posts shoppingrunda och använder DP:s framfart som ett slagträ mot den amerikanska Posten, USPS. UPS vill naturligtvis ta ifrån USPS så mycket som möjligt, eller åtminstone slippa se dem som en konkurrent på den internationella marknaden. Därför anklagar man USPS för att de - påstår man - i likhet med Deutsche Post skulle använda vinsterna från de monopolskyddade inrikes brevförsändelserna till att expandera utomlands.
Friare händer
Inom USPS, å andra sidan, kräver man snabba reformer för att ge världens i särklass största postföretag friare händer och därigenom ökad konkurrenskraft.. Trots att man - känns det igen! - har reducerat kostnaderna med åtskilliga miljarder dollar genom att införa maskinell sortering, kräver man större "kommersiell frihet" - och hänvisar till de tyska, holländska, nya zeeländska och svenska postföretagens försprång.
Jan Åhman
... liksom Brittiska och nederländska Posten
TNT Post Group (TPG), The British Post Office och Singapore Post tillkännagav i slutet av mars att de tillsammans ska starta ett nytt gemensamt bolag för utrikespost. TPG som är nederländskt och äger TNT (express och paket) och Royal PTT Post (=nederländska Posten) kommer att ta 51 procent av aktierna och Post Office och Singapore Post 24,5 procent vardera. Bolagets huvudkontor placeras i Belgien.
"Ta vår del"
Nu är det inte bara utrikespost ("cross-border mail") som det gemensamma bolaget ska syssla med. Man tänker också ge sig in på inrikesmarknaden, "vi tänker ta vår del av de liberaliserade inrikes postmarknaderna i Europa", deklarerar företrädare för det nya bolaget, enligt tidningen Post-express.
Samtidigt tillkännagav British Post en annan affär: för 230 miljoner kr köper man det danska paketföretaget Pakke-Trans A/S. Pakke-Trans har ca 13 procent av paketmarknaden i Danmark.
Det gick några veckor, så var det dags igen. Den här gången köpte British Post NPD, det tredje största paketföretaget i Holland, för drygt 900 miljoner kr.
Köpet är Post Office åttonde utländska köp bara under det senaste året!
/JÅ
Några fakta om A-laget
USPS
US Post är världens i särklass största postförvaltning och hanterar 41 procent av världens brevvolymer (den näst största är den japanska posten med 6 procent!).
USPS har 790.000 fast anställda (varav 650.000 är fackligt anslutna) som distribuerar 630 miljoner försändelser per dag (måndag-fredag). Företaget omsatte 1999 drygt 500 miljarder kronor.
Deutsche Post
Deutsche Post är Europas största postföretag med en omsättning på ca 250 miljarder kronor och ca 260.000 anställda (1998; de ständiga nyförvärven gör att siffrorna alltid ligger i underkant!). Än så länge statsägt, men en delvis utförsäljning av aktier planeras till hösten 2000. Huvudkontor i Bonn.
Sysslar både med brev, lättgods, paket, express och kassaverksamhet. Distribuerar 70 miljoner brevförsändelser per dag (må-fre) och 5,7 miljoner paket/lättgodsförsändelser per dag (må-fre).
UPS
UPS är världens största express/lättgodsdistributör. USA-baserat med huvudkontor i Atlanta. Den viktigaste flyg-hub:en i USA ligger i Louisville, Kentucky och i Europa i Köln/Bonn i Tyskland. Bolaget omsätter 235 miljarder kronor och levererar 13 miljoner kollin varje dag (må-fre). 326.000 fast anställda världen över (205.000 fackligt anslutna).
FedEx
Anser sig vara världens största distributör av expressgods och USA:s näst största distributör av lättgods. Bolaget sysslar också med en del annan fraktverksamhet.
USA-baserat med huvudkontor i Memphis.
Bolaget omsatte 1999 145 miljarder kronor och har 192.000 anställda och entreprenörer (varav 300 (trehundra!!) fackligt anslutna - FedEx är uttalat antifackligt). Distribuerar 5 miljoner kollin per dag (må-fre).
Post Office Group
Det statsägda brittiska postbolaget. Består av tre delar: Royal Mail (brev), Parcelforce Worldwide (express/lättgods), Post Office Courter (kassa), med sammanlagt 170.000 anställda.
Omsatte budgetåret 1998-99 97 miljarder kronor. Royal Mail hanterar 70 miljoner försändelser per arbetsdag och Parcelforce 0,4 miljoner paket.
TPG
Bolaget är baserat i Holland med huvudkontor i Amsterdam. Omsättningen uppgick 1999 till 70 miljarder och antalet anställda till 116.000. Bolaget består av två delar: TNT som huvudsakligen sysslar med expressgods och "international mailing". PTT Post är den nederländska posten.
TNT var ursprungligen ett australiensiskt bolag. Som jämförelse kan nämnas att TNT har 40 egna flygplan - medan UPS har 231 som man äger själv och 344 chartrade!
DHL
Bolaget är USA-baserat men Deutsche Post äger 25 procent av aktierna och Lufthansa lika mycket. Till skillnad från UPS och FedEx, vilka har sin absoluta tyngdpunkt i USA, har DHL en något större del av sin verksamhet i Europa.
Omsätter 28 miljarder och har 63.000 anställda. Distribuerar 0,5 miljoner kollin varje dag (må-fre).
------
Posten AB
Som jämförelse kan nämnas att svenska Posten 1999 omsatte 24 miljarder kronor och hade 41.000 anställda. Logistik och Utrikes omsätter sammanlagt 5,9 miljarder med 5.300 anställda.
/JÅ