Till Versailles!
Litografiska museet på Sundby gård i Huddinge visar i sommar bilder från Pariskommunens dagar. Samtidigt släpps en bok med ett större urval av de affischer som Jan Myrdal och Gun Kessle samlat på sig under sina Parisbesök och som nu ligger till grund för utställningen. Samlingen har skänkts till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Boken, "När gatan tog mediemakt. Pariskommunens bilder" (Celanders förlag och Arbetarnas kulturhistoriska sällskap ) innehåller föutom bilderna även några informativa texter av Jan Myrdal, Hans Larsson och Jan af Burén.
Uppmaningen på affischen ovan lyder "Till Versailles!!! De är där!!!" och innebar början på det uppror som kommit att kallas Pariskommunen. Det genomruttna franska styret hade förlorat kriget mot tyskarna och var på väg att ge upp Paris, regeringen hade flytt till Versailles – mer rädda för den egna stadens invånare än för de tyska trupperna. Folket tog makten i staden, bildade Kommunen och hann under de 72 dagar den existerade genomföra en rad politiska och sociala reformer som pekar framåt i tiden – även om de för stunden krossades i den blodiga kontrarevolution i maj 1871 där överheten återtog makten.
Till Versailles! Den 145 år gamla uppmaningen låter så modern idag, inte minst i just Frankrike där hundratusentals människor återigen demonstrerar på gatorna mot försämrade arbetsvillkor och kontrareformistiska lagar (läste ni förresten något om det i svenska tidningar?!). Eller varför inte Mot Bryssel!, det begrepp som blivit sinnebilden för den europeiska överhet som nu ruinerar det ena landet efter det andra samtidigt som de förbereder nya krig! (2016-05-08)
Jan Myrdal invigningstalar.
En av museets tryckpressar körs igång.
Liv Strömqvist tänker på mig, men jag tänker på de socialdemokrater som gick i 1:a majtåget och kantade gatorna i Norrköping i söndags – hur känns det idag? Ännu en gång har Mona Sahlin skämt ut sig och partiet och tyvärr spiller det över även på er och resten av arbetarrörelsen. Är det inte dags att sparka bort inte bara henne utan också de andra högersossarna, Persson, Damberg, Hultqvist, Johansson mfl som orkestrerade drevet mot Juholt? Kom tillbaka Håkan, allt är förlåtet! Nåja, det borde finnas, och finns, bättre kandidater på vänstersidan; se till att de tar över! Och hoppas att de kan hålla fingrarna borta från syltburkarna. Annars är det snart kört för det här partiet. (2016-05-06)
1:a maj med Margot
Vi var i Sörmland över helgen, på Stället med utsikten som man inte kan se sig mätt på, och bestämde oss för att åka till Norrköping och demonstrera på 1:maj. Nyköping och Oxelösund ligger närmare till och i båda städerna hade socialdemokraterna och vänsterpatiet gemensamma arrangemang. Men nu blev det Norrköping och dessutom sossarnas tåg (vänstern hade eget); den främsta anledningen till det var att vi ville lyssna på Bomb-Margot Wallström, landets utrikesminister. Jag är av den gammelmodiga uppfattningen att 1:a maj är arbetarrörelsens kamp- och högtidsdag. Man bör därför ge sig ut på gatorna den dagen och åtminstone delta i ett möte eller liknande arrangemang. Inte minst i dessa dagar, när arbetarrörelsen ifrågasätts allt mera högljutt och skamlöst från höger och högerextremt håll, ska de röda fanorna dominera stadsbilden den här dagen och visa dem att den socialistiska tanken lever och att vi inte tänker ge oss!. Fortsättning!
(2016-05-04
Bilder från Sörmland: Valborgsfirande vid Fåfängans trädgårdskafe (kan rekommenderas!) i Nyköping. (2016-04-30)
Terminalklubbarna i Stockholms tidning Facktuellt kommer med sitt första nummer för året. (2016-04-26)
Min betraktelse: Utspår?
Läsa hela tidningen
"Where to invade next",
frågar Michael Moore i titeln till sin nya film, den första på sex år. Vi som har sett hans tidigare filmer förväntar oss en fortsatt holmgång med USA:s och andra länders makthavare, ekonomiska såväl som politiska: nu ska de få på nöten för alla sina krig, och planerna inför nästa!
Istället blir det tvärtom. Moore invaderar själv en rad europeiska länder, ställer ner stjärnbaneret och tar med sig av det sociala goda hem till USA. Från Italien de generösa betalda semesterledigheterna, Slovenien de gratis universitetsstudierna, även för utlänningar, han intervjuar amerikanska studenter som går på universitetet där av den anledningen, i Finland förvånas han över att skolan är statlig med få läxor och förbjudna vinstintressena – och så har de också de bästa resultaten i världen. Så fortsätter det: Island med sina starka kvinnor, Norge med sin humana fångvård, osv. Visst, Europa framstår här som något av ett lyckorike och så är det ju inte, det vet vi alla. "Jag vill plocka de vackra blommorna, inte ogräset", som Moore säger i filmen. Och problemet är att våra europeiska länder blir alltmer amerikaniserade; vi gör tvärtom och plockar ogräset från dem.
Låt oss sluta med det, vi behöver en deamerikanisering på samma sätt som tyskarna genomförde en denazifiering efter andra kriget – och hoppas att Michael Moore lyckas med att föra hem och plantera det som trots allt fortfarande är bättre hos oss, det som finns kvar av en välfärdsstat!
En sevärd – och rolig – film! (2016-04-19)
Äldre inlägg