Artiklar om Posten och postpolitiken - 25




HemPC:
Nytt erbjudande kommer

Nuvarande hemPC-avtal löper ut under våren 2006. 7.400 anställda har hyrt dator av DELL, som levererat den här omgången hemPC. När avtalet löper ut får man välja mellan att köpa ut eller lämna tillbaka datorn.

Utköpspris
Utköpspriset har inte fastställts än.
  Det "utköpspris" som f.n. anges på Posten Idag / Personal gäller om man säger upp avtalet under löpande kontrakttstid. Det pris som ska fastställas för utköp när avtalet löpt ut ska förhoppningsvis bli avsevärt lägre!

Överens
De fackliga organisationerna är överens med Posten om ett nytt erbjudande när det gamla löpt ut. Några villkor har inte fastställts än.

/JÅ





Delårsrapporten
På väg mot miljardvinst

  • Omsättningen uppgick under årets tre första månader till 18.285 miljarder, en marginell ökning jämfört med samma period förra året (18.215 mdr). Däremot förbättrades resultatet kraftigt, till 939 miljoner. Förra året var det 884 miljoner, men då ingick reavinster och positiva skatteeffekter; utan dessa har vinsten nästan fördubblats.
      • Det "administrativa sortimentet", som det kallas, står för 53 procent av intäkterna. Brevdistributionen utgör merparten. Brevvolymerna fortsätter ner - ingen siffra anges i rapporten, men den bör ligga mellan 3-5 procent - och därmed omsättningen som backat med 1 procent.
      • Direktreklamen däremot ökade med 7 procent i omsättning under årets första nio månader. De utgör nu 14 procent av rörelseintäkterna.
      • Paketen som står för 27 procent av intäkterna har ökat omsättningen med 2 procent.

    Anseendet inåt?
    Efter det goda resultatet för helåret 2004 - den första riktiga vinsten på många år - beslöt Postens styrelse att dela ut 150 miljoner till ägaren. Det var en marknadsföringsinsats för att stärka Postens image gentemot omvärlden. Frågan är om och när ägaren och ledningen tänker avsätta pengar för att stärka anseendet inåt i företaget, mot oss som jobbar här?! Interna dialogen är inte mycket att komma med!

    Produktion & Logistik
    Det finns i det här sammanhanget också anledning att kommentera omorganisationen inom Produktion & Logistik. Den nya organisationen innebär att man produktionsmässigt renodlar breven, ODR (oadresserad reklam) och paketen. Paketen är en större marknad än breven och dessutom i tillväxt. Brevmarknaden anses omsätta 50 miljarder inom Norden och logistikmarknaden ca 200 miljarder.
      En välvillig tolkning av den nya organisationen kan vara att man vill tillsätta en professionell ledning för logistikdelen som till hundra procent kan koncentrera sig på att stärka Postens position på den marknaden.
      En annan infallsvinkel kan vara den att man förbereder en utförsäljning av paketen eller ett samgående med någon annan av aktörerna på logistikmarknaden.

    Brevens framtid
    Ett tredje alternativ handlar om brevens framtid. Volymerna fortsätter ner samtidigt som CityMail tillåts plocka russinen ur kakan. Det har redan skapat problem för Posten och postservicen och kommer att göra det än mer de kommande åren. Postens ledning har i sitt uppmärksammade remissvar på Lindh-utredningen föreslagit att regering och riksdag ska påverka EU för att mildra kraven på de samhällsomfattande posttjänsterna i EU-direktivet. Man kan naturligtvis tänka sig att politikerna tillmötesgår det kravet och skapar en situation för posttjänsterna som liknar den inom teleområdet. Dvs att stora delar av landet får nöja sig med en sämre service. Det är trots allt viktigare att de privata kapitalintressena tjänar pengar i storstäderna än att hela landet garanteras fullvärdiga post- och teletjänster.
      Nu är EU-maskineriet trögt och man kan därför tänka sig att Postens ledning förbereder ett alternativ som innebär en "Kassaservicemodell" även för brevverksamheten. Den nya organisationen kan göra det enklare att visa på eventuella kommande förluster för breven och utifrån dessa ställa krav på staten att subventionera den delen.

      Till sist kan man naturligtvis också tänka sig att omorganisationen inom Produktion & Logistik helt enkelt handlar om att lösa personproblem i ledningen. Omorganisering är ju en klassisk metod för att byta ut och stuva om bland cheferna!

    Jan Åhman





    Fastighetsboxar från 2011

    I den nya omreglerade världen regleras postutdelningen så här:

    • Först kommer EU:s postdirektiv (97/96/EG; 2002/39/EG)
    • Därefter den av riksdagen beslutade postlagen (1993:1684)
    • Så den av regeringen utfärdade Postförordningen (1993:1709)
    • Därefter kommer Post- och Telestyrelsens "Allmänna råd om utdelning av post" (2005:5).
    • Till sist har Posten - i sin egenskap av att vara den operatör som utför den "samhällsomfattande posttjänsten" - en hel del regler och produktvillkor som styr postverksamheten.

    Tilläggas kan att även Världspostföreningen, UPU, har en hel del regler som ska följas och att WTO, Världshandelorganisationen, alltmer lägger sig i, fr.a. genom det GATS-avtal som man förhandlar om under största möjliga tyyystnad, som Bronett brukar säga.
      I denna den mest avreglerade av världar finns det alltså fler regler än någonsin tidigare!

    Ingen under 80
    Så till nyheten för dagen. Posten har sedan en tid allt hårdare drivit kravet på införande av fastighetsboxar i flerfamiljshus ("med flerfamiljshus avses ett hus med minst fyra avlämningsställen per uppgång eller entré" - PTS Allmänna råd: Definitioner). Lindh-utredningen säger samma sak.
      Den 31 augusti beslutade PTS om nya "Allmänna råd" som ska gälla fr.o.m. den 1 oktober i år. Enligt denna författning ska fastighetsboxar ha installerats i alla flerfamiljshus senast den 1 januari 2011. I det fall att fastighetsägaren vägrar, har Posten - eller den operatör som då ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten - rätt att tvinga kunderna att hämta posten på utlämningsställe som operatören själv beslutar.
      Handikappade och äldre är undantagna från kravet. I det sammanhanget kan man konstatera att den "avreglerade" världen bjuder på många fantasieggande regler. Om handikappade sägs t.ex. i PTS författningstext att de visserligen har rätt att ha postinlägget kvar i dörren, men "postoperatören har därvid rätt att kräva läkarintyg eller motsvarande för att styrka funktionshinder". "Ålder" är ju inte det mest exakta begreppet och därför förtydligar PTS: "Den som är 80 år eller äldre har alltid rätt att på begäran få sådan service". Men, även här ett men!, "för att postmottagare skall ha rätt till sådan extra service krävs att alla postmottagare i hushållet är berättigade därtill". Ingen under 80 alltså!
      PTS beräknar kostnaden för att installera fastighetsboxar till 1,4 miljarder kronor, en nätt liten summa.





    Bekymmer för Optimail

    Optimail, som är en avknoppning från CityMail och konkurrerar med Posten inom fr.a. utrikesaffären, visade ett kraftigt försämrat resultat för andra halvåret. Omsättningen uppgick till 124,2 miljoner, en halvering jämfört med samma period förra året (224 miljoner). Rörelseresultatet blev ett minus på 8,9 miljoner.
      Som skäl till det försämrade resultatet anges ökad konkurrens.
      Optmail är fortfarande delägare i CityMail (14 procent), men aktierna ska säljas till norska Posten i början av nästa år. CityMail redovisar inga siffror men i OptiMails halvårsrapport sägs att "CityMail har inlett årets två första kvartal mycket bra och man är nu bättre än sin plan".





    Remissvar på Lindh-utredningen:
    Posten vill revidera EU:s postdirektiv

    När man ska diskutera postervicens framtid finns det ett par saker som man inte kommer runt:

    • Den strukturella frågan. Brevvolymerna sjunker sedan några år tillbaka. 2004 minskade Postens volymer med sammantaget ca 3 procent (sorterade och inlämnade volymer). Hittills i år (jan-apr) är nedgången sammantaget nästan 5 procent. Tyvärr måste man nog befara att den här utvecklingen fortsätter och kanske t.o.m. förstärks.
    • Den politiska frågan. Omregleringspolitiken syftar till att föra över så stora delar av samhällsservicen som möjligt till privata kapitalintressen (som kan ta olika skepnad) och samtidigt skära bort sådan service som de inte anser lönsam. Den här politiken genomförs både nationellt och internationellt; i Europa är EU det främsta medlet.

    Ökad konkurrens
    Jag rapporterade i Facktuellt nr 1 / 2005 om den s.k. Lindhutredningens slutbetänkande om den framtida svenska postservicen (Postmarknad i förändring, SOU 2005:5). Utredaren anser dels att nuvarande postservice ska bibehållas, dels att Posten även i fortsättningen ska utföra denna. Samtidigt noterar hon att det mot bakgrund av utvecklingen på postmarknaden kan komma att innebära problem för Postens långsiktiga ekonomiska uthållighet, som hon formulerar det. Utredarens medicin är dels att staten kan bli tvungen att upphandla den samhällsomfattande posttjänsten, dels en ökad konkurrens. Hon vill ha in fler aktörer och hon föreslår olika åtgärder för att stödja dessa.

    Vrångstrupen
    Utredningen har varit ute på remiss under våren. Bland annat har Posten lämnat ett utförligt remissvar, som säkert satte kaffet i vrångstrupen på många när SvD skrev om det den 21 maj. Posten anser fr.a. två saker. Dels anser man att det räcker med den konkurrenslagstiftning som redan finns. Postens ledning är inte emot konkurrensen, men ska man dessutom skriva in konkurrenskravet i Postlagen och ge Post- och telestyrelsen ökade befogenheter (som utredningen föreslår) så kommer det att skapa förvirring och försämra Postens ställning och försvåra för Postens kunder. Dels föreslår man att regeringen ska verka för att servicenivåerna i EU:s postdirektiv förändras.
      Förutom dessa huvudkrav så instämmer man i utredningens förslag att pristaket på enskilda försändelser upphävs - och att det sker snarast, tillägger Posten. Man vill också gå ett steg längre än utredningen vad gäller fastighetsboxarna i flerfamiljshus. Utredningen vill att den utvecklingen ska skyndas på; Posten föreslår dessutom att (tvingande) bestämmelser om fastighetsboxar förs in i byggnadslagstiftningen och/eller arbetsmiljölagstiftningen.

    Anmärkningsvärt
    Det mest anmärkningsvärda i Postens remissvar är att man ifrågasätter EU:s postdirektiv. Som svuren EU-motståndare blir man naturligtvis glad över att en så stor aktör som Posten ifrågasätter EU-politiken. Det är stimulerande att debatten om EU-direktivet därmed når utanför Facktuellts spalter! Synd bara att det är fel fråga man tar upp! EU:s direktiv innehåller dels krav på omreglering. Brevmonopolet ska upphävas i hela EU senast 2009. Dels finns ett antal krav på servicenivån i EU:s länder, fr.a. krav på övernattbefordran (som dock är betydligt lägre satt än det som Posten når upp till idag) och att insamling och utdelning av post ska ske minst fem dagar/vecka. Det är dessa servicekrav som Posten ifrågasätter:

    "Regeringen måste engagera sig för att EU i ett nytt eller reviderat postdirektiv tar hänsyn till de minskade brevvolymerna. I sammanhanget också verka för att länderna får största möjliga frihet att själva bestämma om servicenivåer som utdelning varje dag och övernattbefordran. Detta för att Sverige ska kunna bevara en brev- och paketdistribution åt alla i hela landet till rimliga kostnader och priser."

    Russinplockarna Fortsatt sjunkande brevvolymer (kanske i accelererande takt) kommer att skapa besvärliga problem för Posten, för kunderna och oss som jobbar i företaget. Den första åtgärd som borde vidtas är att sätta stopp för russinplockarna. CityMail tar idag en stor del av de mest lönsamma försändelserna, B-posten i storstadsområdena. Det krav som Sverige bör rikta mot EU är därför att man stoppar avvecklingen av brevmonopolet. Det är en av förutsättningarna för att kunna behålla en rikstäckande daglig postservice till rimliga priser och drägliga arbetsvillkor för oss som utför den!

  • Artikel om SEKO:s remissvar
  • Övrigt material kring Lindh-utredningen




    SEKO:s remissvar om postpolitikens mål:
    "Medborgarnas perspektiv, inte marknadens"

    Även SEKO har självklart lämnat ett remissvar på Lindh-utredningen.

    • SEKO avvisar utredningens förslag om nya postpolitiska mål:

    "Enligt SEKO:s uppfattning kan de postpolitiska målen rimligen inte sättas i något annat perspektiv än medborgarperspektivet. Utredningen konstaterar på flera ställen att dagens brevmarknad är en företagsmarknad, eftersom 96 procent av alla befordrade brev har företag som avsändare. SEKO vill i det sammanhanget påpeka att utan hushållen, det vill säga medborgarna, skulle det knappast finnas någon brevmarknad att tala om.

    En förändring enligt utredningens förslag vore att flytta målen från ett medborgarperspektiv till ett marknadsperspektiv och dessutom detsamma som att upphöja konkurrensmedlet till mål. Av förslaget framgår också att en effektiv konkurrens skulle vara liktydigt med "flera aktörer". Detta trots att utredningen på flera ställen konstaterar att konkurrens i hög grad finns bland helt andra operatörer, t ex fax, Internet, e-post och SMS. SEKO:s uppfattning är att de nuvarande målen för den svenska postmarknaden idag är väl formulerade och också väl tillgodosedda. Ökad konkurrens kan aldrig vara ett självändamål, vilket blir effekten av förslagen. Eventuella förändringar i målen måste ske med utgångspunkt från att de förväntas innebära en förbättring för medborgarna. /.../ Utredningen föreslår en helt ny syftesparagraf i postlagen, som också innebär en utökad definition av posttjänster. Enligt SEKO:s bedömning riskerar en sådan utvidgning att skapa förvirring. En lag bör vara utformad så att möjligheterna till olika tolkningar så långt som möjligt begränsas. I förslaget anges att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva posttjänster med största möjliga urval av tjänster till olika priser och kvalitet. Utredningens förslag ger dock inga som helst svar på frågan om vem som ska bedöma vad egentligen "största möjliga urval" innebär och vem som ska tillhandahålla urvalet. Återigen lyfter utredningen upp konkurrensmedlet och vill göra det till en del av syftet. Att döma av ordningsföljden är konkurrensen i sig viktigare än omfattningen av samhällets ansvar.

    SEKO:s uppfattning är att de postpolitiska målen tillsammans med den inledande paragrafen i nuvarande postlag väl täcker det behov som finns och avvisar utredningens förslag".

    • SEKO avvisar bestämt alla funderingar på en upphandlingsmodell.

    "Vid en upphandling kommer det att vara storstadsområdena som är intressanta för nya aktörer medan glesbygdsservicen tvingas på den nationella postoperatören. I och med att lönsamheten är tveksam, tror vi att intresset bland svenska företag skulle vara mycket begränsat. I stället befarar vi att de som möjligen skulle vara intresserade av att slå sig in på den svenska postmarknaden, främst är andra länders finansiellt starka nationella postföretag som vill bevaka sina positioner inför det förestående öppnandet av EU:s postmarknad.

    Även ur ett personalpolitiskt perspektiv avvisar vi en sådan upphandlingsmodell eftersom den riskerar att uppmuntra en utveckling mot dumpning av löne- och anställningsvillkor."

    • SEKO avvisar utredningens förslag om avskaffande av prisregleringen.

    "Förbundet finner det lite märkligt att utredningen ens lägger ett sådant förslag, med tanke på att samtliga tillfrågade, utom forskaren Peter Andersson, har angett att man vill ha prisregleringen kvar men att det behövs justeringar i konstruktionen./.../ SEKO menar att prisregleringssystemet måste ses över. Enhetsportot bör vara kvar men prisregleringen måste garantera täckning för de kostnader som uppstår vid utförande av den samhällsomfattande tjänsten."

    SEKO kommenterar också ägarfrågan i sitt remisvar. Utredningen lägger inget förslag i den frågan "men det är inte särskilt svårt att utläsa att man efterlyser förändringar i ägarstrukturen", kommenterar SEKO, samtidigt som förbundet kritiserar statens otydlighet i sin ägarroll. SEKO har i olika sammanhang krävt klarare samhällspolitiska mål för de statliga företagen.

    • EU ska göra en utvärdering av postmarknaden 2006, innan man tar det avslutande steget mot fullständig omreglering 2009, då det sista av brevmonopolet ska förbjudas. SEKO framhåller i sitt remissyttrande att Sverige bör avvakta EU:s utvärdering innan man gör fler förändringar: "Sverige har redan varit "bäst i klassen" och det finns ingen anledning att springa iväg innan vi kan bedöma konsekvenserna fullt ut av det första steget".

    Det man i det här sammanhanget kan efterlysa är att även SEKO borde våga ta det steg som Posten tagit, nämligen att ifrågasätta EU:s postdirektiv. Men då från en annan utgångspunkt än den Postens ledning valt! Omregleringspolitiken är åt h-e och det är hög tid att fackföreningsrörelsen sätter klackarna i backen.