| Artiklar om Posten och postpolitiken - 11
|
Postgirot säljs ut?
Riksdagen gav som väntat regeringen rätt att "förändra verksamhetsinriktningen" för Postgirot AB. Beslutet, som fattades den 3 juni, innefattar också rätt att sälja ut företaget.
Skrivningarna i propositionen och utskottets betänkande, måste tolkas som att det är en försäljning det handlar om.
Samtliga partier i riksdagen stödjer beslutet. Moderaterna bifaller naturligtvis förslaget i en partimotion, men de ville att det dessutom redan i samband med riksdagsbeslutet skulle antas en tidsplan för försäljningen. De yrkade dessutom på att köpeskillingen vid en försäljning skulle öronmärkas för investeringar i vägnätet. Riksdagen avslog motionens yrkanden.
Postledningen välkomnar i ett uttalande riksdagens beslut.
SEKO:s koncernråd uttalade sig i frågan tidigare i våras. Koncernrådet tog inte ställning till vilket av de tre alternativ som nämndes i regeringens proposition (ingen förändring, utveckla bankaffären i egen regi, försäljning) som är bäst. Samtidigt betonar man att oavsett vilken lösning som väljs så måste den också omfatta Postens kontorsnät. Koncernrådet påpekar också att den fortsatta behandlingen av betalserviceutredningen och statens ansvar för den rikstäckande kassaservicen självklart också påverkar Postgirot och postkontorsnätet. Till sist så utlovade man intensifierade "politiska kontakter för att därigenom försäkra oss om att Postgirots och postkontorsnätets framtid får en seriös behandling som leder till en positiv lösning för Posten och framför allt för våra medlemmar".
Jan Åhman
Länkar till övrigt material om Postgiroaffären
---------------
Finansutskottets betänkande 1998/99:27
-------
Postgirot Bank AB
Propositionen
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få besluta om förändrad
verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB. Bemyndigandet föreslås också innefatta
rätten att besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB.
Regeringen anför i propositionen att den hårda konkurrensen och det krympande
räntenettot medför nya ekonomiska förutsättningar för Postgirot. För att möta
de nya förutsättningarna krävs en ständig anpassning av villkoren för Postgirots
verksamhet.
Det finns tre handlingsalternativ för Postgirots framtid:
- Inga åtgärder vidtas.
- Utveckla Postgirot till bank i egen regi, vilket kräver en betydande investering eftersom tillväxt på egen hand bedöms som omöjligt.
- Försäljning, vilket realiserar värdet för Postgirot och ger möjligheter för Postgirot att hos köparen utvecklas till bank.
Alternativet att inte vidta några åtgärder är enligt regeringen inte långsiktigt
hållbart eftersom räntenettot kommer att minska och att möjligheten att kompensera
detta med avgifter är begränsade i dagsläget.
Regeringen anser att alternativet att utveckla Postgirot i egen regi, t.ex. genom
att satsa på en fullt utvecklad bankverksamhet, är riskfyllt. Postgirot
saknar i dag i stort helt inlåning, utlåning, fondförvaltning och har en
begränsad kompetens om bankprodukter. För att nå lönsamhet och värdetillväxt bedömer
regeringen att den utvecklade banken bör ha en marknadsandel på 10-15 %. Detta kan ske
antingen genom tillväxt av egen kraft, vilket tar tid, eller genom förvärv av
inlånings- och utlåningsverksamhet från andra aktörer. Det senare kräver då
initialt ett stort kapitaltillskott från staten. Fördelarna med detta alternativ är
emellertid att förutsättningar kan skapas för att förbättra konkurrensen i
banksystemet och den statliga insynen i banksektorn liksom att andra allmänna
hänsyn lättare kan tillgodoses.
En försäljning av Postgirot får anses vara ett annat möjligt alternativ för staten.
Det finns intressenter inom banksystemet som är tänkbara köpare. En försäljning
medför att Postgirot kan utvecklas till en bank tillsammans med en annan aktör än
Posten. Ett förvärv av Postgirot skulle ge möjlighet för en bank att överta en
upparbetad kundbas i syfte att antingen öka eller försvara sina marknadsandelar på den
svenska bankmarknaden eller att etablera en ny position på den svenska bankmarknaden.
Det finns betydande kostnads- och intäktssynergier som kan realiseras av en
köpare med rätt förutsättningar. Posten AB saknar själv de förutsättningarna i dag.
Regeringen bedömer att en försäljning av Postgirot skulle kunna vara ett
affärsmässigt bra alternativ.
Regeringen anser att oavsett vilket av ovanstående alternativ som väljs måste
regeringen få möjlighet att besluta dels om de förändringar i verksamhetens inriktning
som kan bli nödvändiga för att trygga en fortsatt verksamhet med god lönsamhet i
Postgirot, dels om en försäljning av Postgirot. Ett sådant bemyndigande är
nödvändigt för att på ett affärsmässigt sätt kunna genomföra en affär med
eventuella intressenter.
Motionen
I kommittémotion Fi28 av Per-Richard Molén m.fl. (m) välkomnas regeringens tankar om
att sälja ut Postgirot Bank AB. Däremot innehåller propositionen inga konkreta
uppgifter om en tidsplan för en sådan försäljning, och motionärerna anser att en
sådan bör fastställas snarast. Vid en försäljning av aktierna i Postgirot Bank AB
skall ersättningen tillfalla staten. I motionen anförs att försäljningslikviden
från Postgirot Bank AB skall anvisas för investeringar i infrastruktur. Därigenom
möjliggörs en temporär insats för att klara såväl eftersatt vägunderhåll som vissa
investeringar i det nationella vägnätet. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anger i sitt yttrande (TU2y) att man avstår från att yttra sig
över propositionen och motionen i denna del med hänsyn till att de frågor om Postgirot
Bank AB som behandlas i propositionen huvudsakligen ligger utanför
trafikutskottets beredningsområde. I en avvikande mening anför företrädarna för
Moderata samlingspartiet att trafikutskottet borde ha yttrat sig i denna
fråga och att motionen bör tillstyrkas. I ett särskilt yttrande anför företrädarna
för Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna att trafikutskottet borde ha
yttrat sig i denna fråga.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar regeringens uppfattning att den bör bemyndigas att få
besluta om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB. Vidare bör
regeringen bemyndigas att besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB. Utskottet
finner, till skillnad från motionärerna, dock ingen anledning att fastställa en
närmare tidsplan. Det är för närvarande inte heller påkallat att uttala hur en
eventuell försäljningslikvid skall användas.
Finansutskottet tillstyrker därmed propositionens förslag (yrkande 20). Motion
Fi28 (m) yrkande 3 avstyrks.
-------------
Riksdagen beslutade den 3 juni 1999 i enlighet med utskottets betänkande /JÅ
Pensionsstiftelsens affärer
Tomteboda och Årsta sålda
När Postens pensionsstiftelse bildades 1997 förde Posten över en stor del av sina fastigheter till stiftelsen. Det innebar samtidigt att så gott som samtliga av stiftelsens tillgångar blev placerade i fastigheter. Fastigheter kan tyckas vara en säker placering men bedöms inte riktigt så i de här sammanhangen. Räntebärande papper (obligationer och liknande) anses som den mest säkra placeringen. Stiftelsens strävan har därför varit att sälja av fastigheter och istället placera pengarna i räntebärande papper och till en mindre del i aktier.
Nu har turen kommit till våra terminaler. I början av juli sålde stiftelsen Tomteboda och Årsta samt ytterligare sju brevterminaler och dessutom sex paketterminaler. Köpare är ett konsortium som består av Deutsche Bank (äger 50% i det nya konsortiet), försäkringsbolaget SPP (40%) samt Öhmans fastighetsfond (10%). Priset uppgår till 2,4 miljarder. Klaraterminalen ingår inte i försäljningen, den kommer senare att säljas separat. De nya ägarna tillträdde den 16 augusti. Fastigheterna kommer att förvaltas av Celexa, ett dotterbolag till SPPs fastigheter.
De fastigheter som nu kvarstår i stiftelsens ägo är förutom Klaraterminalen Centralposthusen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Efter försäljningen av terminalerna är stiftelsens tillgångar placerade i
räntebärande papper - 80 %
fastigheter - 12 %
aktier - 8 %
Jan Åhman
Därför säljs terminalerna En bakgrundsartikel om pensionsskulden och pensionsstiftelsens försäljning av samtliga terminalbyggnader.
Sällsamma affärer En krumelur kring försäljningen av våra terminalbyggnader.
CityMail och Posten gjorde upp i godo
Posten och CityMail nådde den 1 juli en förlikning, som innebär att båda parter avskriver de krav man rest mot varandra.
Netto är det Posten som får betala till CityMail; hur mycket avslöjas inte. Man kan dock utgå ifrån att CityMail fått en avsevärt mindre summa pengar än de nära 300 miljoner som man krävde i den senaste stämningen.
CityMails aktie sjönk med 10 procent efter beskedet (och har sjunkit ytterligare nästan 10 procent fram tills idag och noteras nu i drygt 70 kronor per aktie - 1999-08-04).
Det var i samband med bolagsstämman i slutet av april i år som CityMail annonserade nya anspråk mot Posten. I en stämningsansökan till Marknadsdomstolen yrkade man på ett skadestånd på 296 miljoner för 1996-97. Skälet angavs vara förluster som bolaget ansåg sig ha lidit genom det sätt som Posten ursprungligen aviserade sina zonprislistor.
Frågan om zonprislistorna har varit en följetong som pågått under flera år. Redan 1995 aviserade Posten att man ville införa lägre priser för vissa typer av försändelser inom geografiskt begränsade områden. Den nya prislistan var ett självklart svar på CityMails russinplockande och syftade till att förbättra Postens konkurrenskraft på de största orterna i landet.
Genom en utdragen process där såväl Konkurrensverket som Marknadsdomstolen och Stockholms Tingsrätt varit indragna förhindrades Posten att tillämpa den nya prislistorna ända fram till den 11 november 1998, då Marknadsdomstolen i en dom gav Posten rätt att tillämpa geografiskt differentierade priser. Den nya prislistan började tillämpas fr.o.m. den 1 april i år.
Nu ska ingen tro att CityMail gav upp bara för det. I domslutet fanns skrivningar som kritiserade Posten för det sätt som man ursprungligen presenterat listorna och kalkylerna bakom dem. Detta tog CityMail fasta på och lanserade sitt sista (??) skadeståndskrav mot Posten. Man skulle ta advokatfirman Vinge till hjälp för att driva saken i Marknadsdomstolen.
Kanske var det advokaterna som kylde ner CityMailcheferna eller också var det hela en bluff från början till slut. I så fall ett högt (i varje fall dyrt - advokater är inte billiga) spel som uppenbarligen gett en viss utdelning. Hur mycket man fått från Posten är än så länge hemligt; förhoppningsvis sipprar det ut så småningom. Troligen rör det sig inte om några större summor.
I sak är det hela mycket sorgligt. Såväl CityMail som zonprislistorna är (skämda) frukter av avregleringspolitiken. Någon ska ju i slutändan betala de rabatter som det handlar om. Gissa vilka!
Jan Åhman
1999-08-04
Mer om CityMails stämningskrav finns HÄR!
Sällsamma affärer
En dag helt nyligen stod följande annons att läsa i Dagens Nyheter, under rubriken Kungörelser:
Ytterligare tre liknande lösöreköp kungjordes samtidigt.
Vad döljer sig bakom dessa kryptiska annonser?
Minos och Backlunda
Under Postverkets tid, fram till bolagiseringen den 1 mars 1994, ägde verket både fastigheter och maskiner. Efter bolagiseringen fördes i omgångar brevterminalernas fastigheter (liksom en del andra hus) över till (de nybildade) fastighetsaktiebolagen Minos och Backlunda. Så länge Posten AB ägde fastighetsbolagen som i sin tur ägde brevterminalerna så spelade det inte så stor roll vem som ägde lösöret i fastigheterna.
Den 1 januari 1998 sålde så Posten AB fastighetsbolagen till Postens Pensionsstiftelse 1996. Pensionsstiftelsen har därefter i sin tur börjat avyttra fastigheterna. I Facktuellt nr 1/1999 berättade jag den historien. I korthet går den ut på att pensionsstiftelsen anses ha för stor del av sina tillgångar placerade i fastigheter. Därför säljer man av fastigheter och köper värdepapper för pengarna. Näst i tur står bl.a. våra terminalbyggnader i Stockholm (ni har säkert sett några av de välklädda spekulanterna!).
Äganderätten
När nu terminalerna runt om i landet ska säljas måste äganderätten till lösöret i husen klaras ut. Tanken har naturligtvis aldrig varit annan än att det tillhör Posten AB, oavsett vem som äger husen. När det gäller de maskiner som köpts in efter bolagiseringen är det inget problem, de är från början skrivna på moderbolaget.
Det är för att ingen oklarhet ska råda om vem som äger de äldre maskiner som köptes in under Postverkets tid som de affärer som kungjorts i DN, har genomförts. I praktiken handlar det om ett antal AEG-maskiner i Västerås, Alvesta, Borlänge och Årsta.
Jan Åhman
Ett tack till våra spanare på Klara F-post, Magnus och Hasse, som läser det finstilta i DN!
Postens resultat
Halverad vinst första kvartalet 1999
Rörelseintäkterna för första kvartalet i år uppgick till 6,008 miljarder. Intäkterna för samma period förra året uppgick till 6,372 miljarder. Då ingick en realisationsvinst på 436 miljoner, vilken härrörde sig från försäljningen av fastigheter till pensionsstiftelsen. Räknar man bort denna reavinst ökade rörelseintäkterna med 1,2 procent.
Resultatet för perioden sjönk från 439 till 250 miljoner, nästan en halvering av vinsten. Det kraftigt försämrade resultatet kommenteras inte i kvartalsbokslutet.
Nöjd Kund Index (NKI) och VIP:en har förbättrats med en enhet vardera, från 58 till 59 respektive från 52 till 53.
Medelantalet anställda har ökat något till 40.371 (40.333).
/JÅ - 1999-05-25
Tyska Posten lägger bud på ASG
I slutet av april lade Danzas, ett helägt dotterbolag till Deutsche Post, ett bud på ASG. För 3,3 miljarder förvärvar man en majoritet av aktierna och rösterna i bolaget.
Affären är bara ännu ett uttryck för att den ekonomiska makten i Europa återigen koncentreras till Tyskland. Om vi tar Deutsche Post som exempel, så har de under de senaste åren förvärvat en rad bolag inom paketbranschen: Danzas (schweiziskt), Securior (brittiskt), DHL (25 procent), Ducros (franskt), MIT (italienskt), NedLloyd (holländskt). Och nu ASG. Dessutom kan man notera att Bilspedition redan sålts till tyska Stinnes.
Den här situationen sätter naturligtsvis svenska Posten och dess paketrörelse under hård press. Därför har också Posten sedan en tid tillbaka varit intresserad av att köpa ASG. Av olika anledningar har man inte kommit till skott. Dels är det stora pengar det handlar om; svenska Posten har inte de resurser som Deutsche Post (med sina 269.000 anställda och en omsättning på mer än 120 miljarder SEK) förfogar över. Vi ser här ett tydligt exempel på vad avreglerings- och EU-politiken leder till: även infrastrukturen kommer så småningom att ägas och kontrolleras av tyska och amerikanska (och i viss mån franska, brittiska och italienska) kapital.
Tillkommer så den politiska förvirringen inom (s)-regeringen. Vad vill de egentligen med svenska Posten?
Resultatet blev i alla fall att tåget hade gått när departementet vaknade till liv. I sista stund hoppade de på sista vagnen och lät Posten köpa 6,42 procent av rösterna och 10,35 procent av kapitalet i ASG.
Fortsättning följer...
/JÅ
Länkar om ASG-affären:
SEKO:s koncernfacks officiella kommentar till affären.
Läs också, som bakgrund, min omvärldsanalys inför den nye postchefens ankomst
Postens kommentar till köpet av drygt 10 procent av aktierna i ASG
Om nu köpet blir av...Nya turer enligt dagens Nyheter. (1999-05-11)
Posten har köpt på sig fler aktier(1999-05-29)
Postens chanser ökar efter EU-beslut?Länk till DN-artikel (1999-05-29)
Bengt Sjöberg har sålt sina aktier i ASG till Posten, som därmed har sammanlagt ca 25 procent av röstvärdet i ASG. (1999-06-09)
Regular Capital (Bengt Sjöbergs f.d. bolag, numera ägt av Posten) begär inlösen av Custos A-aktier i ASG.(1999-06-23)
DN-artikel kommenterar postens senaste drag (1999-06-24)
Näringsministern uttalar sig om PostenLänk till DN-artikel där Rosengren kommenterar ASG-affären och Postgirots framtid. (1999-06-27)
Alf Mellström, SEKO:s koncernfack om ASG-affärerna
Stockholms Tingsrätt avvisar Postens begäran om kvarstad för Custos A-aktier i ASG. Länk till Postens pressmeddelande.
Extra bolagsstämman väljer Danzas Som väntat tog Danzas över den nya styrelsen med 7 - 2. Danzas, helägt dotterbolag till tyska Posten besätter sju platser och svenska Posten två. Länk till ASG:s pressmeddelande. (1999-08-02)
DN rapporterar från bolagsstämman (1999-08-03)
ASG eller PNL? Aktuell kommentar från SEKO:s koncernråd (1999-11-10)
Avtalet om PNL underskrivet i alla hast (1999-11-13)
CityMail:
Ökad omsättning och minskade förluster
Men nya skadeståndskrav mot Posten huvudnummer på bolagsstämman
CityMail ökade under första kvartalet sin omsättning med 15,5 procent till 96,9 miljoner (83,9 miljoner under samma period föregående år). Förlusten uppgick till 7,2 miljoner, ungefär samma belopp som ifjol (7,8), men något lägre i förhållande till omsättningen.
Antalet "årsanställda" ökade till 964 (882). Bolaget uppger inte antalet försändelser som distribueras. Däremot påstås produktiviteten ha förbättrats till ca 975 "brev per CityMan och dag", vad det nu kan betyda.
Ökad personalrörlighet kostar pengar
Det kan vara av intresse att notera att "kostnaderna i utdelningsorganisationen har påverkats negativt av den ökande personalrörligheten som bl.a. är en följd av den starkt förbättrade arbetsmarknaden i Stockholm". Det är mot den bakgrunden som CityMails löneavtal, med ett kraftigt förbättrat lönesystem för nyanställda, skall ses. (Avtalet har tidigare beskrivits i Facktuellt; länkar finns på klubbens hemsida). Företaget kommer också att erbjuda de anställda en s.k. kompetensförsäkring i Skandia. "Försäkringen ... ger ökad möjlighet för alla anställda att kontinuerligt utbilda sig ... och bygger på ett ömsesidigt sparande från den enskilde och företaget vilket också är ämnat att motverka den ökade personalrörligheten", heter det i rapporten.
Småskola för chefer
Som kuriosa kan nämnas att CityMail i likhet med och ungefär samtidigt som Posten håller på med att "implementera", som det kallas, Balanced Scorecards . Hos oss är företeelsen känd under namn som Brevkompassen, Nätkompassen, etc. Balanced Scorecards är enkelt uttryckt en småskola för chefer. För 45 år sedan plockade småskolärarinnan ute på Vätö fram pussel och annat skoj för att vi skulle lära oss multiplikationstabellen. Idag tar konsulterna fram dataprylar för att cheferna ska tycka det är kul att lära sig räkna brev och arbetstimmar och hålla ordning och reda så det kan bli löning på freda´.
Fortfarande med förlust
CityMail går fortfarande med förlust. Därför presenterade man på bolagsstämman den 27 april nya skadeståndsanspråk mot Posten. I en stämningsansökan till Marknadsdomstolen yrkar man på ett skadestånd på 296 miljoner för 1996-97. Bakgrunden är MD:s dom i november förra året, vilken dels kritiserade Posten för det sätt företaget tidigare lanserat de s.k zonprislistorna, dels tillät Posten att i fortsättningen tillämpa sådana prislistor, under förutsättning att bolaget kunde påvisa skillnader i kostnader inom de olika zonerna.
Dessutom har Konkurrensverket nyligen i ett beslut kritiserat Posten för de kalkyler som ligger till grund för den nya zonprislista, vilken, som bekant, började tillämpas den 1 april. Verket påstår att posten i sina kostnadskalkyler hänvisar till gamla undersökningar. De påståendena har naturligtsvis CityMail sugit i sig.
CityMail har anlitat advokatfirman Vinge för att - till dryga kostnader - förbereda skadeståndsanspråket. Dessutom får man eldunderstöd av en en Handelshögskoleprofessor, som tillsammans med Svenska Dagbladet bedriver en ekonomisk-politisk kampanj för att så grundligt som möjligt slå sönder den postala infrastrukturen i landet.
Oroväckande - men inte alls förvånande - är att de nu också drar in utländska intressen i striden: "Flera av CityMails större utländska aktieägare finner agerandet uppseendeväckande, inte minst eftersom det är ett statligt bolag som år efter år bryter mot regler som är gemensamma för hela EG-området".
Jan Åhman
Länkar till mer material om CityMail, zonprismålet, EU:s postpolitik, osv