Jan Åhmans
          hemsida





Artiklar om Posten - 5




Postgirot säljs ut?

Riksdagen gav som väntat regeringen rätt att "förändra verksamhetsinriktningen" för Postgirot AB. Beslutet, som fattades den 3 juni, innefattar också rätt att sälja ut företaget.
  Skrivningarna i propositionen och utskottets betänkande, måste tolkas som att det är en försäljning det handlar om.
  Samtliga partier i riksdagen stödjer beslutet. Moderaterna bifaller naturligtvis förslaget i en partimotion, men de ville att det dessutom redan i samband med riksdagsbeslutet skulle antas en tidsplan för försäljningen. De yrkade dessutom på att köpeskillingen vid en försäljning skulle öronmärkas för investeringar i vägnätet. Riksdagen avslog motionens yrkanden.
  Postledningen välkomnar i ett uttalande riksdagens beslut.
  SEKO:s koncernråd uttalade sig i frågan tidigare i våras. Koncernrådet tog inte ställning till vilket av de tre alternativ som nämndes i regeringens proposition (ingen förändring, utveckla bankaffären i egen regi, försäljning) som är bäst. Samtidigt betonar man att oavsett vilken lösning som väljs så måste den också omfatta Postens kontorsnät. Koncernrådet påpekar också att den fortsatta behandlingen av betalserviceutredningen och statens ansvar för den rikstäckande kassaservicen självklart också påverkar Postgirot och postkontorsnätet. Till sist så utlovade man intensifierade "politiska kontakter för att därigenom försäkra oss om att Postgirots och postkontorsnätets framtid får en seriös behandling som leder till en positiv lösning för Posten och framför allt för våra medlemmar".

Jan Åhman





Pensionsstiftelsens affärer
Tomteboda och Årsta sålda

När Postens pensionsstiftelse bildades 1997 förde Posten över en stor del av sina fastigheter till stiftelsen. Det innebar samtidigt att så gott som samtliga av stiftelsens tillgångar blev placerade i fastigheter. Fastigheter kan tyckas vara en säker placering men bedöms inte riktigt så i de här sammanhangen. Räntebärande papper (obligationer och liknande) anses som den mest säkra placeringen. Stiftelsens strävan har därför varit att sälja av fastigheter och istället placera pengarna i räntebärande papper och till en mindre del i aktier.

Nu har turen kommit till våra terminaler. I början av juli sålde stiftelsen Tomteboda och Årsta samt ytterligare sju brevterminaler och dessutom sex paketterminaler. Köpare är ett konsortium som består av Deutsche Bank (äger 50% i det nya konsortiet), försäkringsbolaget SPP (40%) samt Öhmans fastighetsfond (10%). Priset uppgår till 2,4 miljarder. Klaraterminalen ingår inte i försäljningen, den kommer senare att säljas separat. De nya ägarna tillträdde den 16 augusti. Fastigheterna kommer att förvaltas av Celexa, ett dotterbolag till SPPs fastigheter.
  De fastigheter som nu kvarstår i stiftelsens ägo är förutom Klaraterminalen Centralposthusen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
  Efter försäljningen av terminalerna är stiftelsens tillgångar placerade i

  • räntebärande papper - 80 %
  • fastigheter - 12 %
  • aktier - 8 %

    Jan Åhman





    CityMail och Posten gjorde upp i godo

    Posten och CityMail nådde den 1 juli en förlikning, som innebär att båda parter avskriver de krav man rest mot varandra.
      Netto är det Posten som får betala till CityMail; hur mycket avslöjas inte. Man kan dock utgå ifrån att CityMail fått en avsevärt mindre summa pengar än de nära 300 miljoner som man krävde i den senaste stämningen.
      CityMails aktie sjönk med 10 procent efter beskedet (och har sjunkit ytterligare nästan 10 procent fram tills idag och noteras nu i drygt 70 kronor per aktie - 1999-08-04).

    Det var i samband med bolagsstämman i slutet av april i år som CityMail annonserade nya anspråk mot Posten. I en stämningsansökan till Marknadsdomstolen yrkade man på ett skadestånd på 296 miljoner för 1996-97. Skälet angavs vara förluster som bolaget ansåg sig ha lidit genom det sätt som Posten ursprungligen aviserade sina zonprislistor.
      Frågan om zonprislistorna har varit en följetong som pågått under flera år. Redan 1995 aviserade Posten att man ville införa lägre priser för vissa typer av försändelser inom geografiskt begränsade områden. Den nya prislistan var ett självklart svar på CityMails russinplockande och syftade till att förbättra Postens konkurrenskraft på de största orterna i landet.
      Genom en utdragen process där såväl Konkurrensverket som Marknadsdomstolen och Stockholms Tingsrätt varit indragna förhindrades Posten att tillämpa den nya prislistorna ända fram till den 11 november 1998, då Marknadsdomstolen i en dom gav Posten rätt att tillämpa geografiskt differentierade priser. Den nya prislistan började tillämpas fr.o.m. den 1 april i år.
      Nu ska ingen tro att CityMail gav upp bara för det. I domslutet fanns skrivningar som kritiserade Posten för det sätt som man ursprungligen presenterat listorna och kalkylerna bakom dem. Detta tog CityMail fasta på och lanserade sitt sista (??) skadeståndskrav mot Posten. Man skulle ta advokatfirman Vinge till hjälp för att driva saken i Marknadsdomstolen.
      Kanske var det advokaterna som kylde ner CityMailcheferna eller också var det hela en bluff från början till slut. I så fall ett högt (i varje fall dyrt - advokater är inte billiga) spel som uppenbarligen gett en viss utdelning. Hur mycket man fått från Posten är än så länge hemligt; förhoppningsvis sipprar det ut så småningom. Troligen rör det sig inte om några större summor.
      I sak är det hela mycket sorgligt. Såväl CityMail som zonprislistorna är (skämda) frukter av avregleringspolitiken. Någon ska ju i slutändan betala de rabatter som det handlar om. Gissa vilka!

    Jan Åhman
    1999-08-04





    Sällsamma affärer

    En dag helt nyligen stod följande annons att läsa i Dagens Nyheter, under rubriken Kungörelser:

    Ytterligare tre liknande lösöreköp kungjordes samtidigt.
    Vad döljer sig bakom dessa kryptiska annonser?

    Minos och Backlunda
    Under Postverkets tid, fram till bolagiseringen den 1 mars 1994, ägde verket både fastigheter och maskiner. Efter bolagiseringen fördes i omgångar brevterminalernas fastigheter (liksom en del andra hus) över till (de nybildade) fastighetsaktiebolagen Minos och Backlunda. Så länge Posten AB ägde fastighetsbolagen som i sin tur ägde brevterminalerna så spelade det inte så stor roll vem som ägde lösöret i fastigheterna.
      Den 1 januari 1998 sålde så Posten AB fastighetsbolagen till Postens Pensionsstiftelse 1996. Pensionsstiftelsen har därefter i sin tur börjat avyttra fastigheterna. I Facktuellt nr 1/1999 berättade jag den historien. I korthet går den ut på att pensionsstiftelsen anses ha för stor del av sina tillgångar placerade i fastigheter. Därför säljer man av fastigheter och köper värdepapper för pengarna. Näst i tur står bl.a. våra terminalbyggnader i Stockholm (ni har säkert sett några av de välklädda spekulanterna!).

    Äganderätten
    När nu terminalerna runt om i landet ska säljas måste äganderätten till lösöret i husen klaras ut. Tanken har naturligtvis aldrig varit annan än att det tillhör Posten AB, oavsett vem som äger husen. När det gäller de maskiner som köpts in efter bolagiseringen är det inget problem, de är från början skrivna på moderbolaget.
      Det är för att ingen oklarhet ska råda om vem som äger de äldre maskiner som köptes in under Postverkets tid som de affärer som kungjorts i DN, har genomförts. I praktiken handlar det om ett antal AEG-maskiner i Västerås, Alvesta, Borlänge och Årsta.

    Jan Åhman




    Postens resultat
    Halverad vinst första kvartalet 1999

    Rörelseintäkterna för första kvartalet i år uppgick till 6,008 miljarder. Intäkterna för samma period förra året uppgick till 6,372 miljarder. Då ingick en realisationsvinst på 436 miljoner, vilken härrörde sig från försäljningen av fastigheter till pensionsstiftelsen. Räknar man bort denna reavinst ökade rörelseintäkterna med 1,2 procent.
      Resultatet för perioden sjönk från 439 till 250 miljoner, nästan en halvering av vinsten. Det kraftigt försämrade resultatet kommenteras inte i kvartalsbokslutet.
      Nöjd Kund Index (NKI) och VIP:en har förbättrats med en enhet vardera, från 58 till 59 respektive från 52 till 53.
      Medelantalet anställda har ökat något till 40.371 (40.333).

    /JÅ - 1999-05-25





    Tyska Posten lägger bud på ASG

    I slutet av april lade Danzas, ett helägt dotterbolag till Deutsche Post, ett bud på ASG. För 3,3 miljarder förvärvar man en majoritet av aktierna och rösterna i bolaget.
      Affären är bara ännu ett uttryck för att den ekonomiska makten i Europa återigen koncentreras till Tyskland. Om vi tar Deutsche Post som exempel, så har de under de senaste åren förvärvat en rad bolag inom paketbranschen: Danzas (schweiziskt), Securior (brittiskt), DHL (25 procent), Ducros (franskt), MIT (italienskt), NedLloyd (holländskt). Och nu ASG. Dessutom kan man notera att Bilspedition redan sålts till tyska Stinnes.
      Den här situationen sätter naturligtsvis svenska Posten och dess paketrörelse under hård press. Därför har också Posten sedan en tid tillbaka varit intresserad av att köpa ASG. Av olika anledningar har man inte kommit till skott. Dels är det stora pengar det handlar om; svenska Posten har inte de resurser som Deutsche Post (med sina 269.000 anställda och en omsättning på mer än 120 miljarder SEK) förfogar över. Vi ser här ett tydligt exempel på vad avreglerings- och EU-politiken leder till: även infrastrukturen kommer så småningom att ägas och kontrolleras av tyska och amerikanska (och i viss mån franska, brittiska och italienska) kapital.
      Tillkommer så den politiska förvirringen inom (s)-regeringen. Vad vill de egentligen med svenska Posten?
      Resultatet blev i alla fall att tåget hade gått när departementet vaknade till liv. I sista stund hoppade de på sista vagnen och lät Posten köpa 6,42 procent av rösterna och 10,35 procent av kapitalet i ASG.
    Fortsättning följer...





    CityMail:
    Ökad omsättning och minskade förluster

    Men nya skadeståndskrav mot Posten huvudnummer på bolagsstämman

    CityMail ökade under första kvartalet sin omsättning med 15,5 procent till 96,9 miljoner (83,9 miljoner under samma period föregående år). Förlusten uppgick till 7,2 miljoner, ungefär samma belopp som ifjol (7,8), men något lägre i förhållande till omsättningen.
      Antalet "årsanställda" ökade till 964 (882). Bolaget uppger inte antalet försändelser som distribueras. Däremot påstås produktiviteten ha förbättrats till ca 975 "brev per CityMan och dag", vad det nu kan betyda.

    Ökad personalrörlighet kostar pengar
      Det kan vara av intresse att notera att "kostnaderna i utdelningsorganisationen har påverkats negativt av den ökande personalrörligheten som bl.a. är en följd av den starkt förbättrade arbetsmarknaden i Stockholm". Det är mot den bakgrunden som CityMails löneavtal, med ett kraftigt förbättrat lönesystem för nyanställda, skall ses. (Avtalet har tidigare beskrivits i Facktuellt; länkar finns på klubbens hemsida). Företaget kommer också att erbjuda de anställda en s.k. kompetensförsäkring i Skandia. "Försäkringen ... ger ökad möjlighet för alla anställda att kontinuerligt utbilda sig ... och bygger på ett ömsesidigt sparande från den enskilde och företaget vilket också är ämnat att motverka den ökade personalrörligheten", heter det i rapporten.

    Småskola för chefer
      Som kuriosa kan nämnas att CityMail i likhet med och ungefär samtidigt som Posten håller på med att "implementera", som det kallas, Balanced Scorecards . Hos oss är företeelsen känd under namn som Brevkompassen, Nätkompassen, etc. Balanced Scorecards är enkelt uttryckt en småskola för chefer. För 45 år sedan plockade småskolärarinnan ute på Vätö fram pussel och annat skoj för att vi skulle lära oss multiplikationstabellen. Idag tar konsulterna fram dataprylar för att cheferna ska tycka det är kul att lära sig räkna brev och arbetstimmar och hålla ordning och reda så det kan bli löning på freda´.

    Fortfarande med förlust
    CityMail går fortfarande med förlust. Därför presenterade man på bolagsstämman den 27 april nya skadeståndsanspråk mot Posten. I en stämningsansökan till Marknadsdomstolen yrkar man på ett skadestånd på 296 miljoner för 1996-97. Bakgrunden är MD:s dom i november förra året, vilken dels kritiserade Posten för det sätt företaget tidigare lanserat de s.k zonprislistorna, dels tillät Posten att i fortsättningen tillämpa sådana prislistor, under förutsättning att bolaget kunde påvisa skillnader i kostnader inom de olika zonerna.
      Dessutom har Konkurrensverket nyligen i ett beslut kritiserat Posten för de kalkyler som ligger till grund för den nya zonprislista, vilken, som bekant, började tillämpas den 1 april. Verket påstår att posten i sina kostnadskalkyler hänvisar till gamla undersökningar. De påståendena har naturligtsvis CityMail sugit i sig.
      CityMail har anlitat advokatfirman Vinge för att - till dryga kostnader - förbereda skadeståndsanspråket. Dessutom får man eldunderstöd av en en Handelshögskoleprofessor, som tillsammans med Svenska Dagbladet bedriver en ekonomisk-politisk kampanj för att så grundligt som möjligt slå sönder den postala infrastrukturen i landet.
      Oroväckande - men inte alls förvånande - är att de nu också drar in utländska intressen i striden: "Flera av CityMails större utländska aktieägare finner agerandet uppseendeväckande, inte minst eftersom det är ett statligt bolag som år efter år bryter mot regler som är gemensamma för hela EG-området".





    Regeringen vill sälja Postgirot

    Även om regeringen i vårbudgetens avsnitt om Postgirot nämner möjligheten att utveckla företaget i statlig regi, och fördelarna med det ("förutsättningar kan skapas för att förbättra konkurrensen i banksystemet och den statliga insynen i banksektorn liksom att andra allmänna hänsyn lättare kan tillgodoses") andas propositionen en vilja att sälja ut postgirot, och det ganska snabbt.
      Troligen bör man ta fasta på den mening i propositionen som lyder: "Det finns intressenter inom banksystemet som är tänkbara köpare". Man planerar att inom en snar framtid sälja till någon av de inhemska eller utländska storbankerna. Hanteringen av Stadshypoteks försäljning tyder på det. Där intervenerade som bekant regeringen för att hindra en försäljning till Skandiabanken; istället fick Handelsbanken svälja den munsbiten. Något liknande planeras antagligen för Postgirot.
      Ännu ett stycke statlig infrastruktur säljs ut till de privata kapitalen och återtåget mot gamla tider fortsätter. Det är väl också en god gissning att en försäljning av Postgirot ytterligare försvårar situtionen för Postens kassakontor.

    /JÅ





    Postens resultat 1998:
    En miljard i vinst

    Postkoncernens rörelseintäkter uppgick under 1998 till drygt 24 miljarder, i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.
      Vinsten blev 1,075 miljarder (1,055). Då ingår en realisationsvinst på 426 miljoner i samband med överlåtelsen av fastigheter till pensionsstiftelsen. Å andra sidan tyngs resultatet av 425 miljoner i s.k. strukturkostnader; bl.a. så slarvade man bort 85 miljoner när det nya Logistiknätet sjösattes under hösten -98.
      Som vanligt är det Brev som bär det tyngsta lasset. Resultatet för de olika affärsområdena framgår av tabellen.

    AO		Intäkter (Mkr)	Res 97	Res 98
    Brev		14 498		1 103	1 155
    Postgirot	3 439		264	263
    Logistik	3 418		102	-125
    Utrikes		2 371		170	125
    PostNet		266		--	-66
    Försäljning	4 581		-550	-571
    Hela koncernen 	24 359		1 055	1 075
    

    Försäljnings resultat - eller redovisning av resultatet - är naturligtvis bekymmersamt. Av underskottet uppges enligt bokslutskommunikén 138 miljoner kronor härröra från de uppdrag som Posten Försäljning utför åt Nordbanken. En ren subvention för att hålla Nordbanken-aktien uppe i väntan på att staten ska sälja ut sin ägarandel. Posten Brev och övriga enheter inom Posten betalar sammanlagt 485 miljoner i ersättningar till Försäljning (Brev - 325 milj, övriga 160). Här kan man naturligtvis alltid diskutera vad som är en rimlig ersättning. Försäljning är ju i mycket ett ansikte utåt för de andra affärsområdena. Sedan skulle det naturligtvis inte skada om (s)-regeringen slutade upp med att gynna Nordbanken och de övriga patrasken och lät Posten (och inte bara möbelhandlarna) bilda en egen bank. Det skulle stärka Försäljning. Dessutom får Posten - än så länge - 200 miljoner i bidrag från staten för att upprätthålla en rikstäckande kassaservice.
      Frågan är emellertid om inte Logistiks situation egentligen är besvärligare än kassans. Även om man räknar bort de 85 miljoner som strulet vid omläggningen i höstas uppges ha kostat, så slutar man på ett minusresultat. Och tittar man på förra årets resultat så ser man att de balanserar på en knivsegg - konkurrensen är mördande hård i paketbranschen.

    Trots alla hårda rationaliseringar och omorganisationer och välbetalda chefer som kommer och går så är det ännu möjligt för oss att göra ett bra jobb. Under 1998 kom 97,3 procent (97,0) av breven fram i tid. I den internationella brevtrafiken ligger Sverige i topp med den bästa kvaliteten för såväl ankommande som avgående 1:a klassbrev.

    Jan Åhman

    (Facktuellt 3/1999)


    CityMails bokslut för 1998: 58 miljoner back

    CityMail ökade förra året sin omsättning till 318,6 miljoner (248,5 miljoner 1997). Resultatet visar fortfarande röda siffror: - 58,7 miljoner, vilket är 18 miljoner sämre än den reviderade prognosen från oktober, men 31,6 miljoner bättre än 1997 års resultat.
      Enligt bokslutskommunikén är volymutvecklingen fortsatt positiv, så att man nu är uppe i drygt 1.000 försändelser per CityMan och dag i Stockholm, drygt 700 i Göteborg samt ca 650 i Malmö. Antalet "årsanställda" uppgick 1998 till 937 (850).
      Samtidigt som bokslutskommunikén presenterades meddelade bolaget att man kommer att fördjupa samarbetet med brittiska Royal Mail inom utrikespost. Man utreder också möjligheten till sametablering med Royal Mail inom inrikes kontorspost i Sverige. Under hösten bildade CityMail ett gemensamt bolag med ASG för hemleverans av lättgodsförsändelser baserade på internet- och distanshandel. Den 1 januari i år slöts ett entreprenadavtal med CountryMail i Kronobergs län.
      Som främsta skäl för det, jämfört med prognoserna, försämrade resultatet anges att större kunder väntat med att fatta beslut om distributör inför Marknadsdomstolens beslut i november. Ett beslut som gav Posten rätt att använda zonpriserna samtidigt som domstolen kritiserade Posten för det sätt som prislistan först lanserats.
      CityMail - påhejade av SvD - antydde redan när domen publicerades att de skulle undersöka möjligheterna att stämma Posten. I bokslutskommunikén upprepar man - stilenligt - sitt hot: CityMail förbereder för närvarande tillsammans med juridisk och ekonomisk expertis ett skadeståndsanspråk mot Posten avseende perioden 1996 - 1998.
      Till sist kan noteras att "kostnaderna i utdelningsorganisationen påverkats av att den starkt förbättrade arbetsmarknaden i Stockholm medfört en ökad personalomsättning". Det är denna faktor som är bakgrunden till de förbättrade rekryteringslönerna inom CityMail.

    Jan Åhman




    Copyright - Jan Åhman


     
  •